Studiens syfte var att undersöka hur den faktiska undervisningstiden anvÀnds igymnasieskolan. Vi anvÀnde oss av icke deltagande, semistrukturerade observationer (n ~18). Resultatet visade att den faktiska undervisningstiden (enligt vÄr definition tiden mellanen lektions start och slut) endast var nÄgra fÄ minuter kortare Àn den schemalagda tiden.Vidare var uppdelningen av den tid som lÀraren undervisade hela klassen och den tid someleverna arbetade sjÀlvstÀndigt eller i grupp lika fördelad. Sena ankomster pÄverkade inteundervisningstiden nÀmnvÀrt. Under tid för eget arbete lÀmnade ett större antal eleverklassrummet och var frÄnvarande under betydligt lÀngre tid.

Syftet med denna selektiva kunskapsöversikt var att belysa de faktorer som kan bidra till att Ă€ldre mĂ€nniskor kĂ€nner autonomi och möjlighet att sjĂ€lva pĂ„verka sina liv trots att de Ă€r i beroendestĂ€llning till andra för att klara sin allmĂ€nna dagliga levnad. UtifrĂ„n den valda forskningslitteraturen fokuserade vi oss pĂ„ tre teman; formella och informella omsorgsgivares betydelse för autonomi, valmöjlighet/delaktighet samt livskvalitet. Kunskapsöversikten tolkades sedan hermenutiskt. Resultatet pĂ„visade att bĂ„de informella och  formella omsorgsgivare har en stor betydelse för Ă€ldres upplevelse av autonomi, dĂ€r integritet och sjĂ€lvbestĂ€mmande var ledorden. Äldre mĂ€nniskor upplever inte delaktighet i omsorgssituationer eller handlĂ€ggningsprocessen.

I detta arbete har en undersökning genomförts angÄende hur spÄrbarhet upprÀtthÄlls vid anvÀndning av anvÀndarfall. Rapporten behandlar spÄrbarhet och anvÀndarfall separat för att belysa viktiga fakta inom bÄda omrÄdena. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur olika tillvÀgagÄngssÀtt för att representera anvÀndarfall upprÀtthöll spÄrbarhet mellan olika krav, och mellan krav och dess ursprung. Informationen inom problemomrÄdet samlades in genom en litteraturstudie. I undersökningen identifierades flera olika typer av spÄrbarhet, vilka sedan lÄg till underlag för identifiering av spÄrbarhet i anvÀndarfall.

Lyhördhet och dialog Àr nÄgot som eleverna upplever Àr viktigt för att ett inflytande ska fungera mellan dem och lÀraren. Trots att de Àr unga Àr viljan stor att bli behandlad som en medmÀnniska och skapa ett trivsamt klimat. De Àldre eleverna kÀnner ett förtroende för sin lÀrare, de anser att de kan diskutera direkt med denne. Medan de yngre eleverna tar hjÀlp via sina förÀldrar, dÀr de fÄr föra barnets talan. Inflytandet sker mestadels under formella former och dÄ gÀllande detaljfrÄgor.

Vi har valt att inrikta oss pÄ smÄföretag, och hur informationen frÄn deras ekonomisystem anvÀnds i samband med beslutsfattande, vi har Àven tittat pÄ om det finns andra informationskÀllor som beslutsfattarna anvÀnder sig av Àn de formella som till exempel ett ekonomisystem utgör. I problemdiskussionen framgÄr det att den formella informationen pÄverkas av den informella informationen. För att skapa en inblick i hur informationsanvÀndandet vid beslutsfattande sÄg ut valde vi att göra fyra fallstudier pÄ smÄföretag. Metoden som anvÀndes i denna studie var av kvalitativ karaktÀr samt i form av en fallstudie. För att samla in empirin till denna studie gjordes personliga intervjuer med Vd:n i de olika företagen.

Examensarbete för avlÀggande av filosofie masterexamen iKulturvÄrd,30 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2013:29.

Bakgrund: Traditionell styrning har kritiserats av en rad olika författare och en modern verksamhetsstyrning har utvecklats. Vi menar att traditionella tillverkande företag Àr intressanta ur den aspekten att traditionella ekonomistyrningsmodeller Àr uppbyggda kring dessa typer av företag. FrÄgan vi stÀller oss Àr alltsÄ huruvida modern verksamhetsstyrning Àr ÀndamÄlsenlig i traditionella tillverkande företag.Syfte och metod: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr, att beskriva och analysera tillÀmpningen av traditionella och modernare verksamhetsstyrningsmetoder i traditionella, tillverkande företag. VÄr empiri Àr baserad pÄ sex olika kvalitativa intervjuer pÄ företagen Cloetta Fazer, Milko och SkÄnemejerier.Resultat: Traditionellt tillverkande företag möter inte samma förutsÀttningar som tidigare och behöver dÀrför pÄ mÄnga plan anpassa sin styrning..

Idag pratas det om social kompetens i alla möjliga sammanhang och framförallt i rekryteringssammanhang. Trots det sÄ finns det ingen allmÀngiltig definition. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om arbetsgivare och arbetssökande har samma definitioner av begreppet och hur arbetsgivare vÀrderar kompetensen i förhÄllande till formella meriter. För att fÄ svar pÄ frÄgorna har sju semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar med att rekrytera personal till sin organisation samt en enkÀtundersökning med 25 arbetssökande personer genomförts. Resultaten av undersökningen visar att det inte finns nÄgon allmÀngiltig definition men att arbetsgivare trots det i vissa fall lÀgger stor vikt vid den sökandes sociala kompetens.

