Snatteri är ett brott som har blivit allt vanligare på senare tid. Vi ville skriva om detta för att vi anser att detta är ett brott som kan vara grunden till mer allvarlig brottslighet. Vi valde att titta närmare på hur Hennes & Mauritz, Kiosken Ålidhem och ICA Mariehem förebygger snatterier. Anledningen till att vi valde dessa tre företag är att de är av olika storlek och har olika sortiment till försäljning. För att ta reda på hur dessa företag bedriver sitt arbete mot snatterierna genomförde vi tre intervjuer, en med varje företag.

Denna uppsats är skapad i syfte att ta reda på vilken instans en kompanichef vänder sig till då ett brott har uppstått på dennes förband, vänder de sig till civil polis eller militärpolis? För att få en större förståelse i dessa val får man även beskrivit varför de väljer att agera så som de gör.I arbetet får läsaren en insikt i vad en brottsutredning är samt vad som krävs för att genomföra en. Vidare efter att läsaren uppnått en förståelse så kommer ett intervjuunderlag ställt utifrån kompanichefers svar på frågor att presenteras. Efter att intervjuerna redovisats kan läsaren läsa tre hypoteser som i slutet av arbetet skall prövas i syfte att verifieras eller falsifieras..

På flera orter i Sverigebedrivs en verksamhet som heterStödcentrum för unga brottsoffer. Denna verksamhet riktar sig till ungdomar som blivit utsatta för något slags brott utanför hemmet. I denna studie har fem stycken brottsutsatta ungdomar mellan 15-17 år intervjuats.Dessa ungdomar har varit i kontakt med ett Stödcenter för unga brottsoffer i en och samma stad i Mellansverige. Syftet med denna studie var att titta närmare på hur Stödcentrum för unga brottsoffer arbetade, vilket stöd ungdomarna förväntades att få samt på vilket sätt ungdomarna fått stöd i sin bearbetning av brottshändelsen. Att bli utsatt för ett brott under ungdomstiden har forskning visat kan orsaka mycket skada i personens liv och ge negativa konsekvenser om det lämnas obehandlat.  Studiens resultat visade att verksamheten är mycket viktig för brottsutsatta ungdomar.

Genom historien har frågorna om hur man får människor till att inte begå brott, hur man bäst straffar en brottsling och hur man får brottslingen att inte begå brott igen diskuterats intensivt. Om man tittar tillbaka i historien har kroppsbestraffning och dödsstraff varit de centrala straffmetoderna. Det var först på 1800- talet som tanken om att brottslingars själ skulle straffas istället för kroppen. Det var med denna tanken som fängelsestraffet blev en central del. Bakom murarna skulle fångarna inte bara straffas för sina gärningar de skulle också formas till en människa samhället ville ha.

Syftet med denna uppsats är att lyfta upp betydelsefulla vändpunkter när det handlar om att bryta med en kriminell livsstil. De frågeställningar som uppsatsen ämnar besvara rör just frågan om vilka faktorer som upplevs som viktiga när det gäller att ta sig ur en kriminell livsstil, men också att försöka belysa hur Kriminalvården och Socialtjänstens förebyggande insatser upplevs av före detta kriminella då det gäller att inte återfalla i nya brott. I denna uppsats används kvalitativa intervjuer med fyra före detta kriminella individer, för att kunna ge en ingående bild av uppsatsens syfte och frågeställningar. Empirin som framgått av intervjuerna är den största informationskällan i denna studie, fast även tidigare forskning om bland annat återfallsfaktorer runt återfall i brott samt betydelsefulla faktorer för att bryta med en kriminell livsstil har används för att stärka uppsatsens problemområde. Det som framgått tydligast i denna uppsats är att kamratföreningen KRIS haft en betydande roll för intervjupersonernas väg ut ur en kriminell livsstil och tillbaka in i samhället.

1 januari 1999 infördes en anmälningsskyldighet för revisorer vid misstanke om brott. Reglerna har debatterats flitigt och opponenter har menat att detta inte passar revisorernas yrkesidentitet. Revisorerna anmäler idag brott i ökad utsträckning. Under 2005 registrerades 229 nya ärenden från revisorer jämfört med 101 ärenden under 2004. Jämfört med 40 anmälningar under 2003 blir ökningen ännu mer markant.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka följder revisorernas anmälningsskyldighet fått för revisorers (godkända och auktoriserade) arbete.

Denna studie gick ut på att se om publiceringen av artiklarna som handlar om psykiskt sjuka och rättspsykiatri, ökade i omfång i Expressen och Svenska Dagbladet efter mordet på utrikesministern Anna Lindh den 10 september 2003. Vi ville även analysera några utvalda texter som tar upp psykiskt sjuka i samband med brott. Vi använde oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder för att få en så heltäckande studie som möjligt. Det vi kom fram till är att artikelantalet i båda tidningarna ökade efter mordet på Anna Lindh. Dessutom såg vi en tendens till att Expressens artiklar är mer dramatiserande och innehåller fler och större bilder än Svenska Dagbladets artiklar..

