Användning av formell styrningsinformation
En fallstudie av Statistiska centralbyrån.
Uppsatsen består av en fallstudie på avdelningen Ekonomisk statistik inom SCB. Studien har som syfte att undersöka huruvida formell styrningsinformation som produceras inom SCB används, och i så fall hur den används av aktörer på olika hierarkiska nivåer. För att kunna uppnå syftet har vi intervjuat en avdelningschef samt två enhets- och produktansvariga. Formell styrningsinformation har i uppsatsen avgränsats till kvalitetsundersökningar, NKI, leverans- och medarbetarenkäter samt ekonomisk styrningsinformation hämtad från datasystemen Prodadm och Visinsight. Sett ur det organisatoriska ledningsperspektivet kan ekonomisystemets funktioner vara att understödja ansvarsstyrning och beslutsfattande i organisationer. I det individuella perspektivet studeras vilken betydelse ekonomisystemets information har för den enskilda medlemmen i en organisationen. Exempel på sådana funktioner är: beslutsinitiering, beslutsrestriktion, uppmärksamhet, bekräftelse, motivation, kontaktskapande och argumentationsunderlag. För den ekonomiska styrningsinformationen har vi kunnat identifiera funktionerna beslutsrestriktion, kontaktskapande och argumentationsunderlag på samtliga hierarkiska nivåer. Funktionerna beslutsinitiering och uppmärksamhet har identifierats på avdelnings- och enhetsnivå. Motivations- och bekräftelsefunktionerna har enbart identifierats på produktnivå. För den övriga formella styrningsinformationen har vi identifierat alla funktioner utom bekräftelse på avdelningsnivå. På enhetsnivå har vi identifierat funktionerna beslutsinitiering, bekräftelse, kontaktskapande och argumentationsunderlag. På produktnivå identifierades funktionerna motivation, bekräftelse, kontaktskapande och argumentationsunderlag. Avslutningsvis har vi kommit fram till att den formella styrningsinformationen som produceras inom SCB används både för att understödja besluts- och ansvarsstyrning med tyngdpunkt på det senare för den ekonomiska styrningsinformationen