Syftet med denna uppsats var att utreda gÀllande rÀtt vid tolkning av testamente, att behandla problematiken kring tolkning av testamente samt redogöra för de bestÀmmelser som inskrÀnker en testators frihet att testamentera bort kvarlÄtenskap. Uppsatsen bygger pÄ analyser som genomförts med hjÀlp av traditionell juridisk metod dÀr lagar, förarbeten, rÀttsfall och juridisk doktrin har studerats. Ett testamente Àr en strÀngt personlig rÀttshandling som uttrycker den avlidnes vilja om fördelning av kvarlÄtenskap. Lagstiftaren stÀller vissa formkrav för upprÀttande av ett testamente samt begrÀnsar Àven i viss mÄn testationsfriheten. Om ett testamentes innehÄll Àr oklart blir det föremÄl för tolkning.

Den klassiska approachen till navigering innefattar att agenten hÄller en intern representativ modell av omgivningen. Denna approach har emellertid mÄnga nackdelar, speciellt för dynamiska miljöer. En modernare approach Àr att förlita sig pÄ den faktiska omgivningen istÀllet för en modell av denna. Detta arbete presenterar en undersökning av navigeringsproblemet och hur vÀl det löses av agenter vars kontrollmekanismer utgörs artificiella neurala nÀtverk. Tillförlitligheten hos de tvÄ neurala arkitekturerna Extended sequential cascaded network och Self-organized recurrent network bestÀms genom experiment.

I dagens Sverige sÄ har de mobila enheterna en sjÀlvklar plats i vÄra fickor, likvÀl som i vÄrt samhÀlle och i dess brottslighet, vilket gör att det sedan nÄgra Är Àr att anse sjÀlvklart att de Àven har en central roll i IT?forensiska utredningar inom vÄra polismyndigheter. Men vid sidan av konkreta bevis för begÄngna brott lagrar enheterna dessutom ofta data som kan anvÀndas för att spÄra enheten, och dÀrmed ocksÄ dess brukare, över tid, vilket givetvis Àr av intresse av polismyndigheter men skulle Àven kunna vara av stort intresse för exempelvis försÀkringsbolag och andra delar av den 'civila sektorn' som driver utredningar men som saknar polisens befogenheter. För att ge ett sÄ brett anvÀndningsomrÄde som möjligt fokuserar dÀrför rapporten inte bara pÄ datat som Àr tillgÀngligt frÄn den faktiska enheten och hur de kan anvÀndas för spÄrning och positionering, utan försöker Àven pÄ praktiskt vÀg undersöka i vilken grad dessa metoder kan utföras med allmÀnt tillgÀnglig mjuk- och hÄrdvara..

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera hur en börsintroduktion pÄverkar ledningens kommunikationsstrategi i ett företag. Metod: Hela studien utfördes pÄ företaget Waterjet i Ronneby med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med anstÀllda pÄ ledande positioner i organisationen. Slutsatser: BÄde internt och externt ser vi skillnader jÀmfört med hur det var före introduktionen. Den största förÀndringen Àr i den externa kommunikationen, dÀr företaget nu mÄste hantera fler Àgare, analytiker och investerare. Internt har ledningen utformat nya riktlinjer och policys för hur kommunikationen ska hanteras pÄ bÀsta vis. Som en del av den interna kommunikationsstrategin har formella möten fÄtt mer betydelse Àn tidigare, dÄ anstÀllda fÄr diskutera vad börsintroduktionen innebÀr för deras arbete.

Denna undersökning kartlÀgger hur spelare psykologiskt upplever slumpen i ett enkelt tÀrningsspel, samt hur spelupplevelsen förÀndras dÄ slumpfördelningen har anpassats efter spelarnas förvÀntningar eller avviker frÄn dem. Undersökningen grundar sig i forskning om bland annat matematik, psykologi och spelbeteende i hasardspel. I det hÀr projektet överför jag denna teori pÄ spel i underhÄllningssyfte. Undersökningen visar att spelare generellt upplever att de i vissa situationer har större sannolikhet att lyckas Àn de egentligen har. Undersökningen visar Àven att spelare upplever frustration dÄ deras förvÀntningar pÄ slumpfördelningen avviker avsevÀrt mot den faktiska slumpfördelningen.

