Sök:

Sökresultat:

1124 Uppsatser om Medveten övning - Sida 59 av 75

Motorisk inlÀrning vid dysfunktionell postural hÄllning vid lÄngvariga nackbesvÀr

NackbesvÀr Àr ett samhÀllsproblem bÄde gÀllande vÀlmÄende och indirekt en kostnad för samhÀllet. GÀllande ett Ärs incidens av nackrelaterade besvÀr har Skandinavien högre medelvÀrden Àn övriga lÀnder i Europa och fler kvinnor Àn mÀn drabbas. Vid screening av nackbesvÀr med en multidimensionell inriktning baserad pÄ en biopsykosocial modell finner man grupper med bristande motorisk kontroll. En av dessa grupper har felaktigt motoriska kontroll mönster exempelvis pÄ ett sÄdant Àr en framÄtskjuten huvudhÄllning. Syftet med studien var att undersöka effekterna av motorisk inlÀrning vid dysfunktionell postural hÄllning hos personer med lÄngvariga nackbesvÀr.

Det mindre företagets verksamhetsstyrning : ett medvetet val eller ad hoc?

Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa i vilken omfattning medveten verksamhetsstyrning bedrivs i det mindre företaget. Under vÄra studier har vi lÀst mycket om olika styrmetoder och filosofier. Dessa Àr ofta i litteraturen beskrivna utifrÄn de större företagens synvinkel men sÀllan stÄr det nÄgot beskrivet om hur det fungerar i de mindre företagen. VÄra forskningsfrÄgor Àr:Hur kan verksamhetsstyrningen se ut i ett mindre företag? AnvÀnder de sig av medvetet valda metoder eller filosofier i sitt arbete med att styra det mindre företaget? Vilka olika metoder och filosofier skulle kunna hjÀlpa till att förbÀttra verksamhetsstyrningen?Metod: Vi har antagit ett aktörssynsÀtt och har anslutit oss till den hermeneutiska traditionen.

RÀdsla för fall hos Àldre personer: prevalens, könsskillnader, faktorer associerade till rÀdsla för fall, konsekvenser och mÀtmetoder: en systematisk litteraturöversikt

Bakgrund: RĂ€dsla för fall Ă€r ett stort problem som leder till att individen undviker aktiviteter som denne skulle kunna utföra. Begreppet rĂ€dsla för fall definieras som en varaktig oro för att falla. Äldre personer som Ă€r rĂ€dda för att falla har ofta lĂ„g self-efficacy, det vill sĂ€ga, minskad tro pĂ„ sig sjĂ€lv nĂ€r det gĂ€ller förmĂ„gan att utföra en aktivitet utan att falla. Det Ă€r av stor vikt att identifiera individer med rĂ€dsla för fall för att vidare kunna hjĂ€lpa dem. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kunskapslĂ€get vad gĂ€ller rĂ€dsla för fall hos Ă€ldre personer.

Kvinnors upplevelse av att separeras frÄn sitt barn efter förlossningen dÄ barnet behöver vÄrd pÄ en neonatalavdelning

Av de barn som föds i Sverige behöver cirka 10 % vÄrd eller övervakning pÄ en neonatalavdelning. Detta kan leda till försening i kontakten med modern och ett ömsesidigt samspel kan störas.Syftet med denna studie Àr att beskriva hur kvinnor upplever det att separeras frÄn sitt barn efter förlossningen dÄ barnet behöver vÄrd pÄ en neonatalavdelning. Sex stycken kvinnor har intervjuats. En kvalitativ metod har valts, inspirerad av fenomenologisk livsvÀrldsansats och analyserad med en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultatet presenteras i fem kategorier som beskriver upplevelsen av att separeras frÄn sitt barn efter förlossningen. Dessa kategorier Àr: Att inte vara medveten, Att sakna kraft, RÀdsla och oro för barnets hÀlsa, Att lÀmna över sitt barn i nÄgon annans hÀnder samt Att inte fÄ vara nÀra sitt barn.DÄ barnet behövde vÄrd pÄ en neonatalavdelning uttryckte kvinnorna i studien ett lidande som prÀglades av rÀdsla över barnets hÀlsa.

Coaching - En vÀg till utveckling och förÀndring?

Denna kvalitativa studies syfte Àr att belysa coachingfenomenet för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en djupare förstÄelse för vad det Àr som skapar utveckling för individen och hur detta upplevs av den som blir coachad. Genom följande frÄgestÀllningar uppnÄr vi vÄrt syfte: Vad gör en coach nÀr den coachar? Samt vilka faktorer identifierar coachen och den som blir coachad som betydelsefulla för en lyckad process?Den vetenskapsteoretiska ansats som studien utgÄr frÄn Àr Hermeneutiken och metoden Àr kvalitativ, med tematiskt öppna intervjuer för insamlingen av det empiriska materialet. Intervjuerna Àr genomförda vid olika tillfÀllen med sex personer vilka arbetar som coach inom arbetslivet i södra Sverige samt med fyra personer som har blivit coachade. Coacherna och de coachade har inget samband med varandra.

