Titel: Ska lika behandlas olika eller olika behandlas lika - En studie om äldre Syrianers deltagande i den kommunala äldreomsorgenFörfattare: Alexander Hammerlund och Zryan KarimHandledare: Runa Baianstovu Deniz SammanfattningEnligt de styrande regelverken för äldreomsorgen ska beviljade insatser styras av behovet oavsett vilket kön, kultur, religion, språktillhörighet etcetera som personen har. Den demografiska utvecklingens problematik är inte endast ett svenskt utan även ett globalt fenomen eftersom det kommer att ställa andra och högre krav på äldreomsorgen allteftersom omsorgsbehoven ökar. Föreliggande uppsats syfte är att undersöka äldre syrianers deltagande i den kommunala äldreomsorgen. Dessutom ämnas två frågeställningar besvaras dels kring vilket behov som finns av den offentliga äldreomsorgen. Dessutom rör frågeställningarna vad som kan påverka deltagandet i den offentliga äldreomsorgen och kan det påverkas av religiösa, språkliga eller kulturella faktorer? Uppsatsen utgår ifrån en kvantitativ ansats vars databearbetningsprocess baserar sig på en enkätundersökning innehållandes totalt 31 respondenter.

Regeringen ansåg i mitten av nittiotalet att reglerna kring revisorns agerandevid misstanke om brott inte utgjorde tillräckligt skydd för bolaget och dessintressenter. Regeringen framförde därför våren 1998 propositionen SFS1998:760, som innehöll förslag till ändringar i aktiebolagslagens (2005:551)bestämmelser om styrelse, bolagsstämma, revision samt skadeståndsansvar.De nya bestämmelserna kring revisionen innebär att revisorn föreskrevs enskyldighet att vidta åtgärder vid misstanke om brott i bolaget, vilket kom attkallas anmälningsplikten.Syftet är att beskriva hur revisorn hanterar sitt ansvar och sin skyldighet isamband med bokföringsbrott. Vidare vill vi beskriva när revisorn anser attanmälan om brottsmisstanke skall göras samt beskriva hur revisornsanmälningsplikt kan påverka ekobrottsbekämpningen.I uppsatsen används kvalitativ metod för att besvara våra frågeställningar,som är: när anser revisorn att bokföringsbrott är ett brott att anmäla ochvilken roll har revisorns anmälningsplikt i arbetet mot ekonomiska brott? Föratt besvara frågorna intervjuade vi två revisorer och en åklagare påekobrottsmyndigheten.Det empiriska materialet jämfördes sedan med vår teoretiska referensramoch de slutsatser vi kom fram till är att lagstiftaren och revisorerna hardelade uppfattningar om när en anmälan skall ske. Revisorerna vill undvikaatt göra en för tidig anmälan då de ser en stor skaderisk i det.

Introduktion: Ekonomisk brottslighet i Sverige är ett relativt eftersatt forskningsområde. De två vanligaste ekobrotten är bokförings- och skattebrott och Ekobrottsmyndigheten utreder gällande dessa ca 35000 ärenden varje år. Syftet med denna studie var att kategorisera personer som dömts för bokförings- eller skattebrott mellan åren 2010-2013 för att sammanställa deskriptiva data och undersöka skillnader på gruppnivå. Metod: Sammanlagt 454 dömda personer granskades utifrån domstolsprotokoll varefter de kategoriserades in i huvudgrupperna Lågfrekvensförbrytare och Högfrekvensförbrytare med tillhörande undergrupper Krisreagerare, Tillfällesgripare, Tillfällessökare eller Avvikelsesökare, samt hybridgruppen Sökare med lågfrekvensprofil. Resultat: Lågfrekvensförbrytarna var betydligt äldre än Högfrekvensförbrytarna och kvinnorna i genomsnitt något yngre än männen.

