SammanfattningArbetslivet förÀndras och i och med det Àven arbetets och organisationernas struktur. Större krav stÀlls pÄ individen att strukturera och ansvara för sitt arbete. I dessa nya organisationer har den formella hierarkiska styrningen minskat eller försvunnit och det Àr dÀrför betydelsefullt att studera vilken typ av styrning som ersÀtter denna.Syftet med uppsatsen Àr att via en kvalitativ ansats undersöka hur styrningen ser ut i ett litet företag med en organisk karaktÀr.För att besvara syftet har fyra kvalitativa intervjuer samt en observation genomförts pÄ det valda företaget. För att fÄ fram relevant information har intervjuguiden till viss del utformats med hjÀlp av metoden ?critical incident?.

Studiens syfte var att undersöka varför skolor valde en specifik inriktning/profilering och ta reda pÄ bakgrunden till och vilka hÀndelser som lÄg bakom besluten samt att undersöka hur imple-menteringen fungerat.De skolor som valdes ut hade samtliga en profilering som genomsyrade verksamheten. Skolle-dare för tre skolor med profilering mot rörelse/hÀlsa och tre skolor med profilen hjÀrnbaserat lÀrande/kreativitet belÀgna i Stockholm och dess grannkommuner intervjuades. Av dessa skolor var tvÄ friskolor och fyra kommunala skolor, tvÄ skolor fanns i Stockholm och övriga i nÀr-kommuner. Till detta kom ytterligare en kommunal skola som inte hade profilerat sig.Intervjuerna analyserades enligt von Wrights hÀndelselogik som bestÄr av determinanterna normer/förvÀntningar, möjligheter, intentionerna önskan och pliktkÀnsla (utöver rollens förvÀntade) samt förmÄga. I teorin ingÄr Àven epistemiska attityder men eftersom det endast var en intervju med respektive informant fanns inte möjlighet att analysera detta.Studien pÄvisade fem olika varianter dÀr samtliga skolledare bedömdes ha förmÄgan.

I Sverige finns av regeringen faststÀllda mÄl om en jÀmstÀlld arbetsmarknad. Trots detta Àr andelen kvinnliga chefer lÄg. Lagar och arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder skapar förutsÀttningar för jÀmstÀlldhet och detta skapar i sin tur förutsÀttningar för detta inom organisationer. Dock finns fortfarande mÄnga strukturella hinder för de kvinnor som vill nÄ höga befattningar. Denna uppsats fokuserar pÄ att utröna vilka faktorer som har pÄverkat tio kvinnor pÄ chefsnivÄ att vÀlja en karriÀr som ledare.

FlodpĂ€rlmusslan Ă€r en art som hĂ„ller pĂ„ att utrotas och idag finns endast hĂ„llbara populationer med en aktiv rekrytering i mindre Ă€n 50 rinnande vatten som ligger i Kanada, nordvĂ€stra Ryssland och nordöstra Skandinavien. I SkagersholmsĂ„n finns det en population pĂ„ 4000 Ă€ldre individer och ingen föryngring har kunnat pĂ„visas. I samarbete mellan lĂ€nsstyrelsen i Örebro lĂ€n och LaxĂ„ kommun har Ă„tgĂ€rder satts in för att Ă„terskapa den livsmiljö flodpĂ€rlmusslan behöver för att de juvenila musslorna ska överleva och ge en föryngring i populationen. Vandringshinder som Ă€r det största hotet för flodpĂ€rlmusslan ska rensas bort ner till utloppet i Skagern. Bortser man frĂ„n vattenhindren Ă€r vattenkvalitĂ©n en andra avgörande faktor.