Inom svensk samhĂ€llsvetenskap Ă„terfinns fĂ„ elitstudier. DĂ€remot har det varit vanligare i andra lĂ€nder som USA, och i en kĂ€nd studie av det amerikanska samhĂ€llet hĂ€vdas att makten innehavs av en liten enhetlig grupp med starka inbördes band. I Sverige har en maktutredning genomförts dĂ€r man har kartlagt de finmaskiga nĂ€tverk som sammanbinder regeringen med myndigheter, riksdagsutskott, politiska partier, intresseorganisationer, företag etc. Resultatet visar att maktutövning sker idag inte minst genom personliga och informella kontakter. Även en sociologisk undersökning av eliten i Katrineholm visar pĂ„ liknande resultat, att de informella kontakterna Ă€r mycket viktiga nĂ€r det gĂ€ller maktutövning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur autenticitet konstrueras i en nÀtgemenskap som bland annat Àgnar sig Ät att Äterskapa historiska klÀder. Gruppen heter Vi som syr medeltidsklÀder och Äterfinns pÄ Facebook. Konversationerna mellan medlemmar i gruppen analyseras med en netnografisk metod. Det teoretiska ramverket för undersökningen bestÄr av en konstruktivistisk syn pÄ autenticitet, subkulturellt och socialt kapital, kategorier, dikotomier och formella och informella hierarkier. Undersökningen visar, bland annat, att autenticitet konstrueras genom konversationer mellan medlemmar i gruppen som har högt subkulturellt kapital och stÄr högt upp i den informella hierarkin, med stöd av medlemmar högt upp i den formella hierarkin. Resultaten visar ocksÄ att medlemmar med högt subkulturellt kapital ofta har en relation till museum och universitet och att dessa institutioner pÄverkar konstruktionen av det autentiska Àven hÀr.

Att medvetet beröva en annan mÀnniska livet benÀmns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hÄllas ansvarig för mord Àr gÀrningsman och andra som medverkat. Vid sÄ kallat hedersmord kan det vara svÄrt att identifiera vem som har vilken roll och kan hÄllas ansvarig för gÀrningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvÄra faststÀllandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktÀren innebÀr att det kan finnas flera Àn den utpekade gÀrningsmannen som Àr skyldig till brott pÄ grund av samverkan och planering.

Detta examensarbete syftar till att undersöka villkoren för kollektivt lÀrande mellan olika per-sonalgrupper pÄ en vÄrdmottagning, utifrÄn frÄgestÀllningarna; Hur upplevlevs atmosfÀren pÄ mottagningen?; Hur organiseras det vardagliga arbetet?; Finns det möjligheter för personal-grupperna att samverka: nÀr, var och hur samverkar de i sÄ fall? Studien utgÄr frÄn ett organi-sationspedagogiskt perspektiv som tar hÀnsyn till hur miljöns fysiska, sociala och kulturella aspekter pÄverkar lÀrandevillkoren. Den teoretiska referensramen bestÄr av forskning frÄn fram-för allt Jon Ohlsson, men ocksÄ Marianne Döös och Lena Wilhelmson, Otto Granberg och Lis-beth Stedt. Empirin insamlades genom deltagande observationer pÄ en barnmottagning, samt genom Ätta intervjuer med personer som arbetar pÄ mottagningen. Resultaten visar att atmosfÀ-ren upplevs positiv, men lÀkarna saknar kritik.

Jag undersöker huruvida fundamentala faktorer sÄsom konsumtion, investeringar, statliga utgifter samt utlÀndsk exportefterfrÄgan inverkat pÄ fluktuationer i USAs reala vÀxelkurs mellan 1970 och 2005. Ekonomin beskrivs av en Mundell-Fleming-modell. UtifrÄn denna konstrueras tillsammans med en dynamisk exportmodell av Gottfries (2002) ett uttryck för en hypotetisk real vÀxelkurs, vars utveckling jÀmförs med den faktiska vÀxelkursutvecklingen. Jag finner vid denna berÀkning samt vid en statistik analys, bÄda grundande pÄ kvartalsdata, att den faktiska vÀxelkursutvecklingen föregÄr chocker i konsumtion, investeringar, statliga utgifter med tre-fyra Ärs sikt, vilket jag tolkar som att marknadens aktörer förutser förÀndringar inom de fundamentala faktorerna och pÄverkar valutaflödena dÀrefter. Detta resultat utmÀrker sig frÄn rÄdande empirisk forskning, som överlag inte finner nÄgot samband mellan vÀxelkurser och fundamentala faktorer..

Det Àr temat demokrati och eventuella förbÀttringar för de fattiga som stÄr i centrum. Chavez anhÀngare portrÀtteras som vÄldsbenÀgna, men pÄ samma gÄng sÄ fÄr vi en bild av faktiska förbÀttringar och maktskifte till förmÄn för de fattiga..

Det Àr temat demokrati och eventuella förbÀttringar för de fattiga som stÄr i centrum. Chavez anhÀngare portrÀtteras som vÄldsbenÀgna, men pÄ samma gÄng sÄ fÄr vi en bild av faktiska förbÀttringar och maktskifte till förmÄn för de fattiga..