Syftet med uppsatsen är att komma fram till lösningar som kan motverka och förebygga att förskingringsbrott begås inom företag. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Vi har studerat rättsfall från Högsta domstolen, Hovrätterna samt Stockholms Tingsrätt vilka sedan fungerat som underlag till intervjufrågor. Svaren från intervjuerna har vi sedan analyserat för att utröna vilka åtgärder företag kan ta till i sitt brottsförebyggande arbete. För att förhindra att förskingringsbrott ska kunna begås är det viktigt att minska brottstillfällena.

Arbetet använder sig av en rättspolitisk metod med fokus på rationalitet, empirism och pragmatism. Slutsatsen som dras i arbetet är att det finns ett tomrum mellan lagstiftarens mål bakom sexualbrotten och medlet för uppnå det genom den konventionella straffrättsprocessen. Tomrummet består dels av att straffrättsprocessen till fullo inte kan omfatta målet, dels att majoriteten av offer som anmäler våldtäkt idag nekas en rättsprocess, och slutligen att en friande våldtäktsdom ändå kan anses innebära att en konflikt återstår. Konflikten som återstår i majoriteten av fallen är mellan den misstänktes upplevelse av ömsesidigt samlag och offrets upplevelse av en kränkning av dennes sexuella självbestämmanderätt och integritet.I detta tomrum diskuteras möjligheten till en påbyggnad av det konventionella i form av innovativa rättsprocesser med större fokus på offret istället för förövaren. En process som söker att reparera offrets upplevda negativa konsekvenser samt tillfredsställa offrets behov av rättvisa, utan att hota straffrättsprocessens funktioner i form av straff, rättssäkerhet och brottsbekämpning.

Uppsatsen avser att studera hur geografisk platskänsla spelar in vid olika kategorier av brott. Även undersöks om personer vid lagbrott använder sig av sin vardagsgeografi samt om känslan för rummet och platsen skiljer sig nämnvärt mellan emotionella brott det vill säga brott där känslor ligger till grund (våldtäkt, pyromani etc.), instrumentella brott (inbrott) och instrumentella nätverksbrott (smuggling, langning etc.).Ausonius attentat i Stockholm (1991 till 1992) har använts samt Niklas Lindgrens överfallsserie i Umeå som sträckte sig över 8 års tid. Två personer ombads att utföra en fiktiv brottserie med instrumentella brott (rån och inbrott). Även har en förfrågan skickats ut till KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället) om distanser till och från brottsplaster samt känslor inför dessa. Denna förfrågan har även de fiktiva brottslingarna svarat på.Insamling och sammanställning av materialet har pekat på att för emotionella överfallsbrott och instrumentella brott lönar det sig att känna till kopplingen mellan gärningsman och hans/hennes geografi.

Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ålägger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmälningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande åtgärd vid bekämpning av ekonomiska brott.Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorn ser på anmälningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal på Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras åsikter om anmälningsplikten. Metoden som vi använt är den hermeneutiska metoden som innebär att vi skrivit ned våra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem.

Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ålägger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmälningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande åtgärd vid bekämpning av ekonomiska brott.Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorn ser på anmälningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal på Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras åsikter om anmälningsplikten. Metoden som vi använt är den hermeneutiska metoden som innebär att vi skrivit ned våra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem.

Ekonomisk brottslighet beräknas kosta samhället 70 miljarder per år. Myndigheternas redskap för att komma till rätta med problemet är att utöva styrning och lagstiftning med hjälp av kontrollerande funktioner, en av dessa är revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmälningsskyldigheten, täckt ett tidigare obevakat område. Inom EU sker förändringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lättnader har införts, något ett par av Sveriges grannländer har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav på sådana reformer även i Sverige.

Detta arbete handlar om våld i nära relationer och avgränsar sig till mestadels kring kvinnornas situation i fråga. Mitt syfte med denna rapport är att, dels förhöja mina kunskapsnivåer inom problemområdet samt dels att utvidga och förhoppningsvis förbättra mina initiala åtgärder i mitt framtida polisiära arbete. Visserligen döms gärningsmännen idag enligt drygare dom vid brott i nära relationer än tidigare. Men de största problemen är dock fortfarande att målsägande inte vågar anmäla att de har blivit utsatta för sådana brott samt att de drar tillbaka anmälningar innan brotten hunnits utredas. Detta medför stora problem för polisens brottsbekämpning inom detta område men utgör samtidigt en oerhört viktig informationskälla för en del av den siffra över hur många sådana ouppklarade brott som årligen begås.

