Ord utgör basen för sprÄk och kommunikation. Utan kunskap i ett sprÄks vokabulÀr begrÀnsas möjligheterna till framgÄngsrik kommunikation avsevÀrt. Emellertid Àr det en anstrÀngande syssla och ett mycket tidskrÀvande arbete att lÀra sig nya ord. Intresset i detta arbete riktas dÀrför mot teorier om hur man effektivast tillgodogör sig ny vokabulÀr i ett frÀmmande sprÄk. Vad ger bÀst resultat: omedveten (implicit) eller medveten (explicit) inlÀrning? Eller finns det kanske en medelvÀg att gÄ? I anslutning till detta diskuteras lÀrares uppfattning av vokabulÀrundervisningens upplÀgg och framgÄng i skolan, samt huruvida teorierna gÄr att applicera pÄ verkligheten.Arbetets fynd Àr att sÄvÀl implicit som explicit vokabulÀrinlÀrning fortfarande argumenteras för och stÀlls mot varandra, men Àven att en kombination av de nÀmnda synsÀtten vuxit sig starkare.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka om en individs tro och sjÀlvtillit pÄ sin egen förmÄga att genomföra uppgifter (sÄ kallad self-efficiacy) vid start av en trÀningsperiod pÄverkar kommande trÀningsfrekvens. Ett sekundÀrt syfte var att studera om deras intentioner av hur ofta de skulle vilja trÀna och den faktiska trÀningsfrekvensen pÄverkas av self-efficacy. FrÄgestÀllningarna var dels ? PÄverkar self-efficacy trÀningsfrekvens?? och dels ?PÄverkar self-efficacy förmÄgan att uppnÄ uppsatta intentioner av trÀningsfrekvens??.MetodEn kvantitativ metod har valts med enkÀter. Urvalet gjordes till de individer som tecknat ett medlemskap pÄ minst sex mÄnader pÄ en specifik trÀningsanlÀggning under en viss tid och som dessutom behÀrskade svenska i tal och skrift.

Den 6.e februari 2011 skedde en brand i Henry StÄhl Fastigheter AB:s fastighet i kvarteret Gripen pÄ Skolgatan i Norrköping. Agerandet vid denna brand samt teori inom omrÄdena kris och krishantering, kontinuitetsplanering och förebyggande ÄtgÀrders vid brand ligger till grund för följande examensarbete. Syftet med rapporten Àr att kartlÀgga förvaltarens/Àgarens agerande och tillvÀgagÄngssÀtt vid krishantering i samband med brand i fastighet med fokus pÄ service. Material till denna studie har inhÀmtats genom litteraturstudier och intervjuer. GÀllande egenskaper en bra hjÀlpare i krissituation bör inneha, sÄ som empati, kunskap och engagemang, kan dessa urskiljas hos kundansvariga pÄ StÄhl.

Det nya betygssystemet och betygssÀttningen frÄn och med Ärskurs sex börjar tillÀmpas i full skala i den svenska grundskolan frÄn och med lÀsÄret 2012/13. Denna studie har som syfte att undersöka lÀrares uppfattningar om denna förÀndring under en period nÀr den faktiska betygssÀttningen av sjÀtteklassare Ànnu inte har Àgt rum. Fyra skolor och 38 lÀrare deltog i undersökningen. Det teoretiska ramverket var ursprungligen framför allt nyinstitutionellt men Àven teori och forskning kring betyg och bedömning tas upp. Under undersökningens gÄng dök det ocksÄ upp andra intressanta fynd. Att arbetssÀttet för lÀrare redan har pÄverkats i sÄ stor utstrÀckning var ovÀntat och att sÄ pass mÄnga lÀrare ÀndÄ uttryckte att deras elever i sexan, eller Ànnu tidigare upplevde sÄ pass mycket stress, var ocksÄ nÄgot ovÀntat. Dessa fynd analyseras och diskuteras ocksÄ. Sammanfattningsvis tonar det fram en ganska problemfylld bild av den tidigarelagda betygssÀttningen i denna undersökning.

Titel: Social pÄ sociala medier? ? En undersökning om hur kommunikationsbyrÄer kommunicerarFörfattare: Jessica Sanford & Johanna StrömgrenKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500Termin: Höstterminen 2013Handledare: Mathias FÀrdighSidantal: 41Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur kommunikationsbyrÄer i Sverige kommunicerar pÄFacebook.Metod & material: Studien bygger pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys av totalt 107 analysenheter. Analysenheterna i studien Àr Facebook-inlÀgg av ett urval av tio kommunikationsbyrÄer.Huvudresultat: Studiens huvudresultat Àr att kommunikationsbyrÄer i de flesta fall, antingen (1) kommuniceras vad som hÀnder pÄ företaget, (2) inlÀgg som kommunikation för att ge kommunikationsbyrÄns egna kunder uppmÀrksamhet, eller (3) nÀr företagenkommunicerar allmÀnna företeelser. Dessutom fanns det flera inlÀgg dÀr (4) innehÄllet var sÄ vagt att det inte gÄr att placera in i nÄgon av ovanstÄende kategorier. De flesta inlÀgg pÄ Facebook Àr skrivna i nutid, vilket Àr den föredragna strukturen.Oavsett vad byrÄerna skriver om sig sjÀlva pÄ Facebook, anvÀnder sig byrÄerna av bÄde företagets namn och vi.