Syftet med denna C-uppsats Àr att genom Pincus och Minahans resursinriktade systemteori undersöka innebörden av hur samhÀlleliga system tillgodoser hjÀlpbehov för klienter som uppbÀr försörjningsstöd under lÄng tid. MÄlet Àr att skapa en strukturerad bild av vad som Àr bidragande faktorer till lÄngvarigt beroende av försörjningsstöd samt hur samhÀlleliga system arbetar med insatser gÀllande dessa faktorer.FrÄgestÀllningarna Àr följande:Vilka hjÀlpbehov framtrÀder genom journalerna för undersökningsgruppen?Hur adresseras dessa av samhÀlleliga system och vilka slutsatser kan man dra av detta?Resultatet visar att hjÀlpbehoven som tillgodoses Àr av olika karaktÀr och att det samhÀlleliga resurssystemet ibland ersÀtter formella och informella resurssystem nÀr dessa inte Àr vÀlfungerande. Slutsatsen visar att samhÀlleliga system kan motarbeta varandra och att detta dÄ blir till men för den enskilde.Slutsatsen visar ocksÄ att preventivt arbete för att förhindra att lÄngvarigt beroende av försörjningsstöd uppstÄr Àr viktigt..

UpphovsrÀttens framvÀxt har genom tiderna alltid varit nÀra sammanknuten med tekniska framsteg. Med den senaste tidens utveckling inom frÀmst det datatekniska omrÄdet, har en ytterligare anpassning och komplettering av upphovsrÀtten blivit nödvÀndig. Jag avser med denna uppsats att belysa problematiken med att upprÀtthÄlla en balans mellan upphovsrÀttsinnehavare och anvÀndare samt redogöra för denna utveckling. Varje inskrÀnkning i upphovsrÀtten bör och skall vÀgas mot ÄtgÀrdens faktiska rubbning i en tÀnkt balans mellan upphovsman och anvÀndare. Efter antagandet av infodirektivet kan situationer uppstÄ vid vilken upphovsmannen förvisso har förlorat sin spridningsrÀtt genom regional konsumtion, men fortfarande har en viss kontrollrÀtt av verket genom tekniska skyddsÄtgÀrder.

Syftet med införandet och anvÀndningen av en etikpolicy Àr att styra medarbetares beteende i önskad riktning för att organisationens mÄl ska uppnÄs. Eftersom medarbetarnas individuella mÄl ofta inte överensstÀmmer med organisationens mÄl kan det uppstÄ konflikter nÀr etikpolicyn anvÀnds som styrmedel i organisationen. För att de önskade styreffekterna skall uppnÄs Àr det viktigt att det finns mÄlöverensstÀmmelse i alla led i organisationen, frÀmst mellan de individer i organisationer som arbetar med etikpolicyn. Syftet med denna studie var att undersöka anvÀndningen av etikpolicyn som styrmedel i ett stort industriföretag och vilka faktorer som pÄverkar graden av mÄlöverenstÀmmelse mellan ledare och medarbetare i en projektgrupp som arbetar med denna. Vi har genomfört en fallstudie i ett stort industriföretag dÀr flera intervjuer genomförts inom projektgruppen i företaget.

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ hur mÄnga studenter i avgÄngsklasserna vid Sjöfartshögskolan som fick en anstÀllning via Career Event 2012 och studenternas uppfattningar om mÀssans funktion som en plattform för yrkesmÀssiga kontakter med företagen inför framtiden. I sökandet efter tidigare arbeten hittades ingen liknande undersökning. DÀremot hittades ett arbete som under rekryteringsmÀssorna Career Event och Sjölog 2011, undersökte rederiernas framtida behov av arbetskraft. Arbetet Career Event ? Jobb i sikte försöker komplettera den bilden genom att hÀr presentera hur det faktiska utfallet blev Äret 2012.

År 1977 stĂ€ngdes grindarna vid Forsviks Bruk för vad man trodde var sista gĂ„ngen. NĂ„gra Ă„r senare började dock de gamla industribyggnaderna renoveras och Forsviks Bruk har sedan dess fungerat som industriminne och besöksmĂ„l.Denna studie syftade att skapa en visuell novell och pröva den som intressevĂ€ckande och engagerande verktyg, likt det webbmaterial som mĂ„nga museer idag tillĂ€mpar. Forskning gjordes i museipedagogik, serious games och berĂ€ttande med bild och text, och frĂ„n detta skapades sedan den fiktiva berĂ€ttelsen Spökskeppet och implementerades som visuell novell med mjukvaran Twine.Den visuella novellen utvĂ€rderades sedan i tvĂ„ separata undersökningar, den ena mot mĂ„lgruppen (grundskoleelever i Ă„rskurs 4 ? 6), den andra mot intressenter vid Forsviks Bruk. FrĂ„gestĂ€llningarna gĂ€llde huruvida den visuella novellen lĂ€mpar sig som intressevĂ€ckande material samt om det fiktiva i berĂ€ttelsen hamnar i konflikt med det faktiska som Forsviks Bruk förmedlar till sina besökare..