År 2004 anmäldes ca 1 250 000 brott i Sverige. Hur man reagerar då man utsätts för ett brott är individuellt och beroende på brottets art och offrets aktuella livssituation mm. Flera faktorer spelar in, men det är uppenbart att den som drabbas av ett brott påverkas av detta, fysisk, känslomässigt och/eller ekonomiskt. Vi har med hjälp av handlingsplaner, verksamhetsplaner, intervjuer och annan litteratur, studerat brottsofferarbetet inom polisen med fokus på våra kommande arbetsgivare, Södermanlands län respektive Stockholms län. Syftet med arbetet är att uppmärksamma betydelsen av att polisen fullgör sitt ansvar gentemot brottsoffer, ett ansvar som till stor del handlar om informationsskyldighet.

Ett grövre brott begås. Ett krävande arbete sätts igång, ett arbete där de inblandade hela tiden kämpar mot klockan. Olika fakta och information samlas in och bearbetas. Det gäller att reducera antalet misstänkta för att till slut kunna ringa in den rätte gärningsmannen. Vi har fördjupat oss i hur brottsanalys och gärningsmanna-profilering används som ett komplement i utredningar av grövre brott.

I vår uppsats har vi valt att titta på det omåttligt populära TV- programmet Efterlyst som i år är inne på sin 35:e säsong. Efterlyst är brottsbekämpning på bästa sändningstid, ett program där nyheter och fiktion vävs samman och resulterar i underhållnings-TV.Syftet med uppsatsen är att titta på hur man i tv programmet Efterlyst förhåller sig till de brott programmet tar upp och hur de människor som kopplas ihop med brotten framställs. Vi gör en ansats att genom en diskursanalytisk metod finna det väsentliga i hur människor framställs i Efterlyst. Vi är särskilt intresserade av att titta på hur brottslingar och offer med icke-svensk bakgrund framställs i programmet samt om det kan påvisas någon skillnad mellan hur dessa presenteras jämfört med de personer som har svensk bakgrund..

Syftet med denna uppsats är att uppmärksamma hur lärare arbetar med konflikter i skolan. Undersökningen lyfter också fram metoder för att lösa konflikter och hur man kan arbeta med att förebygga att konflikter uppstår.Arbetet bygger på ett antal kvalitativa intervjuer med en grupp mellanstadielärare och hur de upplever och arbetar med konflikter i skolan.I min uppsats gör jag en jämförelse av den litteratur jag tagit del av och lärarnas svar. Resultatet visar att konflikter är vanligt förekommande i dagens skola och att de under senare tid också ökat. Det står också klart att konflikthantering borde övervägas som en del av lärarutbildningen..

Syftet med denna studie har varit att underso?ka, med diskursanalys som metod, hur den som a?r missta?nkt fo?r brott konstrueras och vilka maktdiskurser som kan exponeras i tva? textmaterial utgivna av det svenska ra?ttsva?sendet. Det huvudsakliga empiriska materialet a?r rapporten Ha?ktningstider och restriktioner och det andra textmaterialet som anva?nds av Kriminalva?rden och som finns tillga?ngligt fo?r ha?ktade a?r, Information till ha?ktade. Teorier som anva?nds uto?ver diskursanalys och Michel Foucault, a?r Erving Goffmans teori om totala institutioner.

Skadestånd är en ersättning i pengar som skall sätta den skadelidande i samma ekonomiska ställning, som om skadan inte hade inträffat. Skadestånd regleras i skadeståndslagen (1972:207). Vid skador, där den skadelidande drabbas av skada som en följd av brott, regleras dessa typer av skador även i brottsskadelagen (1978:413). När det gäller skador som uppkommer i trafiken, återfinns regler om detta i trafikskadelagen (1975:1410). Huvudregeln är att full ersättning skall utgå till den som drabbas av skada.

I en studie som BRÅ har gjort visade det sig att hela 46% av de som har varit frihetsberövade återgår i brott efter att de har blivit frigivna. Jag har till syfte i denna studie att se hur faktorerna inom sociala bands teorin samt självkontrollsteorin samspelar eller motverkar varandra för att minska återfall i brott och för att tidigare frihetsberövade åter inkluderas i samhället. Till hjälp har jag tagit föreningen KRIS. Studien kommer att vara en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt förhållningssätt. Genom upprepade genomläsningar av intervjuerna fann jag några gemensamma teman som sedan sammanflätades med mina teorier. Resultatet visade på att mina respondenter har brustit i många av de sociala banden som Hirschi tar upp.

Att polisen i sitt arbete aktivt ska ha rätt att provocera personer att begå brott har länge varit en infekterad fråga. Eftersom en polis har möjligheten att beivra andras handlingar, blir också frågan om polisens möjlighet att själv få provocera andra till att begå brott intressant. Detta arbete behandlar primärt om vilken ställning brottsprovokation har i Sverige idag. Arbetet har som utgångspunkt två perspektiv. Dels den provocerandes, där framförallt tillåtligheten av brottsprovokation i stort berörs. Dels i situationen för den som blivit utsatt för en provokation.