I Sverige har man anvÀnt och avlat connemaraponnyers sedan 1960-talet och det Àr idag en populÀr ridponny inom flertalet grenar. Det finns ett intresse bland uppfödarna för prestationsavel men det saknas studier av prestationsegenskaper hos rasen. Syftet med denna studie var att analysera insamlad statistik om prestationsegenskaper hos connemaraponnyn i Sverige för att skatta arvbarheter och korrelationer och utvÀrdera hur anvÀndbar informationen kan vara i framtida avelsarbete. Materialet bestod av bedömningsresultat för 309 ponnyer som deltagit i treÄrstest, 598 ponnyer som deltagit i kvalitetsbedömning och livstidsresultat för 1102 ponnyer som tÀvlat i disciplinerna dressyr, hoppning och/eller fÀlttÀvlan. HÀrstamningsfilen var av bra kvalitet och medeltalet för koefficienten för hÀrstamningens fullstÀndighet var 0,82 för alla ponnyer i filen. Skattningar av genetiska parametrar gjordes med BLUP djurmodell.

VÄrdrelationen mellan patient och sjuksköterska inom den palliativa vÄrden Àr betydelsefull och prÀglas av lindrande ÄtgÀrder dÀr det ömsesidiga mÄlet att förbÀttra livskvaliteten för patienten stÄr i fokus. Sjuksköterskan behöver bÄde kunskap och personliga egenskaper för att kÀnna sig bekvÀm i rollen och för att fÄ förstÄelse för patientens upplevelser..

LuleÄ kommun Àr en kommun som vÀxer och har som mÄl att jÀmstÀlldhet och mÄngfald ska ingÄ i allt arbete. I detta examensarbete undersöktes kommunens arbete med rekrytering ur ett jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsperspektiv om och, i sÄ fall vad, rekryteringsansvariga upplever som svÄrt med sitt arbete i dessa frÄgor, hur det görs bedömningar av personliga egenskaper och hur arbetet med dessa frÄgor i allmÀnhet brukar se ut. Detta har undersökts genom att intervjua fem rekryterare och sedan utifrÄn intervjusvaren utforma en enkÀt för att se om fler har samma uppfattning som de intervjuade. Resultatet visar att de flesta inte upplevde att deras arbete med jÀmstÀlldhet och mÄngfald var sÄ svÄrt och att det inte var nÄgot som tÀnktes pÄ sÀrskilt mycket. Det sÄgs mer som en sjÀlvklarhet, men det fanns svÄrigheter sÄ som sprÄk, finna tid till att visa/dela material i Àmnet och fÄ det underrepresenterade könet att söka befattningarna.

Den passiva hjulupphÀngningen Àr i moderna fordon en stor begrÀnsning dÄ allt högre krav stÀlls pÄ komfort samtidigt som trafiksÀkerheten Àr viktigare Àn nÄgonsin. Med en passiv hjulupphÀngning fÄr tillverkaren alltid göra avvÀgningar mellan komfort och vÀghÄllningsegenskaper hos sina fordon. Denna avvÀgning beror pÄ att karaktÀren hos en passiv hjulupphÀngning inte kan pÄverkas sÄ att den klarar av att absorbera underlagets ojÀmnheter och samtidigt uppnÄ maximal kontakt mellan dÀcken och underlaget vid kurvtagning.Med dagens anvÀndningsomrÄden stÀlls Àven höga krav pÄ lastningsmöjligheter.Fordonet ska sÄledes fungera lika bra olastat som fullastat. Denna rapport undersöker möjligheten att anvÀnda en magnetreologisk dÀmpare för att uppnÄ en semi-aktiv hjulupphÀngning. Med en sÄdan lösning kan dÀmparens styvhet Àndras vÀldigt fort vilket gör det möjligt att aktivt optimera hjulupphÀngningen men för att Ästakomma detta mÄste dÀmparens karaktÀr vara kÀnd.

Triage Àr ett relativt nytt begrepp inom svensk akutsjukvÄrd ochdet Àr först under senare Är som anvÀndandet brett ut sig överlandets akutmottagningar. Internationellt sett har utvecklingengÄtt snabbare och bland annat Kanada och Australien har ett vÀletablerat triagesystem. Triage anvÀnds för att prioritera sökandepatienters turordning och ett effektivt triagesystem visar pÄmÄnga fördelar. Enligt HÀlso- och sjukvÄrdslagen ska förtur gestill de patienter som Àr i störst behov av vÄrd. Att fatta beslut omen patients triagenivÄ kan vara en svÄr uppgift försjuksköterskan.