Denna studie behandlar mellanchefer inom vården i den offentliga sektorns arbetssituation. Mellanchefer inom vården innehar ofta en roll som sjuksköterska och en roll som avdelningschef. Den dubbla rollen kan vara problematisk då man ska tillgodose den etik och moral som professionen innebär samtidigt som resultat ska levereras till verksamheten. Syftet med studien var att söka ökad förståelse för om det finns en konflikt mellan profession och verksamhetskrav samt hur denna konflikt uppstår. Intentionen var också att undersöka om det kan leder till brott mot Det psykologiska kontraktet.Resultatet visade att professionen som sjuksköterska kommer i konflikt med verksamhetskraven och att detta kan leda till brott mot Det psykologiska kontraktet.

Syftet med studien var att ge en beskrivning av hur lärarna uppfattar sitt uppdrag när det gäller ordningsproblem och brott i skolan. Vi försökte även ta reda på om lärarna är medvetna om vilka befogenheter de har att ingripa vid ordningsproblem, enligt Sveriges Lagar, tidigare Sveriges Rikes Lag. Studien genomfördes på sju olika skolor i en kommun i norra Sverige. Studien visade att det finns en stark vilja att ingripa vid brottsliga handlingar, men det framkom även en rädsla för att bli skadad, polisanmäld eller utsatt för repressalier. Vi kunde även se att det saknas en enighet om vad som ingår i lärarens uppdrag.

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att läsa Brott och straff (1866) i en kristen teologisk kontext, där jag ville undersöka om de två trosinriktningarna i romanen förenades eller inte. Jag tog min utgångspunkt i att Raskolnikov gav uttryck för föreställningar inom Gud-är-död-teologin med betoning på Simone Weil och William Hamilton, och att Sonja gav uttryck för föreställningar inom den rysk-ortodoxa teologin.Vidare formulerade jag frågan: Kan man läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi? Jag tog hjälp av identitetsrekonstruktion som metod, med fokus på Ruard Ganzevoorts användning av termen.Resultatet är att man faktiskt kan läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi. Både Raskolnikov och Sonja har fått något i utbyte av varandra och sålunda rekonstruerat sina tidigare övertygelser och trosuppfattningar. Raskolnikovs identitet, som tidigare präglades av en övermänniskoteori och föreställningen om att Gud kanske inte finns, har påverkats av mötet med Sonja och övergett sina tidigare trosuppfattningar.

Syftet med vår uppsats är att undersöka och jämföra de två TV-programmen Veckans Brott och Efterlyst utifrån semiotiska samt medieanalytiska teorier. Metoden vi använder oss av för att analysera är den klassiska retorikanalysen då vi tittar på begreppen Ethos, Pathos och Logos som handlar om hur TV-programmen når ut till tittaren och påverkar denne. Vi tittar på de press- och yrkesetiska reglerna som finns för journalister för att se om TV-programmen förhåller sig till dem. Vi väljer att titta på hur kriminalitet framställs och hur de olika teorierna går att hitta i de båda programmen. Vi avgränsar oss till två svenska TV-program och tittar på tre avsnitt av vartdera av programmen.

Internetbedrägerier är ett växande problem som kan leda till negativakonsekvenser för offren och den kommersiella infrastrukturen. Attkartlägga fenomenet och identifiera de egenskaper som kan bidra tillökad risk för utsatthet är därför viktigt. Syftet med denna studie var attundersöka utsattheten och oron för att utsättas för internetbaseradebedrägerier bland studenter vid Mittuniversitetet. En webbaseradenkät distribuerades till 600 slumpmässigt utvalda studenter ochdatamaterialet (17%, N = 102) analyserades genom ?², Mann-WhitneyU och Kruskal-Wallis-test samt logistisk regression.