Sökresultat:
1200 Uppsatser om Medvetet förhćllningssätt - Sida 5 av 80
Pedagogers höglÀsning : Ett outnyttjat pedagogiskt verktyg
Detta examensarbete lyfter fram sju olika lÀrares kunskap om höglÀsning och pÄ vilket sÀtt de medvetet anvÀnder sig av höglÀsning i sin undervisning. Avsikten Àr att lyfta fram hur pedagoger som undervisar yngre barn arbetar med att lÀsa högt för sina elever.Aktuell forskning kring grundlÀggandet av lÀs- och skrivutvecklingen pÄvisar betydelsen av att lÀsa högt för smÄ barn. Undersökningens resultat visar att lÀrare upplever höglÀsning som ett bra och mÄngsidigt pedagogiskt redskap. Det framgÄr dock att de pedagoger med lÀngst yrkeserfarenhet och högst utbildning Àr de som anvÀnder sig av höglÀsning pÄ ett mer medvetet och komplext sÀtt. DÀrigenom synliggörs vikten av att pedagoger har kunskap om höglÀsningens anvÀndningsomrÄden.Pedagogernas insikter som kom fram under undersökningen har relaterats till forskning i ett jÀmförande perspektiv.
Kundlojalitet inom spa-industrin - Àr personalen avgörande?
Denna uppsats undersöker följande frÄgestÀllningar: Spelar personalens agerande en avgörande roll för huruvida kunden Äterkommer till spa-salongen? Hur bör företaget förhÄlla sig till endera utfall? Vi har valt att undersöka spa-industrin dÄ vi finner lojalitetsproblematiken i denna kontext intressant dÄ tjÀnstemötet omfattas av en hög interaktion och intimitet spa-personal och kund emellan. Uppsatsen baseras pÄ ett induktivt angreppssÀtt dÄ vi utgÄtt ifrÄn vÄrt empiriska material och sedermera jÀmfört detta med teorin. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativt prÀglad metod genom intervjuer med spa-besökare och spa-ansvariga. Vidare har vi utformat ett frÄgeformulÀr som riktats emot spa-besökare som kompletterar vÄr kvalitativa metod.
Historiemedvetande och folkmord : En enkÀtundersökning om vilka faktorer som styr historieundervisningen pÄ gymnasiet
Alla mÀnniskor lever i ett historiskt sammanhang, dÀr de anvÀnder sig av, eller brukar historien. Detta behöver dock inte vara ett medvetet historiebruk. DÀrför har ofta historieförmedling i skolan syftet att ge eleverna en förstÄelse för detta. Eleverna kan pÄ sÄ sÀtt bli medvetna om att det finns en relation mellan dÄtid, nutid och framtid. De utvecklar dÄ ett historiemedvetande, som i sin tur fÄr konsekvensen att eleverna kan lÀra av historien, och dÀrmed bruka historien pÄ ett mer medvetet sÀtt.
H?r ska det skrivas!
I det h?r arbetet s?ker jag verktyg som kan skapa en frihet och en sj?lvst?ndighet f?r mig inom
mitt kommande yrke som musikalartist. Jag har fokuserat p? att f?rs?ka hitta olika strategier
och f?rh?llningss?tt som g?r att jag lyckas f?rdigst?lla ett projekt.
I mitt s?kande efter strategier som ?r gynnsamma f?r mitt eget skrivande har jag tagit del av
litteratur, intervjuat tv? skrivande sk?despelare, gjort skriv?vningar och tillsammans med en
kollega skrivit och framf?rt en egen soppteaterf?rest?llning.
N?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet
Bakgrund: Att beskriva den n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ
v?rd i livets slutskede i hemmet ?r betydelsefullt, d? den n?rst?ende ?r den viktigaste och
n?rmaste v?rdaren f?r den d?ende. D?rmed en v?l-fungerande kommunikation och en
personcentrerad omv?rdnad har stor betydelse f?r den n?rst?ende vid den palliativa v?rden i
hemmet.
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att beskriva n?rst?endes erfarenheter av
sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet.
Metod: Denna litteraturstudie ?r baserad p? 10 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ design.
Samtliga artiklar har granskats och analyserats utifr?n Fribergs gransknings-och analysmetod
av kvalitativa studier.
Resultat: Resultatet har presenterats i kategorier och fem subkategorier. Huvud fynden fr?n
denna studie visade att en god kommunikation och got bem?tande fr?n sjuksk?terskor gav
n?rst?ende och deras d?ende en k?nsla av trygghet.
Slutsats: N?rst?endes delaktighet med st?d av sjuksk?terskan i palliativ v?rd st?rker
v?lbefinnandet f?r patienter och skapar trygghet genom ?ppen kommunikation, kunskap och
ett holistiskt f?rh?llningss?tt..
Journalistiken Àr nu i ett förhÄllande med Sociala Medier
Slutsats. Eftersom vÄr huvudfrÄga var hur de sociala medierna pÄverkar journalistiken, hade vi inga förvÀntningar pÄ att fÄ ett entydigt, sjÀlvklart svar. FrÄgan Àr bred, med mÄnga aspekter. Ett medvetet kardinalfel. Och svar har vi faktiskt fÄtt..
Matematikdidaktisk medvetenhet och yrkesrollens uppdrag i förskolan
Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka och fÄ kunskap om vilka faktorer som inverkar pÄ ett medvetet förhÄllningssÀtt nÀr det gÀller arbetet med matematiken pÄ en förskola. FrÄgestÀllningarna formulerades som följer: vad menas med matematik i förskolan, vad innebÀr matematikdidaktisk medvetenhet hos lÀrare i förskolan samt pÄ vilket sÀtt kommer ett matematiskt medvetet arbetssÀtt till uttryck i förskolans vardag.För att ta reda pÄ förskollÀrarnas matematikdidaktiska medvetenhet anvÀndes en kvalitativ forskningsmetod dÀr intervjuer gjordes med fem pedagoger pÄ en förskola. Intervjuerna har analyserats genom en fenomenografisk forskningsansats dÄ den frÀmst fokuserar pÄ hur mÀnniskor uppfattar ett visst fenomen. Resultatet visar att det hos förskollÀrarna finns en stark medvetenhet om att matematik Àr nÄgonting viktigt. De menar Àven att matematiken finns överallt i vardagen och att den pÄ olika sÀtt bör ha en framtrÀdande roll i förskolans verksamhet.
Genus och jÀmstÀlldhet i förskolan : - Hur nÄgra pedagoger arbetar med och tÀnker kring genus och jÀmstÀlldhet
En utgÄngspunkt för vÄrt arbete har varit det som stÄr skrivet i förskolans lÀroplan, att vuxnasförvÀntningar och krav skapar traditionella könsmönster och könsroller. Förskolan skamotverka dessa genom att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter att pröva och utvecklaförmÄgor och intressen (Utbildningsdepartementet 1998). VÄrt syfte med det hÀr arbetet harvarit att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med genus och jÀmstÀlldhet. Arbetetbygger pÄ en kvalitativ undersökning, dÄ vi vill fÄ fram respondenternas Äsikter ochuppfattningar. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar gjordes Ätta semistrukturerade intervjuer.Undersökningen har visat att pedagogerna pÄ de bÄda förskolorna arbetar olika med genus.
?Bild - en ö bland andra öar? - En studie om hur pedagoger arbetar för att utveckla elevers bildsprÄkliga medvetenhet
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur skolans pedagoger arbetar för att frÀmja elevernas bildsprÄkliga medvetenhet, det vill sÀga om pedagogerna anser sig arbeta medvetet för att utveckla elevernas förmÄga att analysera och fÄ förstÄelse för sina egna och andras bildskapande. Skolans pedagoger anvÀnder ofta bilden som ett sÀtt för eleven att uttrycka sin kreativitet men inte för att synliggöra förstÄelse för det ofta förekommande temaarbetet. DÀrför kommer undersökningen ocksÄ att undersöka om pedagogerna medvetet utnyttjar bildens möjligheter i det tematiska arbetet för synliggöra elevernas kunskap om det pÄgÄende temat. Den forskningsbakgrund som uppsatsen tar upp belyser bildÀmnets status, dess kommunikativa roll och styrdokumenten kontra lÀrarnas prioriteringar samt bemötande av elevernas bilder. Teoridelen innehÄller Àven en redogörelse för vad bildsprÄklig medvetenhet Àr, vad bildanalys/bildtolkning innebÀr och dÀrefter följer en kort historik om hur bildÀmnet utvecklats.
Vad hÀnde? : en studie om min lÄtskrivarprocess
Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur förskollÀrarnas instÀllning ser uttill populÀrkulturen som fenomen i förskolan och i vilken utstrÀckning samt pÄvilket sÀtt populÀrkulturen anvÀnds av förskollÀrarna i verksamheten. Syftet Àrdessutom att undersöka om det finns nÄgot samband mellan instÀllningen ochanvÀndandet.METOD Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ forskningsmetod och Àr gjord genomen enkÀtstudie. Totalt Ätta stycken olika förskolor i Mellansverige har deltagit istudien. Av de totalt 51 stycken medverkande i enkÀtundersökningen angav 41stycken sig för att vara förskollÀrare.RESULTAT Likt tidigare forskning visar vÄr undersökning att populÀrkulturen Àr en del avbarnens vardag och att det framförallt kommer i uttryck genom barnens fria lek.Till skillnad frÄn tidigare forskning visar vÄr undersökning att förskollÀrare Àrmer positiva och benÀgna till att anvÀnda populÀrkulturen medvetet i förskolan.Undersökningen visar ocksÄ att förskollÀrare som anvÀnder populÀrkulturengör det framför det egna intresset pÄ grund av vetskap om populÀrkulturenspÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande. Studien visar att det finns ettsamband mellan förskollÀrares instÀllning till och anvÀndande avpopulÀrkulturen i förskolan dÄ fler har en positiv bild av populÀrkulturen iförskolan och dess inverkan pÄ barns utveckling och lÀrande bland de sommedvetet anvÀnder populÀrkulturen Àn de som inte anvÀnder Àmnet..
SprÄkutvecklande arbete i Är F-3. En studie av lÀrares arbets- och förhÄllningssÀtt vad gÀller elevers sprÄkutveckling
Denna studie har flera, men sammanhÀngande, syften. För det första Àr syftet att undersöka om och i sÄ fall varför lÀrare i förskoleklasser och i Är ett till tre i grundskolan medvetet arbetar med sina elevers sprÄkutveckling. För det andra Àr syftet att belysa hur lÀrarna i frÄga arbetar, om förskolans och grundskolans lÀrare skiljer sig Ät betrÀffande arbets- och förhÄllningssÀtt samt om och i sÄ fall hur lÀrarna har förÀndrat sitt arbete över tid. Det visar sig att de flesta av lÀrarna i undersökningen ofta och medvetet arbetar med sina elevers sprÄkutveckling. Vidare visar det sig att det sprÄkutvecklande arbetet ofta motiveras av att lÀrarna vill ge eleverna redskap för en eller flera av kategorierna kommunikation, tÀnkande, lÀrande och kÀnslobearbetning.
En studie om hur förskollÀraren stödjer barns matematiska begreppsbildning vid mÄltiden i förskolan.
Detta examensarbete Àr en studie om barns matematiska begreppsbildning vid mÄltiden i förskolan. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur förskollÀrare uppmÀrksammar matematiken vid dessa tillfÀllen för att utmana barnens intresse för och lÀrande i matematik. Vilka matematiska begrepp som förekommer i dessa situationer och hur de lyfts fram av förskollÀrarna. Fokus lÄg Àven pÄ vilka hinder förskollÀrarna anser att de kan förekomma i mötet med matematiken i vardagen och vilka möjligheter det finns att se mÄltiden som ett tillfÀlle att anvÀnda matematik för att stödja barns begreppsbildning.I urvalet deltog fyra förskollÀrare frÄn tvÄ förskolor med olika arbetslivserfarenheter som medvetet har arbetat med att lyfta upp matematiken i vardagen. I studien anvÀnde vi oss av ostrukturerade intervjuer och observationer som har spelats in med en I-pad.Studiens resultat visade att en del matematiska begrepp, dock inte alla, förekom under samtliga observationer vid dukning och lunch.
HIV/AIDS-patienters upplevelser av diskriminering i vÄrden.
Bakgrund: HIV/AIDS Àr en allvarlig, smittsam och kronisk immunbristsjukdom. Idag förekommer sjukdomen överallt i samhÀllet, men en stereotyp bild av sjukdomen lever fortfarande kvar. HIV/AIDS Àr en stigmatiserande sjukdom och leder till diskriminering vilket förekommer i vÄrden. Detta Àr ett problem eftersom att mÄlet med hÀlso- och sjukvÄrd Àr en god vÄrd pÄ lika villkor.Syfte: Att beskriva HIV/AIDS-positiva patienters upplevelser av diskriminering i vÄrden.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad pÄ tio vetenskapliga originalartiklar. Kvalitativ innehÄllsanalys genomfördes i enlighet med Graneheim och Lundman (2004).Resultat: TvÄ övergripande kategorier framkom; Diskriminerande handlingar med underrubrikerna felaktiga hygienrutiner, brytande av sekretess, nekad vÄrd och kroppssprÄk och Verbal diskriminering med underrubrikerna icke relevanta frÄgor och opassande sprÄk och hÄrda ord.Slutsats: Patienter med HIV/AIDS blir utsatta för diskriminerande handlingar och verbal diskriminering i vÄrden, vilket orsakar patienten vÄrdlidande.
RegnbÄgsfamiljer, skilsmÀssobarn och bonusförÀldrar : En studie om hur olika familjekonstellationer representeras i svensk barnlitteratur och pÄ förskolan.
Syftet med vÄrt examensarbete Àr att se vilka olika familjekonstellationer som finns i den svenska barnlitteraturen. Vi har tittat pÄ utbudet och plockat ut nÄgra böcker som vi tyckte var mest intressanta för vÄr studie. Vi har riktat in oss pÄ andra familjekonstellationer Àn kÀrnfamiljen, kÀrnfamiljen Äterkommer dock hela tiden i vÄr studie genom litteratur, intervjuer och diskussion. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om barnlitteratur med olika familjekonstellationer anvÀnds i förskolans pedagogiska arbete.VÄr studie Àr kvalitativ och bygger pÄ litteratur, examensarbeten samt artiklar. Vi har ocksÄ intervjuat sex förskollÀrare pÄ olika förskolor, för att se hur de arbetar med de hÀr frÄgorna.
Etik i praktik: syns vÀrdegrunden i klassrummet?
VÄrt examensarbetet handlar om huruvida verksamheten stÀmmer överens med lÀroplanen i en Ärskurs 1-2:a nÀr det gÀller etiska vÀrdegrundsfrÄgor. Vi har gjort kvalitativa undersökningar i form av intervjuer och observationer. Det intervjuerna och observationerna visade Àr att det vÀrdegrundsarbete som skedde i klassrummet kunde kopplas till lÀroplanen, genom ett medvetet arbetssÀtt av lÀraren.