Bakgrund: Företagsledare i dagens nÀringsliv blir alltmer synliga i sÄvÀl mediala sammanhang som i samhÀllsdebatten. Samtidigt som företagsledare agerar som PR-figurer för företaget, tycks PR-mÀn mer och mer blir rÄdgivande aktörer Ät företagsledarna. DÀrmed tycks ett nytt fenomen göra sig gÀllande i svenskt nÀringsliv, nÀmligen att PR-verksamhet integreras som en del i företagsledarens arbete. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att bidra till en ökad förstÄelse för PR som en integrerad del i det ledarskap som flera företagsledare bedriver. Detta sker genom att vi utifrÄn teorier kring företagsekonomi, religions- och statsvetenskap, samt utifrÄn empiriska iakttagelser utvecklar ett sprÄk inom omrÄdet.

Uppsatsen behandlar sÄdana frÄgor som kan uppstÄ pÄ grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kÀrande som vill stÀmma staten pÄ skadestÄnd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut frÄn regeringen eller riksdagen skall vÀcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte Àr att ÄskÄdliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 förhÄller sig till dagens skadestÄndsrÀttsliga och processrÀttsliga landskap sÄsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att krÀva skadestÄnd av staten med anledning av övertrÀdelser av EU-rÀtten. För att uppnÄ det övergripande syftet fokuserar jag pÄ följande frÄgestÀllningar. För det första undersöker jag forumregelns rÀttsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillÀmpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhÄller sig till principen res judicata.

InformationssÀkerhet Àr nÄgot vÀldigt aktuellt i dagslÀget dÄ mer och mer information och arbetsuppgifter datoriseras. Det Àr dÀrför viktigt att de som arbetar med datorer har en god informationssÀkerhetsmedvetenhet. Denna studie Àr utförd pÄ Skatteverkets kontor i Linköping genom frÀmst ett antal intervjuer. Studien inriktar sig pÄ personalens informations- sÀkerhetsmedvetenhet samt hur Skatteverkets ÄtgÀrder pÄverkar personalens informations- sÀkerhetsmedvetenhet.Den teoretiska referensramen byggs till största del upp av teori kring informationssÀkerhet och informations- sÀkerhetsmedvetenhet, samt Àven till viss del av organisationsteori. Teorin har sedermera fÄtt utgöra hur informationssÀkerheten bör se ut, generellt sett, i en organisation.

Finansiella index Àr viktade genomsnitt av olika tillgÄngars avkastning frÄn en bestÀmd tidpunkt. Traditionella index Àr börsvÀrdeviktade. Problemet med denna typ av index Àr att börsvÀrdet tidvis kraftigt kan överdrivas pÄ grund av spekulation. Alternativa index bygger pÄ företags fundamentalvÀrden. De viktas dÀrmed efter företags faktiska redovisade siffror i balans- och resultatrÀkningar.

Storform Ă€r ett viktigt element i varje pianists utveckling. För att kunna nĂ„ en optimal teknik i de olika musikaliska typerna inom storform, som sonater och konserter, mĂ„ste pianisten genomgĂ„ en vĂ€g som Ă€r full med teknisk övning. Övning ger i sin tur en alldeles sĂ€rskild möjlighet att vara reflekterande, samt att Ă€ga sitt lĂ€rande. Det Ă€r en utmanande och livslĂ„ng process att utvecklas som musiker. Faktiska problem med teknisk inlĂ€rning av storform i pianospel Ă€r grundlĂ€ggande i mitt arbete.

Den hÀr uppsatsen undersöker hur deltagandet i personalutbildning Àr fördelat över olika grupper av sysselsatta pÄ den svenska arbetsmarknaden. OcksÄ mÀngden utbildningstid för olika arbetstagare undersöks. Syftet Àr att testa i vilken utstrÀckning humankapitalteorins prediktioner om vilka som i första hand fÄr personalutbildning stÀmmer överens med den faktiska situationen pÄ svenska arbetsplatser. Som komplement till humankapitalteorin anvÀnds en teori med ofullstÀndig konkurrens samt tidigare studier om personalutbildning. För att testa humankapitalteorins antaganden om personalutbildning anvÀnds aggregerad data frÄn Statistiska CentralbyrÄn för olika Är.

