Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur medlemskap samt Medlemskort påverkar kundernas köpbeteende. Vi utformade en enkät som 43 personer svarade på och jämförde därefter svaren med teori. Resultaten visar indikationer på att kundernas köpbeteende påverkas av både Medlemskort och medlemskap. .

SammanfattningBakgrundMedlemskort är ett väl utbrett marknadsföringsverktyg som frekvent tillämpas på marknader runt om hela världen. Detta marknadsföringsverktyg är en produkt av de lojalitetsklubbar som i början av 1920-talet började utvecklas för att skapa bättre relationer mellan konsumenter och företag. I dag har en debatt bland forskare uppstått där Medlemskortets betydelse och användningsområden har börjat debatterats. Vissa anser att Medlemskort inte alls är så pass lojalitets skapande och relationsbyggande som tidigare ansett, utan att de idag endast existerar för att skapa kunskap och inhämta information om företagens kunder. Tillämpningen av Medlemskort har fått en sådan utbredning att de idag används mot allt yngre och yngre konsumenter. I denna studie skall vi därför undersöka Medlemskortets utsträckning hos gymnasieelever och se hur denna målgrupp förhåller sig till detta marknadsföringsverktyg.

Syftet med den här undersökningen var att undersöka om så kallade lojalitetsprogram kan skapa lojala kunder. Lojalitetsprogrammet förser ICA med information om kundernas köpvanor, vilket kan användas i marknadsföringen. Samtidigt byggs en mur upp som hindrar kunderna från att byta leverantör, vilket i sin tur förhoppningsvis leder till ökad vinst för företaget.Vi valde en induktiv ansats där vi först intervjuade personal på ICA, sedan jämförde med relevant litteratur och slutligen följde upp med en enkätundersökning bland ICAs kunder. Resultatet av undersökningen visar att kunder med ICA-kort är klart mer lojala än icke-medlemmar, men det är oklart om detta beror på kundernas inställning från början. Klarlagt är dock att lojalitetsprogrammet gör lojala kunder mer lojala, varför det är rimligt att anta att liknande effekter även uppstår då kunder skaffar kortet från början.

Tjejer/damer har i regel sämre ekonomiska förutsättningar i jämförelse med killar/herrar när det gäller idrott, något vi själva har upplevt då vi har varit aktiva på hög nivå en längre tid. Angelica Lorsell berättade för oss om en företagsidé, som skulle kunna gynna elitidrottande tjejer. Idén går ut på att förmedla ett Medlemskort, "Elitkortet", där olika samarbetspartners erbjuder målgruppsinriktade rabatter som skulle underlätta vardagen för elitidrottande tjejer. Angelica bad oss om synpunkter och hjälp för att lyckas genomföra denna affärsidé.Vårt syfte med uppsatsen är att ställa drömmen om att starta företagsverksamheten Elitkortet mot vad som krävs av oss som företagare för att förverkliga detta, dröm ställs mot vardag.Litteraturen beskriver vissa personlighetsdrag som en entreprenör bör ha för att lyckas: prestationsbehov, riskbenägenhet och kontrollbehov. Att skriva ner sin affärsidé beskriver teorierna som viktigt för att lättare sätta upp mål att sträva efter.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i folkrörelsebegreppet och behandlar idrottsrörelsen som en folkrörelse under ?folkhemmets? första decennier 1945- 1960. Idrottsrörelsen har av Jan Lindroth beskrivits som relativ ideologilös, medan Johnny Wijk menar att idrotten har en tydlig konsensusideologi. Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur den sociala sammansättningen utifrån klass och kön såg ut i styrelsen och bland medlemmarna i Gefle IF och IFK Gävle och om den förändrades något under perioden 1945-1953/1954, dels att undersöka hur Gefle IF och Valbo AIF såg på ungdomen och sin roll som ungdomsfostrare för att besvara om idrotten kan benämnas som ideologilös eller om det fanns en ideologi bakom fostrande av ungdomen och om denna kunde skilja sig åt.Begreppet hegemoni är ett central för denna uppsats. Bakgrunden visar att en mängd förändringar skedde i det svenska samhället under mellankrigstiden och många av dessa var positiva för idrottens fortsatta expansion och popularitet.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i folkrörelsebegreppet och behandlar idrottsrörelsen som en folkrörelse under ?folkhemmets? första decennier 1945- 1960. Idrottsrörelsen har av Jan Lindroth beskrivits som relativ ideologilös, medan Johnny Wijk menar att idrotten har en tydlig konsensusideologi. Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur den sociala sammansättningen utifrån klass och kön såg ut i styrelsen och bland medlemmarna i Gefle IF och IFK Gävle och om den förändrades något under perioden 1945-1953/1954, dels att undersöka hur Gefle IF och Valbo AIF såg på ungdomen och sin roll som ungdomsfostrare för att besvara om idrotten kan benämnas som ideologilös eller om det fanns en ideologi bakom fostrande av ungdomen och om denna kunde skilja sig åt.Begreppet hegemoni är ett central för denna uppsats. Bakgrunden visar att en mängd förändringar skedde i det svenska samhället under mellankrigstiden och många av dessa var positiva för idrottens fortsatta expansion och popularitet.

Hösten 2006 lanserade företaget Ