Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i det faktiska material som finns i tio valda tidningar gÀllande telegramnyheter. De valda tidningarna har analyserats genom syntetiska veckor i fem ÄrgÄngar för att fÄ fram en bild av hur förekomsten av telegramnyheter i svensk press sÄg ut under slutet av 1800-talet. För att se det statistiska material genom ett par teoretiska glasögon, analyseras resultatet genom Benedict Andersons teori om en förestÀlld, nationell gemenskap. FrÄgan Àr primÀrt hur förekomsten av telegramnyheter ser ut och pÄ ett mindre, sekundÀrt plan om telegramnyheten bidrar till den svenska pressens stÀrkande av den nationella förestÀllningen? För att fÄ en inblick i telegramnyheten inleds uppsatsen med en historisk kontextualiseringen, som ska vara till hjÀlp för lÀsaren att förstÄ bakgrunden till dess utveckling, bÄde pÄ ett internationellt, men dock frÀmst, nationellt plan..

Falska minnen Àr antingen ett minne av en hÀndelse som aldrig intrÀffat eller att minnet inte överrensstÀmmer med den faktiska upplevelsen. Falska minnen hos vittnen kan resultera i konsekvenser för misstÀnkta oskyldiga gÀrningsmÀn. Syftet var att undersöka förekomsten av en viss typ av falska minnen, bakÄtriktade slutsatsfel, i orsaks- och effektsamband i vittnessammanhang. Totalt fick 61 deltagare se en stimulifilm som förekom i fyra versioner, varav tvÄ av versionerna visade en stöld. DÀrefter besvarade deltagarna ett minnestest bestÄende av fri Ätergivning, stödd Ätergivning, igenkÀnning samt skattning av mannens skuld och villighet att vittna.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie om hur utbildningar för mellanchefer tar sig uttryck, praktiseras och konkretiseras i vardagen. Studien behandlar Àven mellanchefers arbetssituation och hur den pÄverkar utfallet och den praktiska anvÀndningen av utbildningar i vardagen. De som deltar i undersökningen Àr butikschefer pÄ KappAhl i Sverige. KappAhl Àr ett detaljhandelsföretag som sÀljer sÄvÀl dam- som herr- och barnklÀder. Studien har lagts upp i form av en utvÀrdering av en nyligen genomförd ledarutbildning för butikscheferna.

The purpose of this Master?s thesis is to examine similarities and differences in qualitative experiences between formal and informal reading groups from the participants? point of view. The empirical data was acquired from interviews with nine reading group participants, of whom four of them participated in formal reading groups and five in informal reading groups. To analyze the empirical data, Louise M. Rosenblatt?s theory concerning reading and a method concerning reading groups by Immi Lundin were used.

Studiens syfte var att belysa akademikers syn pÄ hur kompetensutvecklingen bÀst tas tillvara pÄ arbetsplatsen. Jag valde en kvalitativ ansats dÀr jag genomförde fem intervjuer med akademiker frÄn branscherna privat tjÀnsteföretag, privat produktionsföretag, idéburen organisation, stat och kommun. Resultatet visar att det oftast Àr chefen som fattar det formella beslutet om kompetensutvecklingsinsatser, Àven om det i den hÀr studien har visat sig att det Àr i personalgruppen den första diskussionen om behovet av kompetensutveckling tas. Det Àr chefen som kÀnner till vilken kompetens medarbetarna har, kollegorna har dÀremot mycket dÄlig kunskap om vad de övriga pÄ arbetsplatsen besitter för kompetens. Delaktighet, frÀmst genom information, uppges vara mycket viktigt för att motivera medarbetarna att göra sitt bÀsta.

I denna uppsats kommer tvÄ olika mÄtt pÄ utbildningsavkastning att berÀknas. Det ena mÄttet kommer att anvÀnda sig av tvÀrsnittsdata och den andra av paneldata. TvÀrsnittsmÄttet kommer att anvÀndas för att berÀkna förvÀntad framtida avkastning av en fyraÄrig universitetsutbildning. MÄttet som baseras pÄ paneldata kommer att anvÀndas för att berÀkna det egentliga utfallet för avkastningen pÄ fyra olika utbildningsnivÄer. Dessa tvÄ mÄtt kommer sedan att jÀmföras för att se om förvÀntningarna har infriats.