Trender i upplevelseindustrin; Hur de uppkommer samt vilken effekt de har pÄ turismutvecklingen

Föreliggande studie har som syfte att undersöka hur trender i turismindustrin uppkommer samt vilka drivkrafter det Àr som styr huruvida trender fÄr stark genomslagskraft eller ej.Inom turismindustrin, liksom i andra nÀringar, kan vi finna trender. Dessa trender styr utvecklingen av turismen, samtidigt som de till stor del Àven styr konsumtionsbeteende. Genom att vara medveten om vilka drivkrafter i samhÀllet det Àr som styr utvecklingen av trender skapas Àven en möjlighet att förutspÄ hur turismutvecklingen möjligtvis kan komma att se ut pÄ lÄng sikt och dÀrmed skapa sig ett försprÄng i egenskap av turismutvecklare, alternativt vara i framkant och leda utvecklingen.Tidigare forskning Àr framför allt pÄ engelska och till största del endast tillgÀnglig via artikeldatabaser. Jag hoppas dÀrmed kunna frigöra kunskapskapital sÄ att det blir tillgÀngligt för allmÀnheten. Teorin visar att de drivkrafter som ger upphov till och styr utvecklingen av trender Àr teknologi, demografi, politisk situation, ekonomi, miljömedvetenhet, och sociologiska faktorer.Intervjuobjekten Àr subjektivt handplockade genom stratifierat urval.

Reflektion i förhÄllande till lÀrande för yrkesprofessionen : Frisör- och stylistelevers beskrivningar

Studiens utgÄngspunkt Àr mina egna frÄgestÀllningar kring reflektion i relation till lÀrande. Studien syftar till att undersöka hur elever inom en gymnasial frisör- och stylistutbildning beskriver reflektion som metod i utbildningen. Inom ramen för det hÀr arbetet belyses fem elevers beskrivningar av reflektion i relation till lÀrande för yrkesprofessionen. Mina huvudsakliga forskningsfrÄgor Àr: Kan ökad reflektion leda till ett mer utvecklat lÀrande? Vad krÀvs av lÀraren för elevers ökade reflektioner?Det finns uppfattningar om att vissa utbildningar Àr teoretiska och andra Àr praktiska.

Lagerhantering - ett förbÀttringsarbete i sjukhusmiljö.

Centrallasarettet i VÀsterÄs Àr en verksamhet som innefattar mÄnga typer av vÄrdfunktioner. I alla dessa finns ett konstant behov av förbrukningsmateriel av olika slag. Allt frÄn gem och kopieringspapper till sprutor och desinfektionsmedel mÄste finnas pÄ varje avdelnings lagerhylla för att verksamheten ska fungera. Landstinget VÀstmanland mÄste, som mÄnga andra organisationer, göra stora besparingar för att verksamheten ska överleva. Den stora volym artiklar och de stora kostnader som knyts till förbrukningsmaterielen gör att det Àr ett ypperligt omrÄde att granska och effektivisera.

Sjuksköterskan ? för patienten i tiden! Hur sjuksköterskans

Ett gott bemötande Àr viktigt för patientens uppfattning om vÄrden och en viktig del pÄ vÀgenmot vÀlbefinnande. Bemötande Àr ett samspel och ett vÀxelspel mellan sjuksköterska ochpatient som bygger pÄ att sjuksköterskan aktivt trÀder in i patientens livsrum med inlevelseoch kunskap om patientens styrkor och begrÀnsningar bekrÀftar patienten. Detta för attpatienten ska fÄ förbli en unik person. Syftet med denna uppsats var att belysa hursjuksköterskans arbetsmiljö kan utgöra möjligheter respektive hinder för ett gott bemötandeav patienten inom sjukvÄrden. Metoden utgjordes av fokusgruppintervju.

Subliminal priming : Manipulation till att vÀlja en specifik kulör pÄ plastpÄse

Primad information Àr lÀttare tillgÀngligt i minnet och kan sÄledes lÀttare bli igenkÀnt. FörutsÀttningar för priming Àr bland annat subliminal perception, mÄl, tillförlitlighet, icke vaksamt och icke vanemÀssigt. Studiens syfte Àr att fÄ bredare förstÄelse gÀllande subliminal primings pÄverkan. FrÄgestÀllningen var om kunder i en affÀr kan manipuleras, primas, till att ta en specifik kulör pÄ plastpÄse vid kassan samt om det finns nÄgon könsskillnad vid effekten av priming. Deltagarna var 490 kunder, varav 333 mÀn.

Att vara döende men samtidigt vara levande - Existentiellt lidande hos patienter i palliativ vÄrd.

