Dagens olika marknader besta?r vanligtvis av ma?nga konkurrenter da?r alla konkurrerar om samma kunder vilket kra?ver mer av fo?retagen att sticka ut fra?n ma?ngden och go?ra sig mer konkurrenskraftiga. En djup relation med kunden a?r da?rfo?r av en stor betydelse som bland annat kan uppna?s genom varuma?rket.Ett varuma?rke har vissa personliga egenskaper som ger konsumenter en underlig- gande betydelse. Dessa egenskaper sa?tter sig som undermedvetna bilder hos konsu- menterna och speglar fo?retagets verksamhet.

Denna studie har som syfte att underso?ka om det finns en typ av system vars egenskaper liknar ba?de traditionella system och e-infrastrukturer utan att tillho?ra na?gon av dessa typer samt hur en designmodell skulle se ut fo?r denna typ av system. Detta system kallar vi gra?nsfallssystem.Fo?r att underso?ka om denna finns har traditionella system och e-infrastrukturer samt hur man utvecklar dessa typer av system analyserats. Detta fo?r att se ifall det existerar na?gon form av system som har egenskaper fra?n ba?da dessa ytterligheter och om det existerar sa?dana system hur man pa? ba?sta sa?tt ska utveckla dem.

Detta arbete har utförts för att se hur returfibermassans egenskaper varierar under en vanlig kraftlinerkampanj. De metoder som anvĂ€nts Ă€r standardiserade och omfattar malgradsmĂ€tning, styrkearkning och pappersprovning. Även pH-, konduktivitets- och redoxpotentialmĂ€tningar har utförts, samt askhaltsmĂ€tning. Resultaten visar pĂ„ att pH och redoxpotentialen sjunker och massan blir surare efter ca. ett dygn efter att kampanjen startat.

En företagskonkurs fÄr ofrÄnkomligen Äterverkningar för de intressenter som har en koppling till det drabbade företaget. Det Àr för intressenter dÀrför betydelsefullt att kunna förutspÄ konkurs.Studiens syfte var att utvÀrdera en teoretisk modell för prognostisering av konkurs genom analys av nyckeltal. Detta utfördes genom egna skattningar av regressionsmodeller. Vidare testades modellernas klassificeringsförmÄga med avseende pÄ framtida konkurs. Studien tyder pÄ att ett företags storlek Àr, relativt andra undersökta egenskaper, den bÀsta indikatorn för framtida konkurs..

Detta arbete utgÄr ifrÄn en enighet i forskningen om att mÀtningar av ljud inte Àr tillrÀckligt för att bestÀmma ljudlandskapets kvalitet. Enligt EU direktivet 2002/49/EG som senare skrivits in i miljöbalken, ska varje kommun eller tÀtort med mer Àn 100 000 invÄnare framstÀlla bullerkartor som i sin tur ska anvÀndas som underlag i ett ÄtgÀrdsprogram. Direktivets syfte Àr att informera politiker, medborgare och planerare i buller frÄgan i den givna tÀtorten. Forskning tyder dock pÄ att allmÀnheten och icke specialister har svÄrt att tyda bullerkartorna och att gemene man inte har nÄgon referens till de mÀtnivÄer som presenteras. I arbetet presenteras en översikt av teorier och begrepp som behandlar Àmnet ljudlandskap (soundscape) och koncept och metoder som tillhör detta begrepp.

I Sandviken har man tillverkat kalldragen trÄd sedan 1870-talet. Idag Àr det Wire Sandviken AB som stÄr för produktionen. HÀr tillverkas rostfri fjÀder-, svets-, platt-, medicin- och finmekaniktrÄd. Produkter frÄn Wire Sandviken AB Äterfinns överallt i det dagliga livet, t.ex. i elektronik, i bilar, i aerosoler, pÄ oljeplattformar, i leksaker och sportutrustning sÄvÀl som hos tandlÀkaren.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur de största rikstÀckande dags- och kvÀllstidningarna beskriver ungdomar. Exempel pÄ diskussioner i offentligheten som beskriver ungdomsgrupper och tillskriver dem egenskaper Äterfinns genom hela det skrivna ordets historia. I min undersökningvill jag anknyta till tidigare forskning inom omrÄdet genom att undersöka ett aktuellt material frÄn 2008 och framÄt. Detta för att sedan jÀmföra med forskning kring hur media beskrivit ungdomar under 1900-talet. Materialet bestÄr av ett antal texter som ursprungligen publicerats i kvÀllstidningar och dagstidningar.  Jag kommer att bearbeta materialet med hjÀlp av diskursanalys.

Detta examensarbete vÀnder sig till personer som Àr intresserade att anvÀnda nya miljövÀnligametoderna för elproduktion eller personer som redan anvÀnder smÄ vindkraftverk ochsolpaneler med behovet av en extra energikÀlla i smÄ stugor eller avlÀgsna platser dÀr tillgÄngentill elnÀt Àr omöjligt. Syften i detta arbete Àr först och frÀmst att bygga ett system förelproduktion med hjÀlp av en cykel. Sedan bestÀmma mÀngden av elektrisk energi en personkan alstra med systemet. Slutligen svara om detta system skulle kunna anvÀnda som ettstödsystem för elproduktion i smÄskalighet.Den första mÄlsÀttningen Àr att utforma ett system med anvÀndning av kraftelektronik dÀr denkraften som genereras matar lasterna. Den mekaniska delen kommer att konstrueras som en delav energikÀllan, dÀrefter kommer det att utformas en kontroll för att styra effekten viaelektroniska komponenter, de elektriska belastningarna matas av systemet, kommer attsimuleras.

