Instagram lanserades i oktober 2010 och är en applikation där du med hjälp avkamerafunktionen på din mobiltelefon eller din surfplatta kan dela med dig av bilder.Instagram tillåter sina användare att ta en bild, redigera den, för att sedan dela med sigav bilden till sina följare. Syftet med denna studie är att ur ett socialpsykologisktperspektiv få förståelse för och kunskap om hur Instagram med dess format kan varaen del av identitetsskapande processer samt fungera som ett verktyg försjälvpresentation. Det empiriska materialet består av tio kvalitativa intervjuer medkvinnor i åldrarna 20-25 som är aktiva Instagram-användare. Det teoretiska ramverketbygger på Meads teorier om jaget, Asplunds teori om social responsivitet, Giddensteori om självet som ett reflexivt projekt samt begrepp från Goffmans dramaturgiskaperspektiv. Resultat från studien visar att Instagram kan tolkas som en plattform därjaget och identiteten kan konstrueras.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka verksamheter som ingår i utomhusundervisningen i åk 1-6 i skolorna i Pargas, vilka möjligheter och vilka hinder lärarna upplever samt hur eleverna upplever utomhusundervisningen. Undersökningen riktar sig till samtliga klasslärare i Pargas stad. Utgående från att allt fler rapporter visar på barns och ungdomars stillasittande, försämrade hälsa och stressymptom behöver vi medvetet fundera på hur vi kan förändra skolans arbetsmetoder för att befrämja välmående och hälsa. Uppsatsen strävar till att ringa in vad utomhuspedagogik innebär, att ge en liten bakgrund samt redogöra för några, främst nordiska forskares syn på utomhusundervisning. Studien innefattar en lärarenkät, några lärarintervjuer samt belyser elevernas åsikter med hjälp av en elevenkät.

Syftet med denna uppsats är belysa, problematisera och skapa förståelse för hur pedagoger i förskolan arbetar för att stärka barns relationsskapande. Frågeställningarna som vi vill ha svara på är: hur arbetar pedagoger för att främja relationerna mellan barnen och hur kommer pedagogernas tolkning och förståelse av kamratsocialisation till uttryck i det konkreta arbetet. För att få svar på dessa frågor gjorde vi en kvalitativ undersökning med fokusgrupp och observationer som instrument. Som teoretisk utgångspunkt har vi använt det sociokulturella perspektivet som betonar den interaktionistiska aspekten. Det innebär att samband mellan människan och hennes sociala värld studeras.

Denna uppsats analyserar tendenser hos två tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva erfarna sjuksköterskors reflektioner om hur deuppnår ett gott bemötande av patienter. Studien hade en beskrivande design och genomfördes somen semistrukturerad intervjustudie. Sex erfarna sjuksköterskor verksamma inom somatiskavuxenvården intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet avdenna studie visar att sjuksköterskan vill skapa en öppen atmosfär.

Barkentin, Ulrika (2011). ?Dom bara leker? (?They are just playing?). Kultur, medier och estetik, examensarbete, Malmö Högskola. Syftet med detta arbete är att undersöka, jämföra och analysera fyra olika pedagogers synsätt på aktiviteterna lek och lärande. I undersökningen försöker jag även redogöra för hur pedagogernas inställning till lek eventuellt har förändrats eller utvecklats över deras tid i yrket.

I förskolans utemiljö är det vanligt att det finns en sandlåda på gården. Den är centralt placerad och barnen är där och leker. Enligt den nya Skollagen och förskolans reviderade läroplan ska verksamhetens innehåll vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta gäller även den verksamhet som pågår i sandlådan. Men vad är det som sker när sanden, barnen och lekredskapen möts i sandlådan? Detta är en kvalitativ studie som utifrån ett intra-aktivt perspektiv syftar till att synliggöra hur sanden i sandlådan, lekredskap och de yngsta barnen (1-3 år) skapar möjligheter och villkor för lek och meningsskapande.

Uppsatsen handlar om hur historielärare tänker kring planeringen av undervisningen för att hinna ge eleverna en översikt av historien och nå de ambitiösa målen i styrdokumenten och anknyta till elevers livserfarenheter så att elever kan förstå och bli intresserade av historia samt hur lärarna konkret lägger upp vissa moment av historien. Fyra gymnasielärare har intervjuats under 1-1,5 timme och tre av intervjuerna spelades in på band medan den fjärde antecknades. Intervjuerna skrevs ut från band, kortades och redigerades varsamt. Undersökningsresultatet pekar på vikten av att läraren gör ett medvetet urval för att hinna fram till modern tid och göra de nödvändiga historiska kopplingarna till nutid. Utan urval kan historieundervisningen i hög grad bli en förmedling från läraren med för lite bearbetning och social interaktion för eleverna.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi stött på fenomenet att pojkar och flickor behandlas som två homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla pojkar lika, som vardera åläggs olika krav och förväntningar av lärarna. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsämnet präglas av en obalans i värderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa värderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhället. I vår studie har vi undersökt hur ett antal lärare resonerar kring genus, om de tar särskild hänsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus påverkar deras arbete.Då syftet med studien är att lyfta fram lärarnas tankar och värderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lärare i idrott och hälsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.Vår undersökning har visat att lärarna ansåg genus påverka deras arbete framför allt i praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utsträckning deras val av innehåll.