SammanfattningUnder de senaste 15 Ären har antalet fristÄende skolor ökat markant. Det finns flera skÀl till varför det anses vara viktigt med friskolor. De bidrar till mÄngfald och skapar konkurrens inom skolutbildningen. Men vissa tycker att det finns nackdelar med friskolor. De pÄstÄs ha en segregerande effekt och motarbeta integrering i det svenska samhÀllet.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ge begrÀnsat arbetserfarna universitets- och högskolestudenter en större förstÄelse av rekryteringsprocessen.Metod: Forskningsstrategin för denna fallstudie Àr genomförd utifrÄn en induktiv ansats. Studien Àr genomförd pÄ ett hermeneutiskt sÀtt dÀr vi tolkat svaren frÄn elva kvalitativa intervjuer och information frÄn lÀmplig teori. Vid informationsinsamlandet fordrades en kvalitativ bearbetning av den insamlade empirin.Slutsatser: Slutsatsen för studien Àr att kompetens Àr ett komplext och nÄgot överanvÀnt begrepp. Den sociala kompetensen stÄr i slutÀndan oftast högre Àn den formella kompetensen. Vi har Àven funnit att intervjuer Àr av största vikt vid rekrytering, och dÀrmed social förmÄga.

SamrÄdet i detaljplaneprocessen Àr det lagstadgade tillfÀllet för medborgarna att pÄverka planprocessen. SamrÄdet syftar till att "? fÄ fram ett sÄ bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och pÄverkan" (PBL 5 kap 12§). Det pÄgÄr idag en debatt om hur detaljplaneprocessen kan effektivisera och samrÄdets nytta ifrÄgasÀtts dÄ det finns en förestÀllning om att medborgardeltagandet Àr tidskrÀvande. Dels genom att medborgarnas reella pÄverkan ifrÄgasÀtts och dels genom medborgarnas överklaganden. Examensarbetets syfte Àr att studera om samrÄdet pÄverkar beslutsunderlaget i detaljplaneprocessen och utgÄr frÄn den övergripande frÄgestÀllningen: PÄverkar samrÄdet beslutsunderlaget för detaljplanen? Yttrandena och synpunkterna i samrÄdet ska pÄ nÄgot sÀtt tillgodoses för att rÀknas till att pÄverka beslutsunderlaget. Undersökningen tar avstamp i en genomgÄng av den enskildes roll i planlagstiftningen och planeringsteorier i avsnittet Planlagstiftningen ? en tillbakablick.

De olika skrivpraktikerna som ungdomar idag möter rymmer olika former och villkor dÀr skolans mer formativa förhÄllningssÀtt stÀller andra krav bÄde till sitt innehÄll och form jÀmfört med fritidens skrivpraktik dÀr ungdomarna ofta sjÀlva vÀljer bÄde textarena och formen för denna. Syftet med den hÀr undersökningen var att försöka förstÄ och ge en bild av de olika skrivpraktiker som eleverna möter dels pÄ sin fritid och dels i skolan. Vi ville Àven studera om fritidens skrivpraktik pÄverkade skolans skrivpraktik och i sÄ fall hur. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av Ätta olika informanter, lika mÄnga flickor och pojkar, fördelat pÄ fyra stycken i Ärskurs 8 pÄ grundskolan och fyra stycken i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet. Resultatet har sedan analyserats utifrÄn tidigare forskning och visade att det skiljer sig mellan ungdomars privata skrivpraktik jÀmfört med skolans mer formella genreinriktade skrivpraktik. Skillnaderna utgörs av vad som inspirerar ungdomar till skrivande, om ÀmnesomrÄdet har en verklighetsförankring med en autentisk mottagare, samt syftet med sjÀlva skrivpraktiken..

VÄrt syfte med studien var att undersöka om och hur pedagogerna pÄ förskolan lyfter fram barns intressen frÄn informella lÀrmiljöer och deras förhÄllningssÀtt till intressen om de innefattar populÀrkultur.De frÄgor vi sökte svar pÄ var:  Hur uppmÀrksammar pedagoger barns intressen frÄn informella lÀrmiljöer? Hur vidareutvecklar pedagoger barns intressen frÄn informella lÀrmiljöer?  Vilket förhÄllningssÀtt har pedagoger till barns intressen om de innefattar populÀrkultur? För insamling av material anvÀnde vi kvalitativa undersökningsmetoder. Vi valde att intervjua och observera pedagoger pÄ tvÄ avdelningar pÄ en förskola med barn i blandade Äldrar mellan ett och fem Är. Resultatet av studien visade att pedagogerna aktivt lyfter fram barns intressen frÄn informella lÀrmiljöer i samtal och de utvecklar Àven aktiviteter utifrÄn barns egna intressen. NÀr det gÀllde populÀrkultur i intressen sÄ samtalar pedagogerna med barnen om dem i lika hög grad som om andra intressen frÄn informella lÀrmiljöer, för att bekrÀfta barnen och deras kultur, men de undviker helst att utveckla populÀrkulturella intressen till aktiviteter. .