Rapporten utformades med hjÀlp av intervjuer, undersökningar och ett experiment om morgonuppvÀrmning. Experimentet var en period med morgonuppvÀrmning för ett antal yrkesarbetare. Experimentet evaluerades, analyserades och de berörda fick Àven ge feedback. Detta tillsammans med intervjuer av sÀrskilt utvalda personer och andra mindre undersökningar om effekterna av uppvÀrmning, utgjorde basen pÄ de argument som tas upp. BÄde argument för och emot tas upp i en diskussion och analys för att konstatera slutresultatet av bÄde experimentet och argumenten.De flesta yrkesarbetarna i experimentet tyckte om morgonuppvÀrmningen och tyckte att det var skönt för kroppen.

Denna rapport Àr en jÀmförande studie av byrÄlÄdors konstruktion under Ären 1700-1820. Jag har med avstamp i faktiska objekt dokumenterat och förtydligat byrÄlÄdans konstruktion. I mitt sökande efter byrÄar med tidstypiska konstruktioner har jag besökt ett flertal museer och antikhandlare. Dokumentationen av de utvalda möblerna har haft stor betydelse för att klargö-ra konstruktionen och peka pÄ eventuella brister som kan pÄverka hÄllbarheten.Det jag vill förmedla Àr att med kunskap om lÄdors konstruktion kan vi öka vÄr förstÄelse av den komplicerade sammansÀttning av delar som en lÄda Àr. UtifrÄn denna kunskap kan vi se-dan fatta bra och relevanta beslut om möbeln nÀr det kommer till konservering.

Vi ansÄg oss ha ett gemensamt intresse kring sex och sexualitet dÄ vi bÄda vill arbete som sexologer. Ungdomsmottagningen sÄg vi som det rÀtta stÀllet att göra vÄr uppsats pÄ. Syftet vi har med vÄr uppsats Àr att titta nÀrmare pÄ tvÄ ungdomsmottagningars mÄl och riktlinjer för att frÀmja sexuell och reproduktiv hÀlsa hos dagens ungdomar. Skiljer sig deras mÄl och riktlinjer mot deras faktiska arbete? Vi vill belysa deras skillnader och likheter ur ett forskningsperspektiv som kommer beröra genus och queerteori.

Den hÀr uppsatsen presenterar en fÀltstudie som undersöker sprÄkpolicy i en engelsksprÄkig förskola i Sverige, och framförallt undersöker hur den fungerar i praktiken. Förskolan Àr officiellt sett engelsksprÄkig, och personalen leder majoriteten av sin verksamhet pÄ engelska. Dock agerar inte personalen som sprÄkpoliser i de fall dÄ barn och förÀldrar talar andra sprÄk Àn just engelska. Barnen pÄ förskolan samt deras förÀldrar bidrar till en tvÄsprÄkig miljö nÀr de talar svenska i synnerhet och Àven andra modersmÄl sinsemellan.Barnen uppvisar i det insamlade materialet att de har olika preferenser till de tvÄ olika sprÄken som förekommer mest pÄ förskolan, det vill sÀga svenska och engelska. De barn som Àr engelskdominanta tenderar att kodvÀxla mindre Àn de svenskdominanta.

Bakgrund: Forskningen kring hur företag anvĂ€nder ekonomisk information för att styra verksamheten har till största delen varit inriktad pĂ„ stora företag. Kunskapen kring hur smĂ„företag praktiskt arbetar med ekonomisk information och hur viktigt de anser det vara med ekonomistyrning Ă€r relativt begrĂ€nsad och behovet av ytterligare kunskap Ă€r stort. Syfte: Beskriva och förklara hur ekonomisystem Ă€r utformade, hur de anvĂ€nds samt hur ekonomisk information vĂ€rderas som beslutsunderlag i smĂ„företag med mindre Ă€n 20 anstĂ€llda. Genomförande: Empiriska data har samlats in genom en enkĂ€tstudie. EnkĂ€ten riktades till 350 tillverknings-, tjĂ€nste- och handelsföretag med 5-19 anstĂ€llda i Östergötland.