IT ses idag som ett strategiskt verktyg med krav på uppnådd lönsamhet i alla IT-relaterade investeringar och projekt. Lönsamhet och kostnadseffektivitet är tillsammans med nya lagar och förordningar för bolagsstyrning viktiga faktorer som fordrar bättre IT-styrning. Att bedöma och värdera affärsnytta och nyttoeffekter av IT innebär att se vad IT?s egentliga värde är för verksamheten och dess affärsprocesser. Genom att använda någon av de nyare metoderna för nyttobedömning som också har fokus på oväntade och dolda kostnader men framför allt inkluderar skattning av snabba/långsamma nyttor och direkta/indirekta nyttor, så uppnår man bättre kontroll över verksamheten och att man fokuserar på rätt saker och gör dem på rätt sätt.

Syftet med detta arbeta var att undersöka och kartlägga vilka marknadsföringsåtgärder som gymnasieskolorna använde sig av för att locka potentiella elever till just deras skola och analysera hur detta kan påverka eleverna. För att besvara syftet användes dessa frågeställningar Hur uppfattar gymnasieskolorna behovet av marknadsföring? Hur ser marknadsföringsåtgärderna ut vid berörda gymnasieskolor? samt Hur påverkar marknadsföring eleverna enligt teorin? Undersökningen genomfördes genom sex stycken semistrukturerade djupintervjuer med marknadsföringsansvariga vid respektive gymnasieskola. Utifrån sammanställningen av intervjuerna framkom det att behovet av marknadsföring hade förändrats under de senaste tio åren i samband med att konkurrensen förändrats. Konkurrensen har förändrats i och med en del politiska beslut, minskat elevunderlag samt en ökning av fristående gymnasieskolor.

År 2007 redovisade Brottförebyggande rådet i en rapport att antalet narkotikarelaterade lagföringar har ökat under 2000-talet. Bland annat visade rapporten att antalet lagförda narkotikabrott som utgjordes av bruk hade ökat från 37 procent till 54 procent under perioden 1997 ? 2006. År 2005 genomfördes en undersökning i Göteborgs krogvärld som visade att 77 procent av de anställda hade observerat gäster som varit påverkade av narkotika under den senaste sexmånadersperioden och 12 procent av de anställda berättade att de hade sett drogpåverkade gäster varje kväll. En liknande undersökning genomfördes år 2002 i Stockholm där det framkom att 82 procent av de Medverkande hade sett narkotikapåverkade gäster under det senaste halvåret, 43 procent uppgav att de såg narkotikapåverkade gäster varje vecka.Vårt syfte med den här undersökningen var att studera hur 5 restaurangledare i en svensk storstad uppfattar narkotikasituationen på stadens krogar.

Bakgrund: Trots tydliga föreskrifter om basala hygienrutiner följs dessa inte alltid av personal på vårdavdelningar. Studier visar att orsaken till detta beror på olika faktorer. Syfte: Att undersöka kunskapen om, samt följsamheten till Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner hos undersköterskor, sjuksköterskor och läkare på ett universitetssjukhus i Mellansverige.Metod: En kvantitativ studie med deskriptiv och jämförande design. Datainsamlingen skedde med hjälp av ett observationsprotokoll samt en enkätundersökning. Antal Medverkande i observationsmomentet var 93 deltagare respektive 81 i enkätundersökningen.  Data analyserades med ANOVA samt deskriptivt statistik.Resultat: Samtliga professioner hade relativt god kunskap gällande kunskapsfrågorna samt ansåg att kunskap är viktigt.

