År 1977 stĂ€ngdes grindarna vid Forsviks Bruk för vad man trodde var sista gĂ„ngen. NĂ„gra Ă„r senare började dock de gamla industribyggnaderna renoveras och Forsviks Bruk har sedan dess fungerat som industriminne och besöksmĂ„l.Denna studie syftade att skapa en visuell novell och pröva den som intressevĂ€ckande och engagerande verktyg, likt det webbmaterial som mĂ„nga museer idag tillĂ€mpar. Forskning gjordes i museipedagogik, serious games och berĂ€ttande med bild och text, och frĂ„n detta skapades sedan den fiktiva berĂ€ttelsen Spökskeppet och implementerades som visuell novell med mjukvaran Twine.Den visuella novellen utvĂ€rderades sedan i tvĂ„ separata undersökningar, den ena mot mĂ„lgruppen (grundskoleelever i Ă„rskurs 4 ? 6), den andra mot intressenter vid Forsviks Bruk. FrĂ„gestĂ€llningarna gĂ€llde huruvida den visuella novellen lĂ€mpar sig som intressevĂ€ckande material samt om det fiktiva i berĂ€ttelsen hamnar i konflikt med det faktiska som Forsviks Bruk förmedlar till sina besökare..

FrÄgan om revisorns oberoende har historiskt sett alltid varit en aktuell frÄga och Àr idag sjÀlva grunden för revisionsyrket. Revisorns oberoende har blivit kraftigt ifrÄgasatt under den senaste tiden, vilket beror pÄ en rad olika redovisningsskandaler runt om i vÀrlden. För att ÄterupprÀtta allmÀnhetens förtroende för yrket har lagstiftare implementerat nya lagar och regler. EUs svar pÄ revisorns bristande trovÀrdighet Àr intern rotation av pÄskrivande revisor och nyckelpersoner inom revisionsteamet. I Sverige gÀller lagen om den interna revisorsrotationen för noterade bolag.

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av etisk stress vid vÄrd i livets slutskede.Bakgrund: Beskrivning av sjuksköterskans formella yrkesansvar, de etiska koder som skallvÀgleda sjuksköterskan samt palliativ vÄrd och vÄrd i livets slutskede och vad det innebÀr. Vibeskriver Àven vad etiskt betingad stress innebÀr och utgÄr frÄn Mary Corley?s föreslagna teoriom etisk stress och de moraliska koncept hon menar inverkar pÄ upplevelsen av etiskt stress.Resultat: UtifrÄn de artiklar vi fördjupat oss i fann vi tre teman; kommunikation, inflytande och?meningslös? vÄrd, inom vilka etiskt komplexa situationer i samband med vÄrd i livets slutskedekunde leda till etiskt betingad stress. BristfÀllig kommunikation mellan sjuksköterskor ochnÀrstÄende ledde till en kÀnsla av osÀkerhet och oro inför hur vÀl de nÀrstÄende var informeradeom patientens tillstÄnd. BristfÀllig kommunikation till lÀkare resulterade i att sjuksköterskankÀnde sig oförmögen att informera de nÀrstÄende om situationen och upplevde att honblockerade sina kÀnslor.

Syftet har varit att utifrÄn ett pedagogiskt processperspektiv utveckla förstÄelsen för fenomenet konflikt och konflikthantering. Detta genom att lÀgga fokus pÄ vad en arbetsrelaterad konflikt innebÀr, arbetsrelaterade konflikters uppkomst, konflikthantering och vad arbetsrelaterade konflikter kan leda till i den studerade organisationen. Studien har genomförts utifrÄn en kvalitativ ansats dÀr inspiration har hÀmtats frÄn ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt. I studien har semi-strukturerade intervjuer anvÀnts som datainsamlingsmetod.I resultatet framkom det att en arbetsrelaterad konflikt innebÀr att parterna har svÄrt att enas om olika Äsikter gÀllande hur arbetsuppgifter ska utföras. Orsaker till att konflikter uppstÄr delas in i fyra kategorier; formella/strukturella problem, kommunikation, ledarskap och personligheter.