Ett ökat anvÀndande av sociala medier har möjliggjort en ny arena för HR-funktioner och deras arbete med HR-frÄgor. DÄ det idag finns ytterst lite forskning inom omrÄdet upplevde vi det intressant att studera hur sociala medier anvÀnds inom HR-funktioner samt eventuella egenskaper som pÄverkar arbete med olika HR-processer. Vi valde att konstruera en webbankÀt med syftet att kartlÀgga anvÀndandet och erfarenheter bland HR-funktioner. EnkÀten skickades ut till 113 HR-funktioner runt om i Sverige och vi erhöll 42 svar. Respondenternas samlade svar visade att ungefÀr lika mÄnga anvÀnde respektive anvÀnde inte sociala medier i sitt HR-arbete.

SammanfattningTurismen runtom i vÀrlden omsÀtter varje Är flera miljarder kronor och denna omsÀttning förvÀntas öka. Utvecklingen leder till ett ökande av resor och destinationer. Europa stÄr för en stor del av vÀrldens internationella turister och enbart frÄn Sverige reste 10 miljoner mÀnniskor utomlands under 2006. En typ av semesterresor som ökar i popularitet Àr skidsemestrar. Under sÀsongen 2005-2006 valde 300 000 svenskar att Äka till utlÀndska skidorter.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumÀrke som det heter pÄ svenska, handlar om att rÀtt mÀnniskor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand Àr nÄgot som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om vÀrdefulla andelar pÄ marknaden.  Studier har visat att anstÀllda som Àr engagerade och trivs pÄ sitt arbete ocksÄ presterar bÀttre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. MÄnga företag Àr inte medvetna om eller uppdaterade vad gÀller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill sÀga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anstÀllda att arbeta för denne. Det kan vara svÄrt att faststÀlla vilka omrÄden som behöver utvecklas i företaget och vilka mÄlgrupper som bör prioriteras. TillgÀngliga mÀtmetoder för att fÄ klarhet gÀllande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mÀtverktyg för att utvÀrdera ett företags arbetsgivarvarumÀrke gentemot nuvarande anstÀllda.

I examensarbetet undersöks hur friktion för olika takmaterial pÄverkar det problem som uppstÄr under vinterhalvÄret, nÀmligen snöras frÄn tak. DÀrutöver provas ocksÄ tre olika snörasskydd praktiskt för att kunna utvÀrdera dess effektivitet, fördelar och brister. Examensarbetet Àr uppdelat i tvÄ steg. I det första steget genomförs en litteraturstudie för att fÄ en teoretisk bakgrund för snös mekaniska egenskaper och hur snö beter sig i olika temperaturer och miljöer. Det tas Àven upp vilka risker som kan uppstÄ med snö pÄ tak och hur lagar och förordningar styr hur fastighetsÀgare ska sköta underhÄll av snörasskydd och snöskottning frÄn tak.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumÀrke som det heter pÄ svenska, handlar om att rÀtt mÀnniskor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand Àr nÄgot som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om vÀrdefulla andelar pÄ marknaden.  Studier har visat att anstÀllda som Àr engagerade och trivs pÄ sitt arbete ocksÄ presterar bÀttre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. MÄnga företag Àr inte medvetna om eller uppdaterade vad gÀller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill sÀga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anstÀllda att arbeta för denne. Det kan vara svÄrt att faststÀlla vilka omrÄden som behöver utvecklas i företaget och vilka mÄlgrupper som bör prioriteras. TillgÀngliga mÀtmetoder för att fÄ klarhet gÀllande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mÀtverktyg för att utvÀrdera ett företags arbetsgivarvarumÀrke gentemot nuvarande anstÀllda.

VÄr problemformulering kretsar kring miljö och trÀngsel i stÀderna dÀr spÄrvagnen fÄtt igen en viktig roll.Syftet har varit att undersöka investeringar i spÄrvagnstrafiken i svenska stÀder.Vi har anvÀnt oss av textanalys för att fÄ fram information som inte kan hittas pÄ annat sÀtt informantintervjuer för att fÄ fram det som inte kom fram i texterna och se hur man arbetar med frÄgorna i verkligheten för att visa resultatet för uppsatsen pÄ ett lÀmpligt sÀtt.Resultatet av vÄr undersökning visar att man i Sverige har man först byggt upp spÄrvagnsnÀtet, sedan lade man ned under en period i mitten av 1900-talet och sedan har man under senaste tjugoÄren börjat bygga spÄrvÀg pÄ nytt. Medan de flesta av stÀderna lade ned spÄrvagnstrafiken gick Göteborg och Norrköping mot strömmen och valde att fortsÀtta att investera i spÄrvagnstrafik. Under slutet av 1900-talet började man bygga upp nya spÄrvagnslinjer i större svenska stÀder. SpÄrvagnsutbyggnaden i Göteborg har skett parallellt med bostadsbyggandet i mitten av 1900-talet men bussen kom att konkurrera med spÄrvagnen allt mer som kollektivt fÀrdmedel. LinjenÀten planerades pÄ lÄngsiktigt för att kunna konverteras till antingen buss eller spÄrvagn alternativt tunnelbana.

Bakgrund:Det som nÄgra av mina senaste projekt bottnar i Àr min fascination för att skapa ytor i textila material. Jag strÀvar efter att skapa en spÀnning eller en rörelse i materialet men det Àr ocksÄ mitt sÀtt att uttrycka mig i. Det som jag verkligen uppskattar Àr att en yta kan innehÄlla egenskaper eller kvalitéer som stÄr i opposition till varandra. Det gÀller bÄde den kÀnslomÀssiga undertonen och ytans fysiska uppenbarelse. MÄnga gÄnger förestÀller jag mig att relieferna i textilen Àr som en blindtext som man skulle kunna lÀsa genom att stryka med fingerspetsarna över ytan.