Diabetes mellitus är en växande folksjukdom. Risken att drabbas av diabetes mellitus typ II ökar med åldern därför benämns den även vuxen eller åldersdiabetes. Blodsockerreglering som normalt är en automatisk och osynlig funktion i kroppen, kräver vid diabetes mellitus en medveten handling. För de flesta patienter innebär diabetes mellitus stora livsstilförändringar som till exempel att ha regelbundna tider för matintag, motionera, sluta röka, begränsa gamla vanor och eventuellt medicinering. Ansvaret av behandling ligger ytterst hos patienten själv.

Titel: Ledarskap med ett coachande förhållningssätt inom offentlig kontra privat sektorFörfattare: Charlotta Nilsson och Lena JadekrantzHandledare: Feresteh AhmadiExaminator: Peter ÖbergTyp av arbete: Kvalitativ C-uppsats i SociologiPeriod: VT 2008Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att se om ett coachande förhållningssätt kan påverka den enskilde individens och arbetsgruppens motivation, effektivitet och produktivitet. Utöver detta syftar studien till att studera om ledaren är medveten om hur dennes val av beteende kan påverka nivån på medarbetares motivation, effektivitet och produktivitet samt om det finns skillnader och likheter mellan offentlig och privat sektor.Metod och material: En kvalitativ studie med deduktiv ansats där empirin framtagits via semistrukturerade intervjuer.Huvudresultat: Ledarna i studien ser att frihet under ansvar genom ett coachande ledarskap påverkar motivation, effektivitet samt produktivitet gynnsamt och resulterar i friskare och mer motiverade medarbetare.Ledarna är delvis medvetna om att val av beteende påverkar medarbetarnas motivation, effektivitet och produktivitet och detta väljer ledarna att ta tillvara genom att låta medarbetarna vara delaktiga i sin arbetsmiljö ibland annat samverkansprojekt.Det finns skillnad mellan privat och offentlig sektor vad gäller ledarskapssyn och människosyn samt hur man väljer att ta tillvara på dem mänskliga resurserna. Det coachande förhållningssättet som ledarskapsmetod är mer integrerat i det privata näringslivet jämfört med den offentliga sektorn..

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

I denna studie problematiserar vi iPaden som en kommunikativ artefakt. Eleverna i dagens skola har ett stort intresse för multimediala verktyg, som exempelvis iPaden. Detta intresse har de medverkande pedagogerna i vår studie tagit vara på i arbetet med att stödja och stärka elevers sociala relationer. Det syfte som legat som grund i studien är att problematisera iPadens möjlighet som en kommunikativ artefakt i elevers relationsarbete i skolan. Utifrån detta syfte har vi formulerat tre forskningsfrågor.

Allt fler personer i det svenska samhället kommer från en annan kultur än den svenska. Anledningarna till att personen kommer till Sverige kan bero på ett eget val eller att omständigheter i hemlandet tvingar personen att fly. Oavsett orsak möter distriktssköterskan dessa personer i sitt yrkesutövande. Fungerande kommunikation är en förutsättning för såväl god vård som för delaktighet.Syftet med denna studie är att beskriva icke svensktalande personers känsla av delaktighet i vårdmötet med och utan tolk.Studien är en kvalitativ intervjustudie.  Det erhållna datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys.

Den här studien undersöker egna resurser och ideal som fyra studerande på den grundläggande utbildningen i psykoterapi vid Sankt Lukas utbildningsinstitut ger uttryck för. Vidare intresserar sig studien för hur de fyra studerandes uttryckta resurser och ideal överensstämmer med CER-modellen av Skovholt och Rønnestad. CER-modellen beskriver vad som gör en psykoterapeut framgångsrik, en så kallad master therapist. Undersökningsmaterialet består av åtta intervjuer som ingår i ett forskningsprojekt som är ett samarbete mellan Sankt Lukas utbildningsinstitut och Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet och som fokuserar på frågan: Vad händer med studenter under en psykoterapi- och psykoterapeututbildning? Materialet har bearbetats enligt en deskriptiv metod och har sedan prövats mot CER-modellens kriterier.

Produktplacering är en förhållandevis ny företeelse när det gäller marknadsföring i Sverige. Intresset för denna marknadsföringskanal har ökat de senaste åren, troligen genom lagändringar som trädde i kraft år 2010 som ger produktionsbolag rättigheten att bekosta produktioner genom produktplacering. I Sverige är ett välkänt exempel på produktplacering serien Solsidan, detta har väckt känslor både positiva och negativa. Det finns en hel del forskning gjord på produktplacering främst då vad ett företag har att vinna på att produktplacera. Det finns även en hel del negativa effekter som kan uppstå om produktplaceringen sköts på fel sätt och det finns även en svårighet att mäta resultat av denna exponering.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att ?ka kunskapen om journalisters upplevelser av m?tet med den offentliga sektorns organisationer, och vad som ?r de bakomliggande orsakerna till deras upplevelser. Teori: Teorier av Lundquist (2001) om tj?nstem?nnens lojalitetsdilemman samt agerande vid oegentligheter p? arbetsplatsen. ?ven tidigare forskning inom intraorganisatorisk tystnadskultur i offentliga organisationer anv?nds.

Baserat på en rapport från e-hälsomyndigheten tillsammans med allmänt tillgänglig material från Statens Veterinärmedicinska Anstalt och Statens Jordbruksverk fastslås att expedieringen av antimikrobiella medel till hund och katt i Sverige har minskat med c:a 27 % mellan 2009 och 2014. Största delen av de antimikrobiellamedlen förskrivs till hund (70 %). Den mesta använda gruppen av antimikrobiella medel till båda djurslagenär penicilliner. Därefter vanligast använda grupper av antimikrobiella medel till hund är linkosamider,övriga antibakteriella betalaktamer och antibakteriella kinolonderivat. Till katt används näst penicillinerfrämst antibakteriella kinolonderivat och linkosamider.

Självstigma hos personer med allvarlig psykisk störning behöver undersökas med tanke på att den psykiska ohälsan ökar. Syftet med studien var att undersöka hur självstigma påverkat individer med allvarlig psykisk störning. Studien utfördes som en litteraturstudie och resultatet utgjordes av tre kategorier: Att bli sin diagnos, Att känna skam och Att känna hopplöshet. Självstigma påverkar personer med allvarlig psykisk störning genom att försvåra förutsättningarna till återhämtning. Kombinationen av en allvarlig psykisk störning och självstigma skapar negativa konsekvenser utifrån individens egna stereotypa och fördomsfulla föreställningar.

Sammanfattning:En patient som genomgått ett kirurgiskt ingrepp kan uppleva postoperativ smärta. Oavsett graden av smärta kan det vara svårt för sjuksköterskan att göra en korrekt bedömning.Syfte: Syftet med vår systematiska litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan bedömer patientens postoperativa smärta. Metod: Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, Cochrane, Elin@Kalmar, PubMed och Psychinfo. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskan använde sig av olika tillvägagångssätt i bedömningen av postoperativ smärta hos patienten. Tecken hos patienten såsom verbal kommunikation, icke-verbala-, och vitala tecken samt användning av smärtskattningsinstrument såsom VAS (Visuell Analog Skala) var vanligt förekommande sätt att bedöma patientens postoperativa smärta.

Smärta är ett multidimentionellt fenomen som påverkas av flera faktorer. Smärta är kroppens varningssignal och kan medföra fysiologiska och psykologiska reaktioner som kan förlänga läkningstiden och öka lidandet. Postoperativ smärta är den smärtan som upplevs efter ett kirurgiskt ingrepp och sjuksköterskan har en central roll och ett etiskt ansvar vid bedömningen och behandling av denna smärta. Smärtskattningsinstrument är betydelsefulla redskap för att upprätthålla kontinuiteten i omvårdnaden. Genom att använda Travelbees omvårdnadsmodell kan interaktion, kommunikation underlättas.

Referentiell kommunikation innebär att kunna delge andra information så att de förstår, samt att själv förstå när man lyssnar och även att vara medveten om när man själv inte har förstått (Sonnenschein & Whitehurst, 1984). Genom en referentiell kommunikationsuppgift har lyssnaregenskaper inom referentiell kommunikation undersökts hos ungdomar med lindrig till måttlig utvecklingsstörning, samt en mentalt åldersmatchad kontrollgrupp. Snabb benämning (Rapid Automatized Naming) av enstaviga och flerstaviga ord har också testats, och huruvida samband mellan resultat i kommunikationsuppgiften och snabb benämning föreligger. För att mäta referentiella lyssnarförmågor har olika typer av efterfrågningar studerats, det vill säga hur individen uttrycker sig för att efterfråga mer information. Resultatet visar att kontrollgruppen producerar signifikant fler av efterfrågningstyperna begäran av utökad information och kontrollfrågor.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hos levertransplanterade patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är sökta i databasernaElin@Dalarna, Blackwell Synergy, EBSCO Host, CINAHL (EBSCO), PubMed, Wiley, inter Science. Sammanlagt analyserades 15 artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar ingick. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar och de artiklar som var av hög eller medelhög kvalitet inkluderades.Resultat: Detta resulterade i tio kategorier; känslan av hopp och glädje samt oro, känslan avatt förlora kontrollen, tacksamhetskänsla, identitet, stöd och trygghet i återhämtningsprocessen, relation till andra och sig själv, plågsam smärta, emotionellt och fysiskt välbefinnande,önskan om att återgå till det normala livet och upplevelser av sjukvårdspersonalensstöd.

Avsikten med den här studien var att ta reda på hur en diagnos kan påverka en elevs självuppfattning samt hennes skolsituation. Denna fallstudie visar att diagnosen inneburit en förklaring och positiv bekräftelse för eleven. Hon vet nu att det finns en orsak till hennes läs- och skrivsvårigheter. Hon har också blivit mer medveten om att hon har rätt att få mer hjälp vilket har bidragit till att eleven lättare själv ber om hjälp. Föräldrarna vet att de har rättighet att få mer stöd till sitt barn och att det finns olika hjälpmedel för att underlätta skolarbetet för henne.