De svenska fastighetsbolagen har under de senaste Ären haft stora svÀngningar i resultatet. Ett exempel pÄ detta Àr Hufvudstaden som andra kvartalet 2008 gjorde en vinst pÄ 200milj vilket pÄ endast ett kvartal utvecklade sig till en förlust pÄ 630 milj. Tidigare redovisningsregler i Sverige har haft sin grund frÄn försiktighetsprincipen. PÄ senare Är har redovisningsreglerna i Sverige utvecklats sÄ att de skall följa resten av EU och bli mer internationella. Detta harpÄverkat fastighetsbolagen att frÄngÄ anskaffningsvÀrde i balansrÀkningen till att anvÀnda verkligt vÀrde istÀllet.

I denna studie intervjuas mÀnniskor som Àr verksamma inom undervisning om hÄllbar utveckling i Malmö. VÄrt syfte med undersökningen Àr att studera LÀrande för hÄllbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010. Denna plan Àr ett medel för hur hÄllbar utveckling skall efterstrÀvas inom bÄde det formella men Àven informella verksamheten. Fördelar med Verksamhetsplan 2010 Àr att den skapar möjligheter att prova nya metoder och alternativ i undervisningen. Syftet Àr att öka elevers kunskap om hÄllbar utveckling samt förbÀttra undervisningen av den i skolan.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns en pÄvisbar onormal avkastning omkring det datum dÄ företagsledningen annonserar om utdelningsförÀndring. Studien syftar Àven till att analysera om det kan finnas nÄgon skillnad i onormal avkastning mellan de fall AffÀrsvÀrldens utdelningsprognoser stÀmmer överens med de faktiska utdelningarna, och de fall de inte gör det. För att undersöka om det fanns nÄgon onormal avkastning har en eventstudie genomförts. HÀndelsefönstret i eventstudien bestÄr av dagen för offentliggörandet samt tre dagar innan och efter. För att testa om eventuella onormala avkastningar Àr signifikanta har vi anvÀnt oss av hypotesprövning och t-test.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Arbetskraftsbristen i skogsbruket Àr stor och det har varit svÄrt att fÄ ungdomar att intressera sig för skogsmaskinföraryrket. Synen pÄ kompetens kan pÄverka rekryteringsprocessen och kompetensutvecklingsinsatser. Syfte med denna studie har dÀrför varit att a) kartlÀgga utbildnings- och kompetensnivÄ i skogsmaskinföretagen samt deras framtida behov av personal, b) analysera skogsmaskinentreprenörens rekryteringsprocess, deras krav pÄ utbildningsnivÄ, innehÄll och kvalitet hos maskinförare, c) analysera skogsmaskinentreprenörens syn och satsning pÄ vidareutbildning av deras anstÀllda. Studien genomfördes som en enkÀtundersökning bland företagsledare för skogsmaskinföretag hos SCA Skog. EnkÀten skickades till 41 ledare varav 27 svarade. Studien visade att behovet av nya företagsledare Àr stort men att behovet av anstÀllda maskinförare Àr mindre akut. Den formella utbildningsnivÄn bland företagsledare var begrÀnsat, hos de anstÀllda var det nÄgot högre men hos bÄda grupperna hade drygt hÀlften ingen formell skoglig utbildning.

Syftet med arbetet har varit att se hur Sverige respektive Finland har implementerat MKB-direktivets bestÀmmelser avseende kraven pÄ redovisning av alternativ i en MKB. Syftet har Àven varit att genom att studera redan upprÀttade MKB:er i Sverige och Finland, analysera hur alternativkraven tillÀmpas i praktiken. Av sÀrskilt intresse har varit att se om implementeringen av alternativkraven i de bÀgge lÀnderna har resulterat i nÄgra skillnader avseende vilka alternativ som redovisats och hur de har redovisats. Metoden som anvÀnts i arbetet för att uppnÄ dessa syften har varit den rÀttsdogmatiska metoden och den komparativa metoden. UtifrÄn arbetet har vi kunnat dra slutsatsen att trots att det föreligger tydliga skillnader i Sveriges respektive Finlands genomförande av MKB-direktivets alternativkrav, tycks resultatet bli att den faktiska redovisningen av alternativen i de upprÀttade MKB:erna i allt vÀsentligt Àr den samma.