Bakgrund: VÄrden blir palliativ nÀr den gÄr frÄn att vara botande till att lindra. MÄlet Àr att frÀmja livskvalité och att tillgodose fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Det existentiella innefattar de stora livsfrÄgorna, tankar om döden och meningen med livet. I palliativ vÄrd lever patienterna nÀra döden och döden Àr den största existentiella utmaningen. Livskvalité Àr nÄgot som utgÄr frÄn ett inre tillstÄnd och Àr individuellt.

Det digitala fotoalbumet

SĂ€ttet som vi anvĂ€nder fotografier pĂ„ har utvecklats genom Ă„ren och sedan de första fotografierna uppstod har det hĂ€nt mycket. Det har inte bara blivit mycket lĂ€ttare att kopiera och massproducera motiv utan ocksĂ„ billigare. Detta har medfört att privatpersoner kan fotografera och kopiera sina bilder enklare och med mindre begrĂ€nsningar.Även möjligheten att publicera bilder har förĂ€ndrats. Privata fotografier gick inte att sprida pĂ„ samma sĂ€tt som det gĂ„r idag, utan gĂ„r nu att hitta utan nĂ„gon som helst anstrĂ€ngning pĂ„ nĂ€tet. Bloggar och bilddagböcker har skapats dĂ€r man lĂ€gger ut sina bilder utan att kanske tĂ€nka pĂ„ att hela vĂ€rlden faktiskt kan se och ta del av dem.

"TyvÀrr Àr det vÀl sÄ med mobbning att man ser det alldeles för sent": en studie om ledarskap och mobbning i idrottsföreningar

Uppsatsen handlar om mobbning och hur detta synliggörs i idrottsföreningar. Ledarna inom idrottsföreningar har intervjuats med en narrativt inspirerad metod för att pÄ sÄ sÀtt nÄ deras erfarenheter av hur mobbningen pÄ detta omrÄde ser ut. Intervjupersonerna berÀttar hur de hanterar mobbning personligen och hur detta hanteras inom respektive idrottsförening. Vi lyfter Àven fram hur ledarna ser pÄ ledarskap i allmÀnhet och hur de ser pÄ sitt eget ledarskap. Vidare ser vi ocksÄ till deras utbildningsbakgrund.

Lyxkonsumtion ur Generation Y:s perspektiv ? En studie kring attityder, vÀrderingar och varumÀrkesuppfattningar

Intresset för lyxprodukter har ökat runt om i vÀrlden vilket ocksÄ blivit allt mer framtrÀdande i Sverige. Marknaden för lyxprodukter har de senaste Ären förÀndrats och banat vÀg för en ny kategori av lyx tillgÀnglig för en globalt vÀxande medelklass. Den nya kategorin benÀmns ofta som new luxury vilket innebÀr en Ätkomlig kategori av statusgivande produkter som Àr lÀgre i pris Àn de traditionella lyxprodukterna. Allt fler lyxföretag vÀljer att expandera för att kunna nÄ en bredare kundbas och tillÀmpar dÀrför produktlinjeutvidgning eller varumÀrkesutvidgning. En alltför omfattande expandering kan dock innebÀra risker eftersom den uppfattade exklusiviteten hos ett lyxföretag kan gÄ förlorad.

Behandlingsresultat av smÀrtrehabilitering: ett patientperspektiv

InformationssĂ€kerhet Ă€r ett omrĂ„de som kommit att sĂ€ttas alltmer i fokus hos organisationer. Tidigare har frĂ€mst tekniska lösningar för att skydda viktig information fĂ„tt uppmĂ€rksamhet, det Ă€r först pĂ„ senare tid som informationssĂ€kerhet har börjat uppfattas som ett komplext omrĂ„de som innefattar sĂ„vĂ€l tekniska, som organisatoriska och mĂ€nskliga faktorer. För att efterstrĂ€va en god informationssĂ€kerhet inom organisationen bör ett grundligt arbete lĂ€ggas pĂ„ att utveckla informationssĂ€kerhetspolicys och sĂ€kerhetsansvariga mĂ„ste kontinuerligt utbilda och skapa medvetenhet hos anstĂ€llda kring vilka hot som finns mot organisationen ifall informationssĂ€kerhetsbestĂ€mmelser inte efterlevs.Huvudsyftet i föreliggande studie har varit att undersöka vilka faktorer som styr anstĂ€lldas efterlevnad av informationssĂ€kerhetspolicys. Ytterligare delsyfte har varit att undersöka hur den faktiska efterlevnaden av informationssĂ€kerhetsbestĂ€mmelser avspeglar sig inom tvĂ„ vĂ„rdverksamheter i Landstinget i Östergötland. För att uppfylla studiens syfte har fallstudier genomförts dĂ€r sĂ„vĂ€l observationer som intervjuer med personal legat till grund för datainsamlingen.Resultatet visar att sĂ€kerhetsmedvetandet och efterlevnaden av sĂ€kerhetsbestĂ€mmelser inom de undersökta organisationerna Ă€r tĂ€mligen god, men det finns skillnader i graden av efterlevnad.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->