Examensarbetet Àr en del av IBCleanings och Robotdalens projekt ?Automatiserad IsblÀstring? som innebÀr att med hjÀlp av en industrirobot blÀstra vÀggarna pÄ insidan av fraktcontainers med torris och sÄledes rengöra denna yta. För att föra in industriroboten i den smutsiga containern har en specialdesignad Äkbana framtagits.Syftet med detta arbete Àr att analysera och berÀkna hÄllfasthetsparametrar hos sammanstÀllningen som bestÄr av roboten och den specialdesignade Äkbanan. Ett annat syfte Àr att undersöka om det finns möjlighet att bidra med förslag pÄ hur metoden kan utvecklas.Rapporten beskriver kortfattat torrisblÀstring och hur en automatisering av denna kan utformas.Litteraturstudier inom hÄllfasthetslÀra samt handledning inom ANSYS har genomförts parallellt med arbetet och anvÀnts till att jÀmföra, utvÀrdera och lösa olika situationer som intrÀffar under arbetsgenomgÄngen.FEM analyser med hjÀlp av ANSYS har genomförts som stöd för berÀkningar och analyser . ANSYS anvÀndes ocksÄ dÄ det inte var möjligt att utföra en manuell berÀkning pÄ grund av för komplicerade procedurer eller behovet att utföra flera operationer samtidigt.En del av tiden har jag Àgnat Ät att realisera 3D-ritningar med hjÀlp av Pro-Engineer, ritningar som har skickats vidare till ANSYS för att kunna genomföra olika analyser av konstruktionen och fÄ konkreta resultat.

Uppsatsen Àr en kvalitativ litteraturstudie dÀr fem vetenskapliga artiklar uppsökta i vetenskapliga databaser ligger som grund. Syftet Àr att ta reda pÄ skillnaderna mellan olika förslutningsmaterial för vinflaskors inverkan pÄ vinets sensoriska egenskaper efter lagring pÄ flaska. De förslutningsmaterial som mest fokuseras pÄ Àr syntetkorkar, naturkorkar, tekniska korkar och skruvkorkar. Det konstateras att förÀndringarna hos vinet tycks ligga i relation till den mÀngd syre som kommer in genom förslutningen och den mÀngd svaveldioxid som slipper ut. FörÀndringarna beror till stor del pÄ oxidation men Àven pÄ andra kemiska reaktioner i vinet.

Syftet med detta arbete Àr att försöka ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader mellan kvinnliga och manliga lÀrares ledarstil i klassrummet och om eleverna uppfattar det. Bakgrunden till arbetet Àr att antalet mÀn i skolan Àr lÄgt i förhÄllande till antalet kvinnor. Ur ett historiskt perspektiv har lÀraryrket förÀndrats frÄn att ha varit ett typiskt mansdominerat yrke till att domineras av kvinnor. Arbetet belyser en lÀrarens uppgift som ledare och vad det innebÀr. I litteraturgenomgÄngen framgÄr att bÄde mÀn och kvinnor behövs i skolan som goda förebilder för eleverna och att det finns skillnader mellan kvinnor och mÀn.

I fokus för vÄr studie stod konsumenters kvalitetsupplevelser avseende produkter i dagligvaruhandeln och dÄ specifikt konsumentegenskaper samt konsumenters upplevelser och anvÀndning av yttre signaler. I vÄrt arbete utgick vi frÄn huvudfrÄgestÀllningarna: ?Hur pÄverkar egenskaper hos konsumenten dennes upplevelse och anvÀndning av yttre kvalitets-signaler?? och ?Hur anvÀnder konsumenten dessa kvalitetssignaler i ett kvalitetsskapande samman-hang?? VÄr delfrÄgestÀllning löd: ?Skiljer sig konsumentens upplevelse av kvalitet Ät nÀr det gÀller egna mÀrkesvaror gentemot dennes upplevelse av kvalitet hos övriga varumÀrken?? VÄrt syfte med studien var att studera konsumenters upplevelser av kvalitet utifrÄn ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt, vilket vi ansÄg gav en ökad förstÄelse av de faktorer som medverkar till att forma konsumenters kvalitetsupplevelser. Vi avsÄg ocksÄ skapa en mer integrerad bild av kvalitetsupplevelsen. Detta genom att vi tog hÀnsyn sÄvÀl till egenskaper hos konsumenten som till situationsbundna faktorer.

Syftet med uppsatsen Àr att teoretiskt avgöra om underrÀttelsefrÄgorna, de Ätta s-en, tillsammans kan utgöra en grund för val av sensorkombinationer. FrÄgorna skall svara mot den frÄgestÀllning beslutsfattaren stÀller till ledningsstödsystemet för att uppnÄ framtida förmÄgor. Uppsatsen har inledningsvis utvecklat tre av de förmÄgor som projekt FoRMA redovisar i sin rapport, avseende FM framtida förmÄgor Är 2010. FörmÄgorna Àr identifiering, att verifiera före en insats och kunna bekrÀfta och dokumentera verkan av en insats. I uppsatsen behandlas endast elektrooptiska och elektromagnetiska sensorer som utifrÄn sina egenskaper delas in i olika sensorklasser.