Fo?r att uppra?ttha?lla en ekonomisk ha?llbarhet inom ett fo?retag kra?vs ett ansvarsfullt fo?retagande inom organisationer, vilket skapar behov av ett systematiskt arbetssa?tt med ekonomiska styrmedel. Olika styrmedel kan vara relevanta fo?r olika syften, varfo?r valet och anva?ndandet av dem a?r kritiskt att studera. Studien underso?ker da?rfo?r genom en komparativ fallstudie vilka faktorer som pa?verkar valet och anva?ndandet av styrmedel i sma?fo?retag i Sverige.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur de statliga förestÀllningarna om en fungerande service ser ut och sÀtta dem i relation till den faktiska utvecklingen pÄ landsbygden, och Àven att undersöka alternativa lösningar till hur servicen pÄ landsbygden kan bedrivas. Studien har fokuserat pÄ svenska landsbygder generellt och för att söka svar pÄ syftet har statliga myndigheters rapporter och dokument granskats dÀr insikt har erhÄllits om hur servicen, nÄgot normativt bör vara. Genom metoder som kvalitativ textanalys av dessa rapporter, teoretiska ingÄngspunkter om landsbygdens nya ruralitet och tillgÀnglighet samt intervjuer med olika aktörer, dels om nytÀnkande servicelösningar och dels om landsbygdens servicesituation, sÀtts politik och praktik mot varandra. Det har visat sig att den politiska förestÀllningen om hur servicen bör vara ej till fullo överensstÀmmer med verkligheten. För att planera för en fungerande service pÄ landsbygden krÀvs ett nytÀnkande med lösningar som beaktar dagens samhÀlle och det lokala, flexibilitet och innovationsrikedom..

I denna studie undersöks hur lÀrare ser pÄ vad de lÀr ut nÀr de har fotbollslektioner i skolan, och vad eleverna uppfattar att de lÀr sig. Resultaten kopplas sedan till den aktuella lÀroplanen (Lgr 11, skolverket). Studien Àr frÀmst baserad pÄ intervjuer som dels gjordes med tvÄ lÀrare inom skolan, och dels pÄ intervjuer med fyra elever frÄn Ärskurs nio. Vid studien intervjuas tvÄ pojkar och tvÄ flickor, för att pÄ sÀtt ocksÄ undersöka eventuella skillnader ur ett genusperspektiv. Intervjuerna transkriberades och sedan anvÀnds ramfaktorteorin för att analysera resultaten.Det Àr intressant att resultaten visar att lÀrare och elever har olika uppfattningar om vad man egentligen lÀr sig.

Syftet med undersökningen Àr att skapa en förstÄelse kring vilka hinder och möjligheter som kan vara nödvÀndiga att ta hÀnsyn till vid designen av en strategisk kompetensförsörjning inom en stor offentlig organisation. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod. Undersökningen utfördes pÄ Region Halland som befinner sig i designfasen av att samordna en gemensam strategisk kompetensförsörjning. Vi har identifierat att det Àr viktigt för strategidesignen att ta hÀnsyn till organisationens kontext, till exempel att toppstyrning inom Region Halland kan bli problematisk. IstÀllet för att designen formas och styrs centralt kan det bli viktigt att snarare inkludera relevanta parter i designens utformning.

Uppsatsens syfte var att undersöka organisationsstrukturen hos Trygga Halmstad Centret och ta reda pÄ i vilken omfattning denna kommit att fungerar utifrÄn de ursprungliga förvÀntningarna. Det Àr en kvalitativ undersökning som pekar pÄ en friktion mellan de ursprungliga förvÀntningarna och de anstÀlldas faktiska möjligheter att uppfylla dessa. Den nuvarande organisationsstrukturen pÄ Trygga Halmstad Centret försvÄrar ett effektivt samarbete mellan de anstÀllda och har skapat ett individuellt arbetssÀtt. LedarskapsfrÄgan har berörts ett flertal gÄnger i de genomförda intervjuerna men man kan sammanfatta informanternas synpunkter med att bristen pÄ en nÀrvarande chef bidrar till oklarheter bland majoriteten av de anstÀllda, bristen pÄ klarhet har bidragit till individuella rollskapanden för att motverka otydligheten och bristen pÄ gemensamt ledarskap. Den upplevda situation pÄ den gemensamma arbetsplatsen pÄverkas till stor del av vilken moderorganisation man tillhör och vilken chef man svarar till..