Sök:

Sökresultat:

1132 Uppsatser om Medveten närvaro - Sida 4 av 76

Hur har du skapat ditt sound?: En studie om flersprÄkighet, sÄngideal och personligt uttryck

Denna studie undersöker ifall flersprÄkighet pÄverkar sÄngelevens sÄngsound samt hur sÄnglÀraren förhÄller sig till detta gentemot det nuvarande sÄngidealet. Studien genomfördes med hjÀlp av Ätta kvalitativa forskningsintervjuer dÀr fyra av informanterna var elever som gÄr estetiska programmet pÄ gymnasieskolan, Ärskurs ett till tre, med inrikting musik. Resterande fyra informanter var verksamma musiklÀrare pÄ gymnasieskolan.Resultatet frÄn de Ätta intervjuerna visar en del faktorer som Àr vÀsentliga för sÄngelevens utveckling av sitt personliga sound och uttryck. SÄngeleven mÄste fÄ tydliga direktiv och vara medveten om vad den imiterar och i vilket syfte, samt att sÄnglÀraren bör vara medveten om hur mycket den förebildar samt vilket ansvar detta medför under sÄnglektionen.Resultatet visar ocksÄ att sÄnglÀrarna har olika syn kring huruvida sÄngsoundet pÄverkas av det kulturella arv eleverna har. NÄgra av informanterna menar att det Àr sprÄket som skapar sÄngsoundet medan andra syftar pÄ att det Àr nÄgot man kan öva fram..

Att skriva sig sprÄkligt medveten eller bli sprÄkligt medveten för att erövra skriftsprÄket : SprÄklig medvetenhet hos sexÄringar i montessoriskola och i förskoleklass

In Montessori pre-schools early reading and writing is an important feature. By tracing sandpaper letters with their fingers and voicing the sound simultaneously the children connect phonemes to graphemes and normally learn to write between the ages of four and five. 24 sixyear old children who attended Montessori pre-school and 26 six-year old children who had not attended Montessori school were assessed with a test assessing their linguistic awareness.The result showed that the Montessori children were more linguistically aware than the children who hadn?t received any literacy training. The scores of the Montessori children were highest on phonological awareness.

Arbetsterapeuters erfarenheter av och tankar kring mindfulness

Under de senaste Ären har mindfulness, ett tankesÀtt inspirerat av zenbuddismen, börjat utbreda sig i vÀstvÀrlden. PÄ svenska översÀtts ofta begreppet mindfulness till ?medveten nÀrvaro?. Mindfulness kan beskrivas som en sorts livsÄskÄdning med antaganden och vÀrderingar om mÀnniskan och vÀrlden. Sambandet mellan en persons livsÄskÄdning och dennes hÀlsa har mer och mer börjat uppmÀrksammas.

Urban oas

Rapporten beskriver Sandra Peterssons process av att gestalta en specifik offentlig miljö, frÄn att vara en transportstrÀcka till att bli ett momentÀrt andrum. Syftet med projektet har varit att skapa en plats som kan ge besökaren en möjlighet att fÄ sakta upp för ett ögonblick, och dÀrigenom bli mer medveten om sin omgivning och sina medmÀnniskor..

En kvantitativ studie om effekten av fysisk aktivitet och Mindfulness pÄ den psykiska hÀlsan

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att, genom en intervention med kontorsarbetare, undersöka hur effektiv fysisk aktivitet Àr i jÀmförelse med en mental trÀningsform, Mindfulness, som stressreduceringsmetoder pÄ upplevd psykisk hÀlsa. De frÄgestÀllningar som undersöks var: Hur har Mindfulness och fysisk aktivitet pÄverkat upplevd stress? Hur har Mindfulness och fysisk aktivitet pÄverkat medveten nÀrvaro? Hur effektiv Àr fysisk aktivitet i jÀmförelse med Mindfulness som stressreduceringsmetod?MetodStudien som genomförts var en kvantitativ cross-over undersökning dÀr 16 kontorsarbetare med en medelÄlder pÄ 55,6 ± 4,97, Är deltog. Majoriteten av deltagarna var inte regelbundet fysiskt aktiva vid interventionens start. Deltagarna delades slumpvis in i tvÄ olika grupper dÀr den ena gruppen startade med fysisk aktivitet och den andra gruppen med Mindfulness som de utförde under tre veckor för att sedan byta aktivitet.

Kristen eller kommunal skola?: en jÀmförande studie av
undervisningen i religion och etik i en konfessionell
kristen friskola och en kommunal skola

Syftet med vÄr uppsats Àr tvÄfaldigt. Vi har undersökt hur representanter, det vill sÀga lÀrare, rektor och elever, inom en konfessionell kristen friskola beskriver skolans religiösa och vÀrdemÀssiga profil. Mot bakgrund av den givna beskrivningen har vi i ett jÀmförande perspektiv undersökt undervisningen i religion och etik inom den konfessionella friskolan och en kommunal skola. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervju som metod. Resultatet av vÄr undersökning visar att den konfessionella skolan ger kristendomen mer utrymme, sÄ till vida att denna fÄr fungera som jÀmförelseobjekt vid undervisningen av övriga religioner.

LÀrares ledarskap : en intervjustudie med sju lÀrare

Syftet med det hÀr arbetet Àr att försöka fÄ syn pÄ hur nÄgra lÀrare ser pÄ sitt ledarskap och om de anser att det gÄr att utveckla det. Vi vill ocksÄ försöka ta reda pÄ vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka lÀrarnas syn pÄ ledarskapet och dess utveckling. Historien Àr viktig för att förstÄ den förÀndring som har skett av lÀraruppdraget. Den utveckling som skett i samhÀllet och den nya lÀroplanen stÀller helt andra krav pÄ ledarskapet i klassrummet. Den auktoritÀra roll som lÀraren haft sedan Ärhundraden hÄller nu pÄ att förvandlas till ett demokratiskt förhÄllningssÀtt dÀr eleverna ska behandlas som jÀmlikar.

?Ju mer man ?r med i deras lek desto mer l?r man sig som pedagog?: F?rskoll?rares uppfattningar om fri lek, styrning, l?rande och l?rarroll.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

KÀnslor Àr alltid med oss : en studie av den emotionella intelligensens betydelse för Polisens arbete

Denna uppsats syftar till att undersöka hur fyra uttryckningspoliser i VÀrmland upplever den emotionella intelligensens betydelse i deras vardagliga arbete. Poliser utsÀtts dagligen för si-tuationer, dÀr de konfronteras av bÄde sina egna och andras kÀnslor. Polis Àr ett högriskyrke, dÀrför Àr det viktigt att förebyggande ÄtgÀrder Àr i fokus. Vi anser att det Àr intressant att un-dersöka hur poliser uppfattar och vÀrderar betydelsen av kÀnslor i arbetet. VÄr undersökning Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer.

Faktorer som pÄverkar informationsdelning : Ur ett MTO-perspektiv

Informationsdelning Àr viktigt för att en organisation ska kunna uppnÄ god effektivitet, men i mÄnga fall delas och anvÀnds inte information pÄ det sÀtt som det skulle kunna göras. För att förbÀttra informationsdelningen har vissa företag investerat eller utvecklat IT-applikationer, men teknologin mÄste samverka med mÀnskliga och organisatoriska faktorer för att den önskade informationsdelningen ska kunna uppnÄs. Studiens syfte var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar informationsdelningen ur ett MTO-perspektiv. För att svara pÄ syftet genomfördes en fallstudie pÄ ett konsultföretag som arbetar med produkt- och teknisk dokumentation och pÄ fallföretaget utfördes 6 intervjuer med tekniska skribenter. NÄgra av de faktorer som identifierats Àr att mÀnniskan mÄste vara medveten om varför det Àr viktigt att dela viss typ av information, för att vilja dela och för att informationen ska hÄlla en bra kvalitet.

OmhÀndertagande av vÄldtagna kvinnor : En litteraturstudie som belyser sjuksköterskans roll och omhÀndertagande i samband med vÄrd av vÄldtagna kvinnor

Bakgrunden visade att det finns ett stort mo?rkertal inom anma?lningar av va?ldta?kter i Sverige, att det sker ungefa?r lika ma?nga va?ldta?kter per a?r som antalet hja?rtinfarkter. Sjuksko?terskor mo?ter va?ldtagna kvinnor o?verallt i va?rden och sjuksko?terskor ska vara professionella i sitt bemo?tande av va?ldtagna kvinnor. Den omva?rdnadsteoretiska grunden var ha?mtad fra?n Joyce Travelbee.

Att lyckas med ett byggprojekt

Att lyckas med byggprojekt Àr det som alla inblandade i projektet strÀvar efter och Àr det slutliga mÄlet. Definitionen av ?ett lyckat byggprojekt? Àr nÀr det genomförts pÄ ett sÀtt dÀr alla parter Àr nöjda vilket gÀller flera olika aspekter. Det frÀmsta sÀttet att mÀta framgÄngen med ett projekt Àr ta reda pÄ om kunden Àr nöjd. En nöjd kund innebÀr att budget och tidsplan hÄlls och för att uppnÄ detta finns ett antal faktorer som genomsyrar hela projektet, exempelvis engagemang, kommunikation och samverkan.

Mindfulness: medveten nÀrvaro i socialt arbete

Our curiosity was awakened when we became aware that many social workers use "mindfulness" methods in their profession. In this study, we used qualitative methodology in our desire to examine and understand why the mindfulness approach, with its roots in eastern philosophy, is becoming established in society at large and, simultaneously, being used in the social work field. We were interested in when and why social workers choose to use mindfulness with their clients. Our prior research has revolved around development and use of methods in social work, and on the human reaction to stress.We conducted seven semi-structured interviews, which incorporated four comprehensive questions:1. Why has the mindfulness method become established in the social work field and in the culture in general?2.

Multipel Skleros : Mitt hinder i vardagen

Bakgrund: Multiple skleros Àr en neurologisk sjukdom i det centrala nervsystemet vilket beror pÄ en kronisk inflammation. Insjuknandet sker i Äldern 20-40 Är. Syfte: Syftet var att beskriva hur det dagliga livet pÄverkades för personer med Multiple skleros. Metod: En systematisk litteraturstudie har utförts och analyserats med ett induktivt förhÄllningssÀtt. Sökningar gjordes i databaser vilket resulterade i 20 artiklar.

Music Branding : VarumÀrkens kommunicerande toner

Denna uppsats grundar sig i kommunikationens va?rld da?r det konstant byggs nya varianter av kommunikationsmedel. Music branding a?r ett kommunikationsmedel med musik som sitt verktyg. Med sin emotionella kraft anva?nds music branding av fo?retag fo?r att marknadsfo?ra och bilda varuma?rken.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->