En tidigare bortglömd park intill Rosenlunds herrgÄrd i Jönköping pÄtrÀffades i samband med en georadarundersökning Är 2010. Cirka 70 centimeter under mark synliggjordes strukturen av en formtrÀdgÄrd som antas vara anlagd i samband med att herrgÄrden uppfördes omkring 1790. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Rosenlunds formtrÀdgÄrd kan ha sett ut. MÄlet Àr att presentera en illustrationsplan som visar anlÀggningens karaktÀr mellan 1700-talets slut och 1800-talet mitt. Grunden för arbetet Àr en historisk undersökning med litteraturstudier, platsbesök, möten med sakkunniga, jÀmförelser med samtida anlÀggningar samt studier av rapporter om Rosenlund.

Geography, derived from the Greek meaning "the study of the Earth," is a discipline with strong traditions and a rich history. Throughout different historical periods and intellectual movements, however, the focus of the subject has shifted between physical geography and human geography, influenced by scientists, philosophers, and various thinkers who have proposed differing perspectives on what the subject should represent (Couper, 2015). Due to the impact of these actors, geography education in today's Swedish school system is of an interdisciplinary nature, blending elements of both physical and human geography, with components such as environmental issues, sustainable development, digital learning, and fieldwork. However, this task is more complex than it may initially appear. The subject is shaped by various traditions, including national curricula, institutional customs, and the geographical perspectives held by individual teachers.

JÀmstÀlldhet lÄter bra ? men vad Àr det egentligen vi planarkitekter ska göra? Det finns idag stor kunskap om jÀmstÀlldhetsarbete och riktlinjer för hur detta arbete bör bedrivas. Samtidigt har inte implementeringen inom planeringsprofessionen utvecklats i nÄgon större omfattning. FrÄgan Àr varför det inte har skett, samt hur planarkitekter kan integrera jÀmstÀlldhetsaspekter i sitt arbete. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka rekommendationer frÄn experter och deras möjliga tillÀmpning. Rekommendationer om jÀmstÀlldhetsarbete i arbetsprocessen frÄn nulÀgesbeskrivning fram till ett fÀrdigt planförslag undersöks.

Abstrakt Malmgren, Linda & Skoglund, Anna (2010). Den likvÀrdiga specialpedagogiken - det specialpedagogiska stödets utformning i tvÄ socioekonomiskt skilda omrÄden. (The equivalent special needs education - the organisation of special education aid in two socio-economically diverse areas.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur det specialpedagogiska stödets utformning och genomförande sker pÄ tvÄ strukturellt liknande skolor i socioekonomiskt olika upptagningsomrÄden, samt att belysa den allmÀnna synen pÄ specialpedagogik. Som grund till vÄrt arbete ligger vÄra svenska lagar och förordningar, begreppet en skola för alla, samt nÄgra utvalda specialpedagogiska perspektiv. VÄra undersökningar har baserats pÄ semistrukturerade intervjuer samt enkÀter.

Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie om hur pedagoger ser pÄ sin egen roll vid bildaktiviteter, samt hur detta pÄverkar det faktiska arbetet med barnen. Syftet med studien Àr att utröna pedagogers instÀllning till bildÀmnet inom förskole- och förskoleklassverksamheter för att pÄvisa hur detta i förlÀngningen pÄverkar deras bildaktiviteter. Empirin har jag fÄtt genom framförallt intervjuer med förskollÀrare inom förskola och skola, samt enkÀter. Mina frÄgestÀllningar lyder: Hur pedagogen ser pÄ sin egen roll vid bildaktiviteter, hur pedagoger planerar sina bildaktiviteter, hur pedagogen ser pÄ sin egen roll som skapande individ, samt om bildens historia kan skönjas i dagens bildaktiviteter. Det framkommer i studien att flertalet av informanterna flitigt anvÀnder sig av det sÄ kallade fria skapandet nÀr de planerar och utför bildaktiviteter.

RÀtten att kunna krÀva ersÀttning nÀr nÄgon drabbats av skada eller olÀgenhet frÄn en verksamhet, oberoende av uppsÄt eller vÄrdslöshet, Àr viktig och har tillÀmpats lÀnge, lÄngt innan regler om immissioner blev lagstadgade. Lika lÀnge har dock en viktig och svÄrtillÀmpad undantagsregel funnits. Regeln, som undantar skador som Àr orts- eller allmÀnvanliga, har tillÀmpats sedan första jordabalksförslaget kom Är 1909. Syftet med denna uppsats har varit att studera detta undantag nÀrmare och se hur det sett ut och tillÀmpats genom Ären fram till idag. Vad uttalas egentligen om orten, vad Àr allmÀnvanligt och hur mycket ska nÄgon skÀligen behöva tÄla? För att besvara dessa frÄgor har jag anvÀnt mig av en rÀttsdogmatisk metod dÀr jag nÀstan uteslutande anvÀnt mig av praxis och förarbeten.

