Sökresultat:
399 Uppsatser om Mekanisk rengöring - Sida 26 av 27
Ringrösen ? symbol för hÀrd och hem, plats och ursprung : En studie av ringrösen i Jönköpings lÀn
Ringrösen Àr en kategori rösen som förbryllar mÄnga. Varför ser de ut som de gör och vad har de haft för funktion? De ligger pÄ morÀnhöjder pÄ Sydsvenska höglandet men inte i ensamt majestÀt utan oftast finns domarringar och andra fornlÀmningar i dess omedelbara nÀrhet.Idag Àr det tydligt att de ligger i skogsbygder och ett stycke frÄn bebyggelse och nÀra vattendrag och vÄtmarker.BenÀmningen "ringsrör" finns pÄ en karta frÄn Vrigstadtrakten redan 1807 men blir pÄ 1950-talet populÀrt i samband med inventeringar av fornminnen i trakten av MÄnsarp i Jönköpings kommun. DÀr ligger ocksÄ det till ytan största ringröset med en diameter pÄ omkring 35 meter och med upp till 10 meter tjocka murar som Àr upp till tvÄ meter höga. Det imponerande ringröset i byn Röshult har en gÄng in i röset i nordost.Det som skiljer ett ringröse frÄn ett "vanligt" röse Àr dess mer eller mindre tomma inre yta, som inte Àr sÄ lÀtt att uppfatta innan man befinner sig nÀra sjÀlva röset.
Coaching : En kvalitativ studie om coachers uppfattningar av coaching och dess betydelse för hÀlsan
Ringrösen Àr en kategori rösen som förbryllar mÄnga. Varför ser de ut som de gör och vad har de haft för funktion? De ligger pÄ morÀnhöjder pÄ Sydsvenska höglandet men inte i ensamt majestÀt utan oftast finns domarringar och andra fornlÀmningar i dess omedelbara nÀrhet.Idag Àr det tydligt att de ligger i skogsbygder och ett stycke frÄn bebyggelse och nÀra vattendrag och vÄtmarker.BenÀmningen "ringsrör" finns pÄ en karta frÄn Vrigstadtrakten redan 1807 men blir pÄ 1950-talet populÀrt i samband med inventeringar av fornminnen i trakten av MÄnsarp i Jönköpings kommun. DÀr ligger ocksÄ det till ytan största ringröset med en diameter pÄ omkring 35 meter och med upp till 10 meter tjocka murar som Àr upp till tvÄ meter höga. Det imponerande ringröset i byn Röshult har en gÄng in i röset i nordost.Det som skiljer ett ringröse frÄn ett "vanligt" röse Àr dess mer eller mindre tomma inre yta, som inte Àr sÄ lÀtt att uppfatta innan man befinner sig nÀra sjÀlva röset.
Aktiverad kiselsyra : En undersökning av förmÄgan att reducera organiskt material samt effekter och kostnader vid ersÀttning med aluminiumsulfat
Det hÀr examensarbetet har utförts pÄ uppdrag av Stockholm Vatten AB och har bedrivits vid Norsborgs vattenverk i Botkyrka kommun utanför Stockholm. Syftet med arbetet har varit att ge underlag för minskning av organiskt material i dricksvattnet. Följande frÄgor besvaras:? PÄverkar aktiverad kiselsyra reduktionen av organiskt material? PÄverkar beredningen av den aktiverade kiselsyran reduktionen av organiskt material? Kan den aktiverade kiselsyran ersÀttas med aluminiumsulfat? Vilka effekter innebÀr en ersÀttning av aktiverad kiselsyra med aluminiumsulfatNorsborgs vattenverk tar rÄvatten frÄn MÀlaren och reningsprocessen innefattar mekanisk, kemisk och biologisk rening. I den kemiska reningen anvÀnds aluminiumsulfat och aktiverad kiselsyra.
Konstruktion av elstyrt lÄs (drop-off) för telemetrihalsband
Sedan 60-talet har man inom viltforskningen mÀrkt djur med radiosÀndarföredda halsband för att fÄ kunskap om deras geografiska rörelser. I dag anvÀnder halsbanden GPS-teknik för att bestÀmma positionen. Dessa koordinater och annan insamlad information om t.ex. temperatur och djurets puls sparas i halsbandet men skickas Àven med UHF-, GSM- kommunikation eller via satellit till en mottagarstation. Halsbandets elektronik har med ny teknik kunnat göras mindre och lÀttare och dÀrför kan Àven mindre djur studeras.
AKTIVA MEDIDCINSKA IMPLANTAT : ? En teknikutveckling som rÀddar liv
Diabetes, hjÀrtsjukdomar samt sjukdomar som ger upphov till rörelserubbningar respektive smÀrta Àr tillsammans orsaken till hundratusentals svenskars lidande. För dessa sjukdomar finns det, förutom medicinering, behandlingar med aktiva medicinska implantat som lindrar sjukdomarnas symtom, Àven om dessa behandlingar inte passar alla.Ett aktivt medicinska implantat innebÀr en mekanisk komponent, innehÄllandes elektronik, i ett organiskt system med en medicinsk tillÀmpning. Forskningen runt de aktiva medicinska implantaten Àr intensiv och det investeras mycket pengar i den. DÀrför sker en snabb och spÀnnande utveckling inom omrÄdet. MÄlet med rapporten Àr att undersöka framtidsutsikterna för de aktiva medicinska implantaten med avseende pÄ en potentiell utökning av deras anvÀndningsomrÄden, eliminering av befintliga begrÀsningar samt utveckling av tillverkningsprocessen.De implantat som utreds Àr pacemakern, neurostimulatorer i olika tillÀmpningar samt den medicinska pumpen, med tonvikt pÄ den förstnÀmnda.
Omkonstruktion av Grizzlygaller
LKAB har tre kulsinterverk av s.k. Grate-Kiln typ, tvÄ nyare i Kiruna och
ett Àldre i Svappavaara. I graten sker torkning och förvÀrmning av
pelletskulor pÄ ett transportband och i Kilnen sker vidare en
brÀnning/sintring av kulorna, innan det slutligen sker en vÀrmeÄtervinning
samt kylning av pelletsen i en roterande kylare.
Ett Grizzlygaller Àr ett separationsgaller som sitter under kylaren och
separerar bort oönskat material frÄn den fÀrdigsintrade pelletsen, efter
att denna har kylts i kylaren och ska vidare för lastning i jÀrnvÀgsvagnar.
I Svappavaara tillverkas cirka 3.5 miljoner ton pellets per Är som alla
strömmar igenom Grizzlyn, vilket gör att gallret idag nöts igenom helt pÄ
mellan sex till tio mÄnader pÄ det vÀrsta stÀllet. Detta Àr helt
oacceptabelt ur underhÄllssynpunkt dÄ punkten för byte sÀllan sammanfaller
med UH-stoppen.
Termofil efterrötning av avloppsslam : En pilotstudie
Termofil efterro?tning av avloppsslam ? En pilotstudieMagnus PhilipsonGenom naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning a?r sannolikheten stor att det inom en snar framtid kommer att info?ras krav pa? hygienisering av det avloppsslam som produceras vid Sveriges reningsverk. Idag a?r hygienisering ett frivilligt a?tagande som i praktiken mest tilla?mpas i de fall da?r avloppsslam a?r avsett att sprids pa? produktiv mark inom ramen fo?r slamcertifieringssystemet REVAQ. I Naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning fo?resla?s termofil ro?tning vid 55 °C med en garanterad exponeringstid pa? 6 timmar vara en godka?nd hygieniseringmetod.
Essentiella fettsyrors betydelse vid dermatit hos hund
Fettsyror har under mÄnga Är rekommenderats som nÀringstillskott för att förbÀttra glans och lyster i pÀlsen. Ett relativt stort antal studier Àr idag utförda för att utvÀrdera omega-3 och omega-6 fettsyrornas terapeutiska vÀrde Àven vid hudsjukdom.I denna litteraturstudie har vi tagit del av nÄgra utvalda studier som vi tycker pÄ ett informativt sÀtt belyser vilka egenskaper hos fettsyrorna man tror bidrar till den positiva effekten hos hud och pÀls. Vi har Àven gÄtt igenom lÀroböcker i syfte att sammanstÀlla information om fettsyrornas egenskaper och betydelse vid behandling av dermatiter med olika grundorsaker. Bakgrunden Àgnas kort Ät hudens uppbyggnad, fettsyror och immunförsvar. Till sist gÄr vi igenom exempel pÄ den kliniska betydelsen av fettsyror vid inflammation i huden pÄ smÄdjur i vÄrt arbete inom djursjukvÄrden.Huden har bland annat till uppgift att skydda kroppen mot mekanisk och kemisk pÄverkan samt verka som immunförsvarets yttersta skyddsbarriÀr.Fett och övriga lipider Àr uppbyggda av fettsyror.
VA-system i tillvÀxtomrÄden: Bedömning av kapacitetsförstÀrkande ÄtgÀrdsalternativ genom multikriterieanalys
En ökande befolkning och en förtÀtning av bebyggelse kan innebÀra problem för en kommun om till-vÀxten sker inom ett befintligt VA-verksamhetsomrÄde som inte Àr dimensionerat för den ökade be-folkningen. DÀrigenom uppstÄr ett behov av kapacitetsförstÀrkning av VA-systemen. Detta tillsam-mans med det stora förÀndringstryck som VA-branschen Àr utsatt för i form av Àndrade krav dÀr fokus idag ligger pÄ frÄgor som rör miljöpÄverkan, naturresurshantering samt vikten av en lÄngsiktig plane-ring har inneburit att ett behov av nya metoder för beslutsfattning har uppstÄtt. Multikriterieanalys Àr samlingsnamnet för ett antal metoder som utformats för komplexa beslutssituat-ioner samt för beslutssituationer dÀr det Àr viktigt att problemen struktureras och att de olika mÄlen, kraven och pÄverkansomrÄdena utvÀrderas pÄ ett tydligt sÀtt för att sÀkerstÀlla att det beslut som fattas Àr det bÀsta möjliga. I detta arbete har det undersökts hur multikriterieanalys kan anvÀndas för att be-döma kapacitetsförstÀrkande ÄtgÀrdsförslag inom ett tillvÀxtomrÄde.
Integrering av ToolTracker i X-ponentskÄp
Följande rapport redogör för det utvecklingsarbete som hade som mÄlbild att kombinera tvÄ produkter frÄn X-ponent StÄlinredningar AB, nÀmligen ordning-och-reda-systemet ToolTracker och ett verktygsskÄp benÀmnt X-102.Detta utvecklingsarbete pÄgick under kursen KPP305, Examensarbete Produktutveckling, pÄ MÀlardalens högskola.Uppdragsgivaren X-ponent StÄlinredningar AB hade under en tid utvecklat det intelligent ordning-och-reda-system, ToolTracker, och genom en efterfrÄgan pÄ marknaden har företaget kÀnt ett behov av att vidareutveckla detta system och placera detta i ett verktygsskÄp.Denna produkt skulle fungera sÄ att anvÀndaren loggar in i systemet via en RFID-lÀsare placerad pÄ utsidan av skÄpet, och samtidigt som en godkÀnd inloggning sker sÄ lÄses skÄpet upp automatiskt och anvÀndaren fÄr tillgÄng till de verktyg som finns i skÄpet. VÀljer anvÀndaren att checka ut ett verktyg registreras tidpunkt för detta samt vem som tagit verktyget i systemets databas för att möjliggöra spÄrning av verktyget.De direktiv som företaget gav för projektet var att det befintliga ToolTracker-systemet skulle verka pÄ samma sÀtt som tidigare, vilket gav avgrÀnsningar mot att pÄverka ToolTracker-systemet.De problem som skulle lösas var sÄledes hur ToolTracker-systemets komponenter skulle placeras i skÄpets utrymme, samt hur lÄskonstruktionen skulle utformas för att uppfylla de krav som stÀllts. De viktigaste funktioner som lÄskonstruktionen var tvungen att inneha, var att kunna lÄsa upp skÄpet automatiskt vid inloggning, skÄpet ska lÄsas automatiskt dÄ dörren stÀngs samt att lÄset skulle kunna lÄsas upp manuellt. Dessa krav samt ytterligare en mÀngd krav kunde formuleras i den kravspecifikation som togs fram och lÄg som grund för arbetet. Ett genomgÄende viktigt krav i hela arbetet var att förÀndra det ursprungliga skÄpet sÄ lite som möjligt.NÀr kraven tydliggjorts kunde en mÀngd idéer tas fram och utvecklas vidare till fullgoda koncept.
Styrning av reningsverket vid Fors kartongfabrik : UtvÀrdering av försök att styra det biologiska reningssteget med styrparametern ?nettoslamproduktion?
Detta examensarbete behandlar det biologiska reningssteget vid Stora Enso Fors AB kartongfabrik.Examensarbetet omfattar 20 p och ingÄr i slutskedet av Magisterutbildningen, 60 p, i Kemiteknik med inriktning industriell ekologi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.Stora Enso Fors AB Àr en kartongfabrik som Àr lokaliserat i Fors strax nordost om Avesta.Tillverkning sker av bÄde mekanisk massa samt kartong. Fabriken har ett eget reningsverk som tar hand om avloppsvattnet frÄn processen.De biologiska anlÀggningarnas utformning har under Ärens lopp utvecklats frÀmst genom bÀttre syresÀttning i luftningsbassÀngerna samt förÀndringar i avloppsvattnets sammansÀttning. För att klara av dessa förÀndringar kan styrparametern slamhalten behöva ersÀttas med andra alternativa styrsÀtt.Examensarbetets syfte Àr just att studera möjligheten att styra det biologiska reningssteget vid Fors kartongpappersbruk efter nyckeltalet nettoslamproduktionen. Projektet innefattar Àven att undersöka hur COD-reduktionen och mikroflorans sammansÀttning pÄverkas av denna styrparameter.Litteraturstudier av reningsteknikens processer har utförts samt den befintliga reningsanlÀggningen i Fors har studerats. Det första steget i projektet var att besluta vilket mÄlvÀrde som skulle anvÀndas pÄ nettoslamproduktionen som skulle anvÀndas under en försöksperiod dÀr den biologiska reningen skulle styras efter nettoslamproduktionen.För varje dygn under tre olika tidsperioder ( period 1, period 2 och period 3) har driftsdata samlats in och sammanstÀlldes och dÀrefter berÀknades nettoslamproduktionens dygnsvÀrde.Driftsdata för period 1 och halva period 2 har anvÀnts som underlag för att kunna bestÀmma mÄlvÀrdet för nettoslamproduktionen.
VintervÀghÄllning i urban miljö : undvik att skada vegetationen
Syftet med arbetet Àr att visa pÄ problematiken med vintervÀghÄllning och eventuellt vad som kan göras för att undvika att problemen uppstÄr. Jag har anvÀnt mig av tvÄ frÄgestÀllningar: Hur fungerar vintervÀghÄllning? Kan man undvika skador pÄ vedartade vÀxter i samband med vintervÀghÄllning i urban miljö? VintervÀghÄllning.I stÀder över hela vÀrlden pÄverkar snöröjning och borttransportering av snö standarden pÄ levnadssÀtt och miljö, det Àr en dyr men nödvÀndig ÄtgÀrd. Stora snöfall kan ibland sÀtta enorma avtryck, lamslÄ kommuner och orsaka stora problem vÀrlden över. De stÀder som har bÀst rutin pÄ vintervÀghÄllning Àr de stÀder som har kraftiga snöfall och lÄnga perioder med riktigt kalla temperaturer.
Trender pÄ den svenska perennamarknaden :
I detta arbete har jag underso?kt vilka trender som ra?der pa? den svenska perennamarknaden
2005. Bakgrunden till mitt a?mnesval a?r mitt intresse fo?r marknadsfo?ring och perenner. Mitt
syfte har varit att fa? fo?rsta?else fo?r vilka faktorer som inverkar pa? trenderna, hur trenderna
uppsta?r och hur de ser ut idag.
Antagning till högskolan : GrÀnsen mellan positiv sÀrbehandling och olaglig diskriminering
SammanfattningLikabehandlingsprincipen Àr en mÀnsklig rÀttighet av stor vikt. För att tillför-sÀkra likabehandling finns det uppstÀllda förbud mot diskriminering. Ibland rÀcker det inte med diskrimineringsförbud, utan aktiva ÄtgÀrder mÄste vidtas för att frÀmja jÀmlikheten i samhÀllet. De undantag frÄn diskrimineringsförbu-den som finns i sÄvÀl EU-rÀtten som i den svenska rÀtten öppnar upp för möj-ligheten att tillÀmpa positiv sÀrbehandling i syfte att skapa ett mer jÀmlikt sam-hÀlle. Det primÀra syftet med denna uppsats Àr att utreda var grÀnsen gÄr mel-lan positiv sÀrbehandling och olaglig diskriminering.AnvÀndandet av positiv sÀrbehandling Àr omdebatterat och frÄgan om möjlig-heten ska tillÀmpas Àr kontroversiell.
EnergikartlÀggning för energiledningssystem: Holmen Paper,
Hallsta
Syftet med examensarbetet har varit att genom kartlÀggning av energianvÀndningen vid Holmen Paper, Hallsta och framtagning av rutiner lÀgga grunden till ett energiledningssystem vid bruket. MÄlet med ett energiledningssystem Àr att sÀkerstÀlla företagets stÀndiga utveckling och effektivisering av energianvÀndningen. Viktig kunskap som systemet skall sÀkerstÀlla Àr bland annat hur man kan förbÀttra sin andel förnybar energi i processen, var i processen de stora energiförbrukningarna finns, samt hur energiutbytet mellan olika processer i företaget, och utbytet med omgivande samhÀlle kan förbÀttras. Energiledningssystemets rutiner har byggts upp med ledning av svensk standard SS 62 77 50. UtgÄngspunkten har vidare varit att till sÄ stor del som möjligt bygga in energiledningssystemet i de redan befintliga systemen för kvalitet och miljö.