Essän utgår från den praktiska klokheten, ett av Aristoteles kunskapsbegrepp. Den praktiska klokheten finns i sättet att vara och i sättet att kommunicera. Det behövs lyhördhet, uppmärksamhet och känslomässig begåvning för att vara praktisk klok. Genom att söka och beskriva det lika, det olika och det unika jämför jag ledarskapet för en mångkulturell arbetsgrupp i en stockholmsnära kommun med ledarskapet i en landsortskommun. Jag beskriver och diskuterar ett Medskapande ledarskap samt behovet av att ibland tillämpa ett mer auktoritärt ledarskap.

Healthcare in Sweden are in need of a drastic change to meet the requirements of highly developed societies, and information technology is seen as an essential part to get there. However, the Swedish healthcare have to challenge their traditional innovation approaches as well. For example, it has become more common to engage patients in the innovation process through web-based platforms. We have been focusing on an approach called co-creation by studying a workshop, in which potential users and other stakeholders are cooperating creatively to come up with innovative solutions in order to improve healthcare practice. Our findings suggests that co-creation may increase the mutual understanding between different stakeholders, for example healthcare professionals and IT developers, enable horizontal learning through and outside the organization and also to raise concepts and actions that are responding to healthcare needs.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas syn på genusuppdraget i förskolan. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan är? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer på fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrån informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra påverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansåg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gällande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte är de enda och att alla är lika mycket värda oberoende av könstillhörighet och att du är du och att du duger som du är var ett genom gående tema i resultatet.

SammanfattningSyftet med studien är att genom ett sociologiskt perspektiv undersökade otraditionella frivilligorganisationernas eventuella roll ochmedverkan i Jämtlands läns krisberedskapssystem. Studien är gjordutifrån frivilligorganisationernas perspektiv. Uppsatsen utgår från ettfenomenologiskt perspektiv och analyseras med stöd av Karl Weicksteorier om meningsskapande. Vi har valt ut vissa delar avmeningsskapandets egenskaper: identitet, Medskapande ochretrospektivitet tillsammans med Weicks fyra steg för att nå resiliens:kreativ improvisation, virtuella rollsystem, attityd till visdom ochrespektfull interaktion. Empirin härrör från två fokusgruppintervjuer,en enskild intervju och en enkät.

Med grund i kundens förändrade roll på marknaden har företag på olika sätt tvingats ändra sina produkt- och tjänsterbjudanden för att bättre möta kundens mer specifika önskemål och krav. Något som kommit att bli allt vanligare och användbart är att i varierande utsträckning involvera kunden i processen med att skapa den optimala produkten eller tjänsten. Att involvera sina kunder i skapandet av produkten påstås, tack vare graden av individanpassning, öka sannolikheten för att kunden ska bli nöjd. Kunden är idag dessutom mer mogen än tidigare och kompetent nog att kunna involveras i olika steg i skapandet av produkten. Ytterligare en effekt av den ökade kundnytta som kommer med Medskapandet betonas vara en stärkt relation mellan företag och kund. En stark relation menas öka sannolikheten att få behålla de kunder företaget en gång lyckats värva.

Med grund i kundens förändrade roll på marknaden har företag på olika sätt tvingats ändra sina produkt- och tjänsterbjudanden för att bättre möta kundens mer specifika önskemål och krav. Något som kommit att bli allt vanligare och användbart är att i varierande utsträckning involvera kunden i processen med att skapa den optimala produkten eller tjänsten. Att involvera sina kunder i skapandet av produkten påstås, tack vare graden av individanpassning, öka sannolikheten för att kunden ska bli nöjd. Kunden är idag dessutom mer mogen än tidigare och kompetent nog att kunna involveras i olika steg i skapandet av produkten. Ytterligare en effekt av den ökade kundnytta som kommer med Medskapandet betonas vara en stärkt relation mellan företag och kund. En stark relation menas öka sannolikheten att få behålla de kunder företaget en gång lyckats värva.

Med grund i kundens förändrade roll på marknaden har företag på olika sätt tvingats ändra sina produkt- och tjänsterbjudanden för att bättre möta kundens mer specifika önskemål och krav. Något som kommit att bli allt vanligare och användbart är att i varierande utsträckning involvera kunden i processen med att skapa den optimala produkten eller tjänsten. Att involvera sina kunder i skapandet av produkten påstås, tack vare graden av individanpassning, öka sannolikheten för att kunden ska bli nöjd. Kunden är idag dessutom mer mogen än tidigare och kompetent nog att kunna involveras i olika steg i skapandet av produkten. Ytterligare en effekt av den ökade kundnytta som kommer med Medskapandet betonas vara en stärkt relation mellan företag och kund. En stark relation menas öka sannolikheten att få behålla de kunder företaget en gång lyckats värva.

Med grund i kundens förändrade roll på marknaden har företag på olika sätt tvingats ändra sina produkt- och tjänsterbjudanden för att bättre möta kundens mer specifika önskemål och krav. Något som kommit att bli allt vanligare och användbart är att i varierande utsträckning involvera kunden i processen med att skapa den optimala produkten eller tjänsten. Att involvera sina kunder i skapandet av produkten påstås, tack vare graden av individanpassning, öka sannolikheten för att kunden ska bli nöjd. Kunden är idag dessutom mer mogen än tidigare och kompetent nog att kunna involveras i olika steg i skapandet av produkten. Ytterligare en effekt av den ökade kundnytta som kommer med Medskapandet betonas vara en stärkt relation mellan företag och kund. En stark relation menas öka sannolikheten att få behålla de kunder företaget en gång lyckats värva.

