MiljöfrÄgor har kommit att spela en betydande roll i dagens samhÀlle, dÄ bÄde mÀnniskans och organisationers handlade visat sig ha stora effekter pÄ vÄr miljö. En viktig del i att belysa miljöarbetet Àr anvÀndandet av hÄllbarhetsredovisningar och specifikt gröna nyckeltal. Problematiken som har pÄvisats har kretsat kring att organisationer i stor utstrÀckning rapporterar gröna nyckeltal men att de inte har lett till faktiska miljöÄtgÀrder. AnvÀndning av mÀtetalen har ocksÄ pÄvisats olika svÄrt inom olika branscher. Studien Àmnar sÄledes undersöka vilka förutsÀttningar som behövs för ett effektivt anvÀndande av gröna mÀtetal och vilka ÄtgÀrder de har lett till samt hur detta kan skilja sig mellan hÄrd och mjuk sektor.

The aim of this thesis is to investigate how children experience librarians, their knowledge, assignments and appearance. The children?s thoughts about libraries and librarians in general are also studied. Empirical data has been collected by interviewing children aged 8-12 years old. The method used is qualitative interviews performed individually, in pairs and groups.

Uppsatsen bestÄr av en fallstudie pÄ avdelningen Ekonomisk statistik inom SCB. Studien har som syfte att undersöka huruvida formell styrningsinformation som produceras inom SCB anvÀnds, och i sÄ fall hur den anvÀnds av aktörer pÄ olika hierarkiska nivÄer. För att kunna uppnÄ syftet har vi intervjuat en avdelningschef samt tvÄ enhets- och produktansvariga. Formell styrningsinformation har i uppsatsen avgrÀnsats till kvalitetsundersökningar, NKI, leverans- och medarbetarenkÀter samt ekonomisk styrningsinformation hÀmtad frÄn datasystemen Prodadm och Visinsight. Sett ur det organisatoriska ledningsperspektivet kan ekonomisystemets funktioner vara att understödja ansvarsstyrning och beslutsfattande i organisationer.

Det finns ett stort stöd för tesen att om mÄl i en organisation skall pÄverka anstÀlldas prestationer, mÄste det föreligga ett engagemang för mÄlen. Mindre utforskat Àr dock mÄlstyrning och dess effekter pÄ motivationen att göra goda prestationer under en nedlÀggningssituation. Den kunskap som finns visar pÄ svÄrigheterna att skapa motiverade anstÀllda, pÄ grund av oro för negativa konsekvenser till följd av nedlÀggningen. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur medarbetare med olika grad av engagemang för mÄlen, upplevde ett mÄlstyrningsprogram under en nedlÀggningssituation, dÀr mÄlstyrningen innebar en höjning av mÄlen. Syftet Àr Àven att studera hur mÄlstyrningsprogrammet pÄverkade de anstÀlldas formella respektive informella prestationer samt arbetsrelaterade anspÀnning.

Denna uppsats Àr en C-uppsats i socialt arbete. Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ och beskriva hörselskadades situation avseende högskolestudier. Fyra specifika frÄgestÀllningar har formulerats: - Hur ser tillgÀngligheten ut, hur ser de formella mötena ut, hur ser de informella mötena ut och pÄ vad sÀtt inverkar hörselskadan?Studien har en kvalitativ ansats med hermeneutiska inslag. Intervjuer har gjorts med sex hörselskadade som berÀttat om sina upplevelser kring sin egen studiesituation.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka vad arbetsgivarna anser Ă€r betydelsefullt hos de arbetssökande vid rekrytering av personal. Fokus ligger pĂ„ den arbetssökandes sociala och formella kompetens och pĂ„ det personliga intryck den arbetssökande ger. Vilken betydelse har det personliga intryck som arbetsgivaren fĂ„r av den arbetssökande? Vilken form av kompetens Ă€r enligt arbetsgivarna viktigast vid urvalet av arbetssökande? Är formell kompetens underordnat den arbetssökandes personliga egenskaper? Vilka arbetssökande prioriteras nĂ€r de har likvĂ€rdiga formella meriter? Vilken funktion har tester? Intervjuer har gjorts med fyra personer pĂ„ en socialförvaltning och fyra pĂ„ ett privat företag i stĂ„lbranschen. Det mest betydelsefulla pĂ„ socialförvaltningen Ă€r social kompetens och personliga egenskaper.