Friluftsliv och naturturism har de senaste Ären vuxit bÄde i volym och breddats nÀr det gÀller aktivitetsutbud. En tydlig trend som Àr pÄ framfart Àr den ökade populariteten vad gÀller de nya spÀnnings- och Àventyrsfyllda aktiviteter och upplevelser i naturen. Evenemanget FjÀllfest som denna uppsats fokuserar pÄ ligger i linje med denna trend. För evenemangsarrangörer Àr det av yttersta vikt att kÀnna till besökarnas förvÀntningar för att pÄ bÀsta sÀtt kunna tillfredstÀlla sina besökare. Denna uppsats vill bidra till kunskap om detta genom att studera besökares förvÀntningar och faktiska upplevelse pÄ evenemang samt undersöka om Älder och kön Àr pÄverkande faktorer pÄ förvÀntningar och upplevelser.

I denna uppsats presenterar och diskuterar författaren tre invÀndningar som riktats mot dygdetikern Rosalind Hursthouses förslag om vad som Àr en moraliskt riktig handling. Hursthouse menar att en handling Àr moraliskt riktig om den Àr vad en dygdig agent karaktÀrsenligt skulle göra i omstÀndigheterna. Den form av invÀndningar som författaren presenterar och diskuterar i uppsatsen försöker visa pÄ att Hursthouses förslag exkluderar handlingar som vanligen anses Àr rÀtt.Författaren argumenterar för att en dygdetik lik den Neo-Aristoteliska dygdetik Hursthouse försvarar kan formuleras sÄ att den undgÄr invÀndningar som presenteras i uppsatsen. Författaren föreslÄr att vi istÀllet för att förstÄ Hursthouses förslag som om det gÀllde de faktiska handlingar som en dygdig agent gör, istÀllet bör uppmÀrksamma att en dygdig agent följer handlingsmaximer vilka hon prövat under sin moraliska utveckling till att bli dygdig. Författaren föreslÄr vidare att det Àr huruvida en handling utgÄr frÄn en maxim som karaktÀrsenligt kan ingÄ i ett dygdigt liv som Àr avgörande om den Àr moraliskt riktig eller inte..

Under kalla kriget fanns stora skillnader mellan den deklarerade svenska sÀkerhetspolitiken och det faktiska handlandet. Problemformuleringen lyfter frÄgan om Àven nutida svensk sÀkerhetspolitik innehÄller betydande diskrepanser. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka korrelationen mellan proposition 2008/09:140 ? ett anvÀndbart försvar och proposition 2010/11:111 - Svenskt deltagande i den internationella militÀrainsatsen i Libyen. Med utgÄngspunkt i ett antal empiriskt bevisade smÄstatsbeteenden som syftar till ökat inflytande och dÀrmed, för en liten stat i Europa som Sverige, ökad makt analyseras propositionerna.

Denna kvalitativa studies syfte Àr att undersöka, kartlÀgga och analysera sociala interaktionsmönster kring beslutsprocessen pÄ Migrationsverkets asylprövning utifrÄn asylbeslutsfattares perspektiv. Genom att luta sig mot teori om beslut inom ramen för administrativt beteende samt teori om ansvarfördelning analyseras empirisk data insamlat med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare frÄn olika asylprövningsenheter.Studiens resultat visar att det finns invecklade sociala interaktionsmönster i asylbeslutsfattandet samt att tre kommunikationstyper kunde identifieras; informella, formella och semiformella. Beslutsfattare vÀxlar mellan dessa typer i beslutsprocessens olika steg. Med hjÀlp av utvecklade sociala kommunikationsmönster, omsÀtts en tidspressad beslutsplan i handling. Sammantaget pÄvisar studien den administrativa mÀnniskans begrÀnsade rationalitet.