Syftet med denna uppsats är att med en kvalitativ metod undersöka om dramapedagogiska övningar kan vara ett verktyg i undervisning av Argentinsk tango. Genom respondentintervju har jag försökt fånga elevernas upplevelse av dramapedagogiska övningar, om de tycker att det kan vara ett redskap för att utveckla kroppsMedvetenhet. Min intention med uppsatsen är att synliggöra dramapedagogiska övningar i undervisningen av Argentinsk tango. Utifrån detta har jag tittat på om det i förlängningen kan förenkla lärandet av steg och sekvenser. Svaren från intervjuerna har sammanställts och sedan bearbetats och analyserats genom valda begrepp utifrån litteraturen.

Enligt 7§ LAS skall det föreligga saklig grund för att arbetsgivaren skall kunna säga upp arbetstagaren. Detta innebär att arbetsgivaren skall ha starka skäl för att kunna göra sig av med arbetstagaren. För att en uppsägning skall vara sakligt grundad krävs det utöver de uppfyllda kriterierna, misskötsamhet, Medvetenhet och skada att arbetsgivaren skall följa tvåmånadersregeln och fullgöra sin omplaceringsskyldighet. Arbetsgivaren har inte rätt att säga upp arbetstagaren om hans alkoholmissbruk är av sjukdomskaraktär. För att kunna bli uppsagd krävs det att arbetstagaren inte kan utföra arbete av någon betydelse.

Efter många diskussioner kring ämnet mobbning i skolan och dess konsekvenser trädde den första april 2006 en ny lag i kraft. I lagen SFS nr: 2006:67 betonas att varje skola ska utarbeta en likabehandlingsplan för att förebygga bland annat mobbning. Syftet med detta arbete är att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar för att förebygga mobbning och på så sätt få en Medvetenhet om vilka strategier man som pedagog kan använda sig av i det förebyggande arbetet.I vår litteraturdel redogör vi för hur olika forskare definierar mobbning, gruppens ochsocialisationens betydelse, kännetecken hos mobbare, medlöpare och offer för mobbning samtpedagogens roll i det förebyggande arbetet mot mobbning. Det ges även förslag på förebyggande åtgärder.För att undersöka vår fråga valde vi att göra personliga intervjuer med pedagoger i årskurs F-5. Resultatet av dessa visade att samtliga respondenter arbetade förebyggande mot mobbning men i olika utsträckning och på varierande sätt..

Klimatfrågan och dess hantering är högst aktuell i dagens samhälle. Det är en komplicerad fråga som ligger på kommunernas bord. Denna uppsats gör en ansats att utröna hur en liten och måttligt utsatt svensk kommun som inte är en högriskkommun hanterar klimatfrågan och dess konsekvenser. Frågor om hantering av risk- och sårbarhet, kunskaps- och kompetensbyggande,  mitigering och klimatanpassning står i fokus för analysen. Dessa delar ställs mot ett pågående byggprojekt längs en strandkant i Lagomköping som får utgöra ett test för hur hanteringen av dessa frågor görs i ett riktigt projekt.Uppsatsen bygger på intervjuer med tjänstemän i den aktuella kommunen för att kunna utröna hur Lagomköpings kommun arbetar med dessa frågor.

Jag har i uppsatsen undersökt om stadsdelen Majorna har någon funktion i den enskilda individens miljöagerande och hur den media förmedlade uppfattningen att världen har stora miljöproblem hanteras. För att finna svar på frågeställningarna har jag använt mig av en mindre enkätundersökning, men också genomfört kvalitativa intervjuer. Samtliga personer som medverkat i uppsatsen bor i stadsdelen Majorna.Resultaten tyder på att största delen av de medverkande personerna inte anser sig bli påverkade av stadsdelen i det egna miljöagerandet. Det framkommer också att miljöproblemen upplevs som globala men att individen hanterar miljöproblemen utifrån en i Becks mening individualiserad miljömoral. Personerna har en viss Medvetenhet om att de är beroende av andra faktorer för att komma tillrätta med miljöproblemen.

Syfte: Denna uppsats är skriven utifrån ett genus perspektiv och behandlar främst kvinnors förhållningssätt och erfarenheter av skönhet och utseende inom yrkeslivet samt deras Medvetenhet gällande begreppet estetisk kompetens. Begreppet estetisk kompetens är relativt nytt och betonar vikten av utseendets betydelse inom arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor förhåller sig till och är medvetna om vikten av skönhet och utseende samt betydelsen av begreppet estetisk kompetens inom arbetslivet.Metod: Arbetet har utgått från en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med ett flertal kvinnor. Materialet från de genomförda intervjuerna har därefter sammanförts med diverse olika informationskällor. Sedermera har respondenternas svar noga analyserats med relevant litteratur för att därefter finna en användbar teori.Resultat & slutsats: Kvinnorna i studien var av den uppfattningen att utseende var viktigt och att det var betydelsefullt att vårda sitt utseende.

Företagsskandalerna i Sverige och utomlands har skapat en förtroendekris och bolagsstyrningen har ifrågasatts. Svensk kod för bolagsstyrning har uppkommit i Sverige som ett led i att stärka tilltron till de svenska börsbolagen. Aktiebolagslagen (SFS 2005:551 kap. 8) behandlar styrelsens ansvar mot bolaget. Här uppges det dels att styrelsen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen i bolaget, dels att styrelseordföranden har ett särskilt ansvar jämfört med övriga ledamöter.

SammanfattningMisstag är något som ingår i vårt handlande. Vårt förhållningssätt till misstag påverkar hur vilär oss av dem. Syftet med studien är att undersöka hur misstag gjorda av elever kan tastillvara som ett verktyg i kunskapsprocessen och förutsättningar för detta. I studien harkvalitativa intervjuer med tre lärare på ett textilt hantverksprogram på gymnasiet utförts.Resultatet visar att misstag kan vara ett redskap till kunskap. Lärarna menar att kunskap ärerfarenheter, förmågan att använda verktyg och instruktioner och Medvetenhet om sinkunskap.

Översvämningar är ett stort problem på flera håll i Sverige och klimatförändringarna väntas förvärra situationen i vissa delar av landet. I syfte att strukturera arbetet med översvämningsrisker togs översvämningsdirektivet (2007:60:EG) fram i EU år 2007. Direktivet genomförs som förordning (SFS 2009:956) i Sverige och denna infördes i svensk lagstiftning den 26 november 2009. Enligt förordningen om översvämningsrisker har Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap en viktig roll då de ska utföra den preliminära bedömningen av översvämningsrisker, bl.a. genom framtagande av kartor som redovisar översvämningshotade områden.

Syftet med detta arbete var att ta reda på hur medvetna lärare på lågstadiet är av lärstilar och hur de praktiserar detta i sin undervisning. Jag har intervjuat sju lärare på lågstadiet för att ta reda på detta. Lärarna i min undersökning är relativt medvetna om lärstilar. Denna Medvetenhet gör att det undervisar både genom att berätta (auditivt), visa (visuellt) och att de låter eleverna göra saker (kinestetiskt/taktilt) för att förstå. Detta gör att de allra flesta elever kan tillgodogöra sig undervisningen.

Idag är det en självklarhet att stadsutveckling sker i hållbarhetens tecken och det är respektive kommuns ansvarar att skapa förutsättningar för att stadens invånare ska kunna leva med en hållbar livsstil. Skulle stadens invånare tillsammans förändra sin livsstil till att leva hållbart är det möjligt att minska miljöpåverkan. Enligt Malmö stads översiktsplan, ÖP2012, ska det på 2030-talet finnas en Medvetenhet hos alla stadens invånare om hur deras livsstil påverkar miljön, staden samt andra människor. Det krävs dock en beteendeförändring för att kunna uppnå en hållbar utveckling. Genom kommunikation och kommunikationskampanjer är det möjligt att få individer att uppmärksamma sin egen livsstil och reflektera över hur den överensstämmer med den hållbara utvecklingen.

Syftet med studien var att genom intervjuer med personal inom socialpsykiatrin ta reda på deras upplevelser av stigmatiseringstendenser och mediabild i relation till personer med psykisk ohälsa och till sig själva som yrkespersoner. Tidigare forskning visar på stigmatisering, diskriminering och mediapåverkan i samband med psykisk ohälsa. En meningskategorisering av insamlat intervjumaterial fann mönster i intervjuerna beträffande individsyn, stigmatiseringsuttryck, mediapåverkan samt generell okunskap om psykisk ohälsa. Resultatet bekräftar tidigare studier om okunskap och mediapåverkan samt motsäger delvis tidigare forskning gällande diskriminering av psykiatripersonal. Resultatet visar även hur personalen inom socialpsykiatrin upplever att stigmatiseringen kan minskas utifrån ökad kunskap om psykisk ohälsa och Medvetenhet om varje människas värde..

Den tekniska utvecklingen i samhället gör att medieanvändning i dagens skola är ett ämne som ställer krav på både lärare och elever. Den teoretiska utgångspunkten grundas på en sociokulturell syn på lärande och den potential visuella medier som TV och film har som ett pedagogiskt verktyg i klassrummet. Detta arbete undersöker vidare en grupp lärares attityder om och användning av medier som TV och film på högstadie- och gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige. En undersökning baserad på 43 enkäter och sex intervjuer ligger till grund för den analys och diskussion som belyser hur denna grupp lärare använder TV och film i undervisningen, vilket material de använder och varför de använder detta. Undersökningens resultat tyder på en Medvetenhet hos berörda lärare angående mediernas olika funktioner för att intressera och engagera elever.

Bakgrund: Ivärlden dör ca 1,4 miljoner människor av lungcancer varje år. Prognosen förlungcancer är sämre än vid insjuknande i andra cancerformer. Mer än fem årsöverlevnad är ovanlig bland både kvinnor och män. Kunskapom erfarenheter av lungcancer är viktiga eftersom det kan leda till bättrevårdupplevelse för patienten. Syfte: Attbeskriva personers erfarenheter av att leva med lungcancer.

Detta arbete syftar till att ta reda på om och i så fall hur lärare motverkar och förebygger klasskillnader, mellan akademikerbarn och arbetarbarn i skolan. Jag genomförde en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med två verksamma lärare och två läraraspiranter. Resultatet bearbetas, analyseras och diskuteras utifrån olika teorier som behandlar klasskillnader, socialisation samt läroplaner. Arbetet mynnar ut i ett resultat som kan bekräfta att akademikerbarn klarar sig bättre än arbetarbarn i skolan och att lärare inte har någon speciell plan för hur man ska arbeta för att motverka dessa skillnader. Intervjupersonerna menar att orsaken till att man inte kan bemöta detta på bästa sätt beror dels på att det krävs mer resurser i skolan, dels att det krävs en större Medvetenhet bland lärare om detta segregeringsfenomen..