There are several possibilities for those with an eating disorder, who wishes to get treatment and recover to get help and support. But for those who are not ready to recover, there are not any help to receive. Pro-ana is a youth culture where individuals who want to achieve the anorectic ideal help and support each other. The purpose of this study was to describe and analyse the content and the need for the Pro-ana community on Internet, among young people with eating disorders. More specifically the aim was to find out how young Swedish people uses the Pro-ana communities on Internet.

AbstractVad ger ett argument mandatet att kallas rÀttsligt? Uppsatsen söker svara pÄ frÄgan om hur icke-formella argument ska hanteras, sÀrskilt med fokus pÄ ett domarperspektiv. Som teore-tiskt avstamp jÀmförs ett polycentriskt synsÀtt pÄ rÀttsordningen med en mer traditionell syn pÄ rÀttskÀllorna. Den teoretiska grunden anvÀnds sedan för att jÀmföra vilka konsekvenser de olika perspektiven fÄr i en konkret hantering av icke-formella juridiska argument, medvetna och omedvetna. För att göra diskussionen mer gripbar anvÀnds, i del tre, den tvÀrvetenskapli-ga inriktningen terapeutisk juridik för att exemplifiera argumentationen.Tre nyckelaspekter genomsyrar arbetet.

The aim of this qualitative study was to examine six individuals' experiences to talk about the sexual abuse that occurred in their childhood. We interviewed five women and one man, using a phenomenological approach during the work process. The theories emerged as we analyzed our results and appeared to be communication, cognitive theory, validation, trauma theory and taboo. The results showed that the respondents, whom disclosed the abuse as children, were most likely to get a negative response from both formal and informal support systems. While as adults they were confirmed to a greater extent and therefore achieved a better physical and mental wellbeing.

Uppsatsen handlar om att redogöra för vilka möjligheter en EU-medborgare som stöter pÄ etthandelshinder har, förklara vad dessa möjligheter innebÀr samt hur man gÄr till vÀga somklagande. Detta Àr ett problem eftersom det inom EU Àr tÀnkt att rÄda fri rörlighet för varor,tjÀnster personer och kapital. Uppsatsen har funnit en rad olika möjligheter vilka delats in itvÄ olika fack, formella respektive informella möjligheterKÀnnetecknande för den formella vÀgen Àr att den Àr svÄr för en medborgare att nÄ pÄ direktvÀg medan den Ä andra sidan har direkt rÀttslig verkan och ger möjligheter till sanktionergenom EU-domstolen. För att nÄ dit krÀvs en lÄng process som i regel tar flera Är innan ettbeslut kan tas och hindret kan elimineras.BetrÀffande informell problemlösning finns ett problemlösningsnÀtverk upprÀttat av EU kallatSOLVIT som kan tillÀmpas nÀr en medborgare hindras av en myndighets felaktigatillÀmpning av reglerna pÄ den inre marknaden. KÀnnetecknade för den informella Àr ettsnabbare förfarande med relativt hög andel lösta fall men som saknar egna sanktionsrÀttsligamöjligheter utan fÄr förlita sig pÄ att övertala och förhandla med de berörda myndigheterna.Uppsatsen har funnit att nuvarande system har en del ljuspunkter i form av SOLVIT:s snabbalösningar i kombination med en hög andel lösta fall men ocksÄ en del brister frÀmst genomsvÄrigheten för en medborgare att fÄ snabba lösningar som ocksÄ Àr rÀttsligt bindande.

I denna studie utreds förÀldraansvaret i 3 kap. 5 § skadestÄndslagen, som infördes 2010.Regeln innebÀr att förÀldrar kan bli skadestÄndsskyldiga för skador som deras barn orsakar genom brott. DÄ regeln Àr förhÄllandevis ny, Àr dess faktiskaanvÀndningsomrÄde inte sÀrskilt utrett genom praxis och doktrin. Till skillnad mot skadestÄndsrÀttens huvudsakliga reparativa syfte, infördes förÀldraansvaret med ett preventivt syfte. Syftet med studien Àr dels att utreda lagregelns tÀnkta och faktiska funktion, men framför allt att klargöra om, och i sÄ fall hur, tredje mans möjlighet till ersÀttning pÄverkas av regeln.En skadelidande tredje man hade redan tidigare en möjlighet att utfÄskadestÄndsersÀttning av förÀldern, genom att hÀvda att denne brustit i sitttillsynsansvar.