LÀroplanen för grundskolans tidigare Är 2011 uppmanar personalen i skolan att utveckla ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt hos eleverna.  Skolverket menar att entreprenörskap ska löpa som en röd trÄd genom hela skolan och förutsÀttningen Àr att lÀrarna Àr bekvÀma med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lÀrande. Studien syftar till att undersöka vilka arbetsformer som anses entreprenöriellt lÀmpliga. Genom kvalitativa intervjustudier uppmÀrksammas hur fem lÀrare resonerar kring val av arbetsformer för att stimulera entreprenöriella kompetenser. LÀrarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever sÄsom kreativitet, lusten att skapa och förmÄgan att ta initiativ och göra idéer till handlingar. Detta bör ske genom skapande aktiviteter som vÀljs utifrÄn demokratiska former med elevinflytande för att skapa delaktighet och engagemang. LÀrarens ses agera som en coach som aktivt uppmuntrar och vÀgleder eleverna i arbetsprocessen, för att lyfta fram deras kvalitéer och kompetenser i entreprenöriellt arbetssÀtt.

En meandrande Ä Àr en miljötyp som bidrar till hög biologisk mÄngfald. I mÄnga fall har dessapÄverkats av mÀnniskan genom utrÀtning och uppdÀmning av det flödande vattnet, vilket harsÀnkt de biologiska vÀrdena. Sedan 1980-talet har det funnits planer pÄ att göra en del av denmeandrande MoraÄn i SödertÀlje till ett naturreservat. DÄ samlad, detaljerad dokumentationom omrÄdet saknades och Än Àr utpekad som ett sÀrskilt kÀnsligt omrÄde med hÀnsyn tillhavsöring och dess reproduktion i Stockholms lÀn, gjordes dÀrför i maj 2010 enbiotopkartering. UtifrÄn berÀkningar och bedömningar om vattendragets fysiska egenskapergjordes sedan bedömningar om öringbiotoperna lekomrÄden, uppvÀxtomrÄden samtstÄndplatser.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka beteenden och egenskaper hos en ledare (chef pÄ ett företag) som har en positiv inverkan pÄ de anstÀlldas hÀlsa och dÀrigenom belysa chefskapets roll som hÀlsofaktor.1. Vilka ledarbeteenden/egenskaper vÀrderar de anstÀllda högst och kan man se ett mönster bland dessa?2. Hur ser cheferna sjÀlva pÄ sitt ledarskap och dess pÄverkan pÄ personalens hÀlsa?3.

Syftet med arbetet Àr att visa vilka fördelar respektive nackdelar ett heltÀckande DNA-register skulle kunna innebÀra. Dagens lagstiftning innebÀr att DNA-prov fÄr tas pÄ alla som Àr skÀligen misstÀnkta för brott, Àven om det inte Àr nödvÀndigt för utredningen av brottet. LagÀndringen innebÀr dessutom att DNA-prov Àven skall fÄ tas pÄ personer som inte Àr skÀligen misstÀnkta för brott om syftet Àr att underlÀtta identifiering vid utredning av ett brott som kan leda till fÀngelse. Ett heltÀckande register skulle innebÀra att polisen inte skulle behöva ta DNA-prov av misstÀnkta utan direkt kunna jÀmföra spÄr frÄn en brottsplats mot det heltÀckande registret. Av det material som vi har tagit del av under arbetets gÄng har de som varit negativt instÀllda till ett heltÀckande register förutspÄtt att det skulle vara ett hot mot vÄr integritet genom att genetiska egenskaper lagras.

Avkastning och risk för en aktiefond styrs generellt av flera direkta och indirekta mekanismer, exempelvis relaterade till nationella makroekonomiska faktorer sÄsom rÀnteförÀndring och inflation. Utöver makroekonomiska faktorer finns indirekt mikroekonomisk pÄverkan, exempelvis relaterad till riskaversion, preferenser och irrationellt beteende hos individen. DÀrtill pÄverkas aktiefondernas avkastning och risk av övergripande internationella konjunkturcykler, inkluderande internationell makroekonomi.Studien som hÀr presenteras fokuserar pÄ att undersöka och kvantifiera hur bakgrund och egenskaper hos fondförvaltare systematiskt pÄverkar avkastning och riskexponering för 42 aktivt förvaltade svenska aktiefonder. Undersökningen inkluderar utbildningsnivÄ, kön, Älder och erfarenhet hos ansvarig fondförvaltare som förklarande variabler, samt avkastning, risk och riskjusterad avkastning som beroende variabler. Studien anvÀnder Sharpekvot, Treynorkvot och Jensens alpha som vÀrderingskvoter för att ÄskÄdliggöra riskjusterad avkastning över tid.