Syftet med mitt arbete var att undersöka elevers och lÀrares erfarenheter av fenomenet elevinflytande och Àven hur arbetet med detta kan se ut i skolan. Min undersökning bygger pÄ en fallstudie av en vanlig kommunal 1-5 skola i en medelstor kommun. Kvalitativa intervjuer och observationer har anvÀnts som metod. En skolledare, tvÄ klasslÀrare och sex elever, om tvÄ grupper, har intervjuats och tvÄ klassrum har observerats. Resultatet av intervjuer och observationer visar att skolan har ett tydligt formellt elevinflytande i form av bl.a.

Föreliggande uppsats belyser granskningens betydelse som ett demokratiskt kontrollinstrument pÄ lokal nivÄ. Antagandet att vÀl genomförd granskning ökar möjligheten till att utkrÀva ansvar av bÄde politiker och tjÀnstemÀn genomsyrar uppsatsen. Att offentliga organisationer Àr komplexa och dÀrmed att den parlamentariska styrkedjans ideal inte Àr en rÀttvisande bild av verkligheten bekrÀftas i en fallstudie av Lunds kommun. Med organisationsteorins kulturperspektiv förklaras detta av att offentliga organisationer Àr komplexa och att dess informella strukturer och normer gör ansprÄk pÄ utformning av kommunen dÀr den formella styrningen brister. Fallstudien konstaterar att de kommunala granskningsorganen spelar en viktig roll för att granska kommunens verksamheter och dÀrmed sÀkerstÀlla att inga beslut fattas i ett ansvarsmÀssigt tomrum.

Syftet med undersökningen var att fÄ ökad förstÄelse för yrkesverksamma pedagogers anvÀndning av och instÀllning till utomhuspedagogik. FrÄgor som ocksÄ stÀlldes var vilka huvudsakliga faktorer som styr pedagogernas instÀllning till utomhuspedagogik och hur dessa stÄr i relation till den faktiska anvÀndningen. Undersökningen, av kvalitativ karaktÀr, baserades pÄ personliga intervjuer med fyra pedagoger verksamma i skolÄr förskoleklass till Är 3. Flertalet faktorer identifierades som motiverande respektive hindrande för utomhuspedagogisk verksamhet. Resultatet visade att pedagogerna motiveras att anvÀnda utomhus som lÀrandemiljö pÄ grundval av de positiva effekter som utomhuspedagogisk verksamhet har pÄ bland annat lÀrande och hÀlsa.

Den formella lĂ€s- och skrivundervisningen i Sverige inleds i Ă„rskurs 1. Hur lĂ€s- och skrivundervisning bedrivs kan skilja sig Ă„t mellan olika klasser. Trageton (2005) har utvecklat en lĂ€s- och skrivinlĂ€rningsmetod dĂ€r inlĂ€rningen sker via dator.Syftet med föreliggande studie var att undersöka och utvĂ€rdera hur ett antal lĂ€s-, skriv- och sprĂ„kförmĂ„gor pĂ„verkas av Tragetons lĂ€s- och skrivinlĂ€rningsmetod via dator jĂ€mfört med traditionell lĂ€s- och skrivinlĂ€rning.I studien deltog totalt 26 elever i Ă„rskurs 1 pĂ„ en skola i Östergötland. Datorklassen utgjordes av 13 elever i en klass med lĂ€s- och skrivinlĂ€rning via dator. Kontrollgruppen utgjordes av 13 elever i en klass med traditionellt lĂ€s- och skrivinlĂ€rningssĂ€tt.