Den första november 2010 försvann revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige. Detta medför att det uppstÄr konsekvenser för de företag som aktivt vÀljer bort revisorn.  Om inte den externa granskningen finns mÄste nÄgon annan kontrollfunktion kvalitetssÀkra redovisningen för att minimera risken för fel. Det mest naturliga alternativet idag Àr att redovisningskonsulten intar den rollen dÄ den har insyn i redovisningen och en kontinuerlig kontakt med företaget. DÀrigenom uppstÄr frÄgan om redovisningskonsulten kan vara en tillrÀcklig kontrollfunktion för att sÀkerstÀlla kvalitén pÄ redovisningen i dessa företag? Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur revisorns respektive redovisningskonsultens faktiska kontrollfunktion ser ut i det mindre aktiebolaget.

Det övergripande syftet med föreliggande uppsats Àr att utifrÄn ett kriminalvÄrdsperspektiv redogöra för skiljelinjen mellan de förvaltningsrÀttsliga begreppen Àrende och faktiskt handlande. Begreppen analyseras utifrÄn ett rÀttsÀkerhetsperspektiv, dÀr fyra kriminalvÄrdsspecifika utgÄngspunkter (regler om personligt innehav i anstalt, undersökning av brev, avskildhetsplaceringar samt visitationer av bostadsrum) stÄr i centrum för framstÀllningen. Uppsatsen Àr utarbetad enligt en rÀttsdogmatisk metod, vilken förutsÀtter en beskrivning och analys av lagar, förarbeten, juridisk doktrin samt rÀttspraxis.     NÄgon nÀrmare beskrivning av begreppet Àrende har i lagen eller dess förarbeten inte givits. I den juridiska doktrinen definieras dock begreppet som en verksamhet som genom handlÀggning av ett Àrende utmynnar i ett beslut, som binder enskilda eller juridiska personer till ett rÀttsfaktum.      I motsats till Àrende framförs det faktiska handlandet, som kÀnnetecknas av att inom ramen för den offentliga förvaltningen utföra sysslor som inte innefattar Àrendehantering.

Syftet med denna uppsats Àr att klarlÀgga varför Àlgstammen och framförallt andelen tjurar, Àr pÄ vÀg nedÄt i Sverige. Trots att det finns stor expertis i form av myndigheter, forskare och en engagerad jÀgarkÄr har den negativa utveckling inte kunnat stoppas. Enligt Douglas North kan svaret till denna typ av fenomen möjligen ligga i interaktionen mellan formella (SFS 1987:259 och SFS 1987:905) och informella regler (traditionerna). I sÄdana fall skulle Àlgstammens nedgÄng kunna knytas till de traditioner som prÀglar ÀlgjÀgarnas jaktmetoder nÀr dessa kommer pÄ kollisionskurs med de formella reglerna. Jag liksom mÄnga andra, dÀribland Fell (2006), hÀvdar att en annan form av regler, sÄ kallade godtyckliga regler, kan spela en avgörande roll för hur mÀnniskor agerar i jaktsituationer.

Syftet med uppsatsen var att förstÄ hur Ultimate Fighting Championships (UFC), en amerikansk kampsportstÀvling startad 1993 i USA, har legitimerat sin verksamhet, frÄn att ha varit starkt kritiserad, till att nÄ framgÄng och internationell spridning. I sin linda under 90-talet gjorde dessa brutala, i princip oreglerade och slagsmÄlsliknande former, att tÀvlingen möttes av kritik frÄn politiskt hÄll, vilket kom att hota organisationens överlevnad.UFCs legitimeringsprocess under 90-talet fram till en bit av 2000-talet visade pÄ tydliga paralleller till boxningen, som under 1800-talet Àven den hotades av illegalitet. SÄ har ocksÄ Norbert Elias och Eric Dunning, med bland annat boxningen som exempel, beskrivit hur (teorin om) civilisationens process pÄverkade fritidsaktiviteter till att bli vad vi idag kallar för sport. Avsnittet med historisk bakgrund över bl.a. boxning Àmnar visa pÄ dessa paralleller, med fokus pÄ sporternas nÀra stundande illegalitet till förmÄn för en verksamhet som tvangs att bli mer reglerad och kontrollerad ? mer ?civiliserad?.Det som hotade UFC var dock inte direkt sett illegitimitet, utan utfrysning och hot frÄn de medel som kunde styra sportens visibilitet, dvs.