I dagens samhälle finns reklam överallt och de flesta innehar en attityd gentemot både reklam och de varumärken som florerar i den, vare sig den är omedveten eller medveten. En målgrupp som ses som lättpåverkad, men ändå har en stark medvetenhet om olika varumärken är ungdomar. Som ung gäller det att passa in men ändå stå ut, att hitta sig själv trots grupptryck och påtryckningar från omvärlden. En inte obetydlig del av detta inflytande kommer från olika sorters marknadsföring som alla utsätts för varje dag.Denna studie ämnar undersöka ungdomars attityd till olika varumärken och hur attityden till enskilda varumärken kan påverka samarbete i form av co-branding, men även hur den upplevda passningen kan påverka resultatet. Respondenterna är elever på Skärgårdsgymnasiet i Åkersberga och med snöbollsmetoden som urval har 24 semistrukturerade intervjuer genomförts.

Det råder delade meningar om synen på ledarskap. Det finns forskare som menar attledarskapet är viktigt och ibland till och med avgörande för en organisation, medan det finns de som ställer sig mer kritiska till ledarskapets betydelse och anser att det är ett överskattat fenomen. Studiens teoretiska ram utgår från den rådande ledarskapsdiskursen som säger att vi nu befinner oss i ett postbyråkratiskt samhälle där styrningen är mer decentraliserad ochledarskapet bygger på förtroende och dialog framför regelstyrning, men att det ändå utövas en form av lätt byråkrati. Resultatet diskuteras utifrån Raelin (2010) och Tengblads (2006) syn på chefens nya roll, Alvesson och Sveningssons (2012) olika perspektiv på ledarskap, samt diskursen kring rationellt och normativt styrsätt som presenteras av Bartley och Kunda (1992). Syftet med studien är att undersöka chefers uppfattningar om sitt ledarskap, vilkenbetydelse cheferna anser att deras ledarskap har för organisationens framgång samt om denrådande diskursen kring ledarskap påverkar chefernas uppfattningar.

Målet med examensarbetet är att utreda hur grupparbeten inom matematik påverkar elevers intresse för ämnet. Valet att arbeta med grupparbeten för att uppnå ökat intresse för matematik hos eleverna ligger väl i linje med tidigare forskning samt med läroplanens mål och riktlinjer, som bland annat säger att skolan ska sträva efter att varje elev lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem. Eleverna ska också lära sig reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, alla dessa egenskaper får eleverna möjlighet att utveckla då de arbetar i grupper för att lösa problem. Eleverna har arbetat med ett grupparbete som kallas Tema: Flytten och utvärdering av elevernas intresse för ämnet har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fyra av de totalt 19 Medverkande eleverna. Dessutom har observationer utförts för att ytterligare studera elevernas samarbete i grupperna.

Idén om att skolbarnsomsorgen skulle samarbeta med skolan föddes för mer än ca 40år sedan. Denna idé ledde senare till att skolbarnsomsorgen expanderade samtidigt som samverkan mellan de två parterna aktualiserades på mitten av 70- talet. Efter att integreringen av de två verksamheterna påbörjats, för snart 30 år sedan, har lärandet i skolan förstärkts medan lärandet på fritidshemmet försvagas. Yrket som fritidspedagog har gått från att vara inriktat på barnens fritid till att bli hjälplärare i skolan. Tanken bakom samarbetet mellan fritidshemmet och skolan var och är att barnen ska ha en samlad skoldag, där läraren och fritidspedagogen arbetar tillsammans i ett arbetslag och följer barnen under hela dagen..

Intentionen med denna studie är att ta reda på sex- och samlevnadsundervisningens utformning på grundskolans senare del samt hur rektorn och läraren förhåller sig till ämnet. Studien visar att de flesta lärare från samtliga ämneskategorier är positivt inställda till ämnet sex och samlevnad. Detta oavsett om man undervisar i ämnet eller inte. Många lärare i undersökningen som inte bedriver någon form av sex- och samlevnadsundervisning kan även tänka sig att samarbeta med lärare som undervisar detta ämne. Det är rektorns ansvar att se till att man arbetar ämnesövergripande.

Inom hälso- och sjukvården spelar informationsteknologi en allt större roll för utvecklingen. Informationsteknologin har skapat nya förutsättningar där chansen till förbättrade vårdrutiner finns inom många områden genom att införa och utveckla användandet av telemedicin.Då vi tror att den telemedicinska potentialen kommer att användas i större utsträckning i framtiden känner vi att det finns ett intresse för en utredning av redan existerande samarbeten inom telemedicin. Vi skrev denna uppsats med syftet att undersöka, identifiera och analysera vad som krävs för att möjliggöra ett effektivt telemedicinskt partnerskap inom sjukvården för att förbättra patientens vård, behandling och ta tillvara på de arbetsprocesser som skapas i och med ett telemedicinskt samarbete. Vi har analyserat två olika typer av telemedicinska samarbeten. Vi har genom en kvalitativ undersökning, främst genom intervjuer, grundligt undersökt två av de bestående nätverken för att sedan analysera dessa med hjälp av den modell vi har sammanställt från de teorier om nätverk som vi utgått ifrån.Utifrån analysen om Konsensusnätverket är slutsatsen att samarbetet har lett till en förbättring av kvaliteten i behandlingarna.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.

I den här utvärderingen har vi undersökt hur de Medverkande i ett förbättringsarbete har upplevt specificerade resursers inverkan på arbetsprocessen i förbättringsprojektet. Vi har också undersökt hur väl de resurserna överensstämmer med teorier om vilka förutsättningar som är viktiga för att skapa en lärande organisation enligt vår teoretiska ram. Utifrån våra resultat har vi också valt att komma med några förslag på förbättringar för framtida projekt. Utvärderingen har genomförts i en verksamhet som har implementerat Genombrottsmetoden i samarbete med Region Skåne Utvecklingscentrum. Respondenterna utgjordes av sammanlagt 21 personer fördelat på teamdeltagare, deras respektive enhetschefer och handledare.

Syftet med denna studie är att förstå motiv till medverkan samt att tolka de erfarenheter som har gjorts av personer som har medverkat och hjälpt personal som träningsklienter i en rehabiliteringsutbildning. De Medverkande var personer med allvarlig psykisk sjukdom och omfattande funktionsnedsättningar. Det var oklart varför dessa personer samtyckte till att medverka och också hur de upplevde medverkan. En tes var att de valde att medverka utifrån en förhoppning om att få tillgång till hjälp och stöd och en möjlighet att rehabilitera sig själva. Kontext för studien är Rehabiliteringsprojektet i Hallands län som pågick mellan åren 2005 ? 2008 och de utbildningssatsningar som ingick i detta sammanhang.

Internet har utvecklats till en ?Web 2.0? version, där nu användare är interaktiva med varandra. Nätverksajten Facebook, en av tjänsterna som ingår i begreppet sociala medier, har bara funnits på Internet i några år och har redan över 500 miljoner användare runt om i världen. Sociala medier är ett enkelt sätt för att skapa kontakt och tillgänglighet med sina vänner och kan bli ett verktyg för såväl privatpersoner, företag och organisationer att nå sina målgrupper. Även de statliga verksamheterna kan använda sociala medier för att kommunicera med sina kunder, intressenter och allmänheten.

SAMMANFATTNING2003 gjordes en revidering av Lpo 94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet ? Lpo 94 anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet) som innebär att alla skolor skall erbjuda samtliga elever hälsa och daglig fysisk aktivitet. Utifrån detta tillägg är syftet med vårt examensarbete att ge en överblick av lärare på två skolors syn på sitt arbete med hälsa och daglig fysisk aktivitet, enkätstudien genomförs med fokus på kön, skola och ämne. Tidigare forskning visar på ett samband mellan fysisk aktivitet och hälsa samt mellan fysisk aktivitet och skolprestationer. Vår studie visar även att ingen av de Medverkande skolorna anser sig arbeta aktivt med den aktuella revideringen, och de enda lärare som involverar hälsa i sin undervisning samt arbetar med daglig fysisk aktivitet är lärarna i idrott och hälsa.