This thesis, entitled The Headmaster and the Music, is based on interviews with four headmasters, who are all working in the Swedish compulsory school. The purpose is to investigate how they view music, both in general and as a school subject. Since the research on this topic is scarce, the study can be described as explorative.The result shows that the headmasters? personal experiences have an impact on the way they view music. Four different focus points on music in school have emerged from the material, and these represent the four very different views that each headmaster holds.

Uppsatsen syftar till att undersöka ungdomars reception av fenomenet manga/anime på ett etnografiskt arbetssätt, avgränsat med begreppet ungdomskultur. Fokus ligger på två mangayttringar som närmast berör ungdomar: sh?jo för flickor och sh?nen för pojkar. Resultatet redovisas i tre olika teman: Estetik/Stil, Makt/Könsroller och Berättelser/Myter,vilka tolkas med hjälp av ett raster på textuell, kontextuell och sociohistorisk nivå.Undersökningen är kvalitativ med sju ungdomar som informanter, och empirin består avfältanteckningar, fotodokumentation och intervjuer.Ungdomarnas fascination av mangaserier kan delvis förklaras med att de ritas i ett utstuderat ?filmiskt? maner, med snabba bildväxlingar och många olika bildvinklar, och delvis med att läsaren kan följa protagonistens utveckling under många år, parallellt med sin egen utveckling till ett vuxnare jag.

De offentliga rummen utgör en viktig del av våra städer - det är där vi förflyttar oss, möts och integrerar med andra människor. Men de offentliga rummens grundläggande funktion som öppna och demokratiska platser hotas idag av förändringar i tillgänglighet och funktion. Dagens kommersialisering och privatisering gör att de offentliga ytorna krymper både fysiskt och mentalt. Privatiseringen tar offentlig mark i anspråk och hindrar människor från att vara medskapare av staden då rummen inte längre är öppna, samtidigt som kommersialiseringen skapar en stark dominans över innerstadens rum vilket försvårar platsskapande och omprövningar av platsers identitet. Innerstadens offentliga rum får en allt mer ensidig funktion som plats för handel, restaurangbesök och kulturupplevelser.

Umeå är valt till Europas kulturhuvudstad år 2014 och betraktas som den nordligastekulturhuvudstaden. En sådan händelse är ett utmärkt tillfälle för att kunna marknadsföra Umeå samt hela regionen och locka turister/besökare som i sin tur kan leda till ökad sysselsättning och (skatte)intäkter. Det kan också gynna företagsklimatet som kan resultera i fler arbetstillfällen och starkare dragningskraft för kulturhuvudstaden.I sin ansökan beskriver Umeå kommun att ett av de främsta målen med Umeå2014 är kulturen ska vara tillgänglig för alla medborgare och att graden av Medskapande ska vara hög, vilket innebär att medborgarna kan involveras i olika utsträckning. Detta görs i syfte att skapa en ökad kulturell medvetenhet och en stärkt identitet som ger goda förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling.Vi i denna uppsats vill lyfta fram medborgarnas syn på delaktighet och motivation angående kulturhuvudstadsåret. Vi kommer att jämföra medborgarnas syn med vad som sägs i Umeås ansökan för att undersöka hur väl dessa överensstämmer.Syftet är att identifiera de faktorer som påverkar kommunikationen mellan kommunen och medborgarna för att därefter kunna ge rekommendationer till de ansvariga arrangörerna inom Umeå2014 om vilka åtgärder som bör vidtas.Studien är av kvantitativ art och har ett deduktivt angreppssätt för att besvara den valda problemformuleringen om hur Umeå kommun har lyckats i sina ambitioner att göra medborgarna delaktiga i kulturhuvudstadsåret, Umeå2014.

Förord:Ämnet för mitt examensarbete var att arbeta med företagsidentitet genom att fläta samman ett specifikt företags (Löfstrands möbelrenoveringsverkstad) befintliga verksamhetsstruktur och ambition med planeringen och formgivningen av dess egenproducerade objekt.Löfstrands Verkstads vilja att skapa möbler som skall kunna ärvas vidare (likt de möbler de renovering i sin befintliga verksamhet) lades tillsammans med möjligheterna med småskalig produktion (i deras verkstad, samt kontaktnät) som grund till en verksamhetsbreddning för Löfstrands Verkstad i Hägersten.Den fysiskt manifesterade slutprodukten av examensarbetet är en möbelkollektion skapad för Löfstrands ideal, identitet, lager- och produktionsmöjligheter. En kollektion i vilken kunden bjuds in till Medskapande (eller art directing) av möblerna för att knyta strarka band till dessa och verkstaden..

Syftet med föreliggande arbete är att med utgångspunkt i ett posthumanistiskt perspektivstudera hur pojkar blir till i nätverk av mänskliga och icke-mänskliga aktörer påförskolegården. Ett posthumanistiskt perspektiv och en normkritisk teori är utgångspunkterför studien. Vårt empiriska material har insamlats genom videoinspelningar och observationergenom observationsschema. Vi har genomfört studien på en förskolegård under tre tillfällen,total har 4,5 timmes empirisk material samlats in. Resultatet belyser tre teman som viuppmärksammat som återkommande i det empiriska materialet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om och hur kulturen påverkar svenska och thailändska förskollärares förhållningssätt till barn och till sitt uppdrag. Studien har genomförts i en svensk och i en thailändsk förskola i Thailand för att kunna uppmärksamma skillnader. För att besvara syftet och frågeställningarna har kvalitativa intervjuer och observationer genomförts. Resultatet av intervjuerna och observationerna har visat att kulturen påverkar förskollärarnas förhållningssätt. Förskollärarna såg sitt uppdrag och förhållningssätt på olika sätt.