Svensk patentrÀtt har i stor omfattning harmoniserats med praxis utvecklad av det europeiska patentverket (EPO), vad avser patenterbarhetskriterier. Anledningen till harmoniseringen har motiverats av att det ska bli en mer enhetlig bedömning av patent i Europa. Harmoniseringen har i vart fall inte innefattat sÄ kallad formell praxis, som innefattar regler om hand­lÀggandet hos det svenska patentverket, i förhÄllande till handlÀggandet av det vid EPO. Vid Sveriges anslutning till European Patent Convention (EPC) Är 1978, föresprÄkades att det svenska patentverket ansÄgs hÄlla en godtagbar standard i sin handlÀggning, men att det fram­tida förhÄllandet mellan svensk patentrÀtt och EPC kunde komma att innebÀra förÀndring om kvalitetsnivÄn inte kunde anses tillrÀcklig hög. Efter ett nyligen taget beslut av PatentbesvÀrsrÀtten (PBR) har Patent- och registreringsverkets (PRV) handlÀggning ifrÄgasatts, varför författarna valt att undersöka om en förÀndring av hand­lÀggningen vid PRV bör genomföras, i enlighet med det förslag som framstÀlls i proposition 1977/78:1, med beaktande av praxis utvecklad av EPO. I uppsatsen redogörs för hur EPO har tydligare regler avseende patent­Àrenden Àn vad PRV har, varför en harmonisering av detta omrÄde bör diskuteras för sÀkerstÀllandet av hög kvalitet vid handlÀggningen hos det svenska patentverket. Det Àr författarnas uppfattning att en ofullstÀndig harmonisering Àven av formella regler resulterar i ett problem för sÀkerstÀllandet av rÀttssÀkerheten, eftersom lagregleringen i Sverige kan anses bristfÀllig.

Uppsatsen analyserar huruvida rekryterings- och befordringsförfaranden som tillÀmpas inom ett logistik- och postföretag har betydelse för könsfördelningen pÄ olika befattningsnivÄer. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Vilka rekryteringsförfaranden tillÀmpas inom organisationen? Kan rekryteringsförfaranden förklara hur en könsfördelning skapas och Äterskapas, i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? De teoretiska utgÄngspunkterna behandlar i huvudsak utbuds- och efterfrÄgerelaterade förklaringar, samt olika rekryteringspraxis.Avsikten var att genom en jÀmförande fallstudie, mellan kontor med jÀmn respektive ojÀmn könsfördelning, analysera huruvida rekryterings- och befordringsförfarande kan förklara en ojÀmn könsfördelning.  Empirin inhÀmtades genom semistrukturerade intervjuer med fyra enhetschefer och tvÄ regionchefer. Följaktligen analyserades materialet genom en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultaten tyder pÄ att anvÀndning av informella informationskanaler, exempelvis rekommendationer, kan leda till skapande av en ojÀmn könsfördelning.

Studiens syfte har bland annat varit att nÄ en ökad kunskap och förstÄelse för socialsekreterarens handlingsutrymme i mötet med klienter som söker försörjningsstöd. Den övergripande problemstÀllningen har varit: Hur kan man förstÄ och beskriva socialsekreterarens handlingsutrymme i mötet med klienter som söker försörjningsstöd. För att kunna besvara problemstÀllningen och nÄ syftet med uppsatsen formulerades avgrÀnsade forskningsfrÄgor. Dessa var: (1) Hur beskriver och upplever ett urval av socialsekreterare/chefer/experter socialsekreterarens uppgift i mötet med klienter som söker försörjningsstöd? (2) Hur beskrivs relationens betydelse för socialsekreterarens arbete med klienten och vilka faktiska möjligheter och hinder finns för att skapa en relation? (3) Hur beskrivs och upplevs betydelsen av lagar, riktlinjer, attityder i samhÀllet, arbetsplatsens kultur och egna tankar för socialsekreterarens bedömningar och beslut? (4) Hur beskrivs betydelsen av arbetsplatsens organisation och kultur för socialarbetarens klientarbete? Studiens design Àr kvalitativ med djupintervjuer.

I detta arbete har jag studerat automatisk klassifikation av texter i syfte att sortera dem i grupper om liknande innehÄll. Texterna jÀmfördes med varandra och om de uppvisade tillrÀckligt hög innehÄllsmÀssig överensstÀmmelse lÀggs de i samma kluster. Den metod som jag har studerat, heuristisk klustergenerering, syftar till att sortera texter utan förkunskap om deras innehÄll. Vid klassifikationen anvÀnds orden i texterna, vilka avspeglar innehÄllet i texterna. DÄ Àr det intressant att studera vilka egenskaper orden har som kan utnyttjas vid klassifikationen av texterna.