Tanken bakom detta arbete var våra funderingar över hur demokratins grundläggande värden kommer till uttryck i praktisk vardaglig handling i skolans värld. Dessa värden består av människors åsikter, aktning och respekt för andra samt förmåga att ta ansvar för sig själv och andra. Ett sätt för skolan att aktiv och medvetet påverka och stimulera eleverna i demokratiska värden är att låta dem få ett reellt inflytande för verksamheten i skolan. Med dessa grundtankar ville vi undersöka hur väl de demokratiska värdena är förankrade hos eleverna i årskurs 4-6. Vi valde att påbörja vår undersökning med enkäter för att få ett begrepp om var eleverna stod inom detta område. Utifrån våra enkätsvar sammanställde vi intervjufrågor för att kunna få en djupare insikt i elevernas tankar och synpunkter.

Denna kandidatuppsats redogo?r fo?r den underso?kning som har gjorts fo?r att ta reda pa? hur universitetsutbildningar inom medie- och kommunikationsvetenskap i Sverige, som uppger i sin programinformation att de utbildar kommunikato?rer, gestaltar arbetsmarknaden fo?r kommunikato?rer. Underso?kningen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet a?r insamlat genom dokumentanalys av programbeskrivningar samt intervjuer med programansvariga. Urvalet besta?r av nio svenska utbildningar som a?r representerade av sju la?rosa?ten.

Problem: På grund av stora pensionsavgångar kommer det inom de närmsta åren att behövas ett stort antal chefer. Forskare och praktiker har emellertid uppmärksammat att unga människor i mindre utsträckning verkar vilja ta över denna roll. På bankföretaget Nordea har likväl detta problem uppmärksammats. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera ungas föreställningar om chefskap ur ett organisationskulturellt perspektiv. Metod: Uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer i kombination med en observation på ett utvalt fallföretag.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur de privata och offentliga vårdcentralerna i Hallands län hanterar sina varumärken. Genom denna studie kan vi se hur vårdcentralerna utmärker sig från varandra i vårdmarknaden samt vilka likheter och skillnader som finns mellan de två olika verksamhetsformernas, de privata och de offentliga, hantering av varumärke.Studien är baserad på en kvalitativ metod och det empiriska materialet har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. Sex vårdcentraler, varav tre offentliga och tre privata, från Hallands län har deltagit i undersökningen. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning och relevanta begrepp inom områdena varumärkesuppbyggnad och varumärkeskommunikation.Resultatet visar att varumärkesarbete är något som både de offentliga och de privata vårdcentralerna, medvetet och omedvetet, arbetar med. Vissa vårdcentraler anser att varumärkesarbete är något som är viktigt för deras verksamhet medan andra vårdcentraler ser det som mindre viktigt.

Denna studie inriktar sig på pedagoger som arbetar medvetet med sin matematikundervisning i förskolan och skolan. Vi använder begreppet matematikande som står för all den verksamhet som innehåller matematik i alla dess former. Frågeformuleringarna är fokuserade på hur pedagoger tänker om grundläggande matematikkunskaper, arbetssätt och arbetsformer samt dokumentation. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer. Urvalet av pedagogerna har gjorts utifrån vetskapen om att de har satsat aktivt på sin matematikundervisning.

Syftet med studien är att undersöka hur barn med ett annat modersmål än svenska trivs på förskolor i ett mindre svenskt samhälle och i vilken utsträckning de får hjälp med språkinlärningen. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med förskollärare och föräldrar till barn med annat modersmål där erfarenheter från såväl Språkförskola som vanlig förskola fångades upp.Studien visar att i de vanliga förskolegrupperna fick barn med annat modersmål upp-backning i form av att förskollärarna var uppmärksamma på barnens språkanvändande. När de behövdes var de med och stöttade, hjälpte till med nya ord och förtydligade när så behövdes. På individnivå använde lärarna inte några speciella pedagogiska metoder som hjälpte barnen att utveckla språket. Däremot visar studien att i Språkförskolan an-vände man medvetet olika metoder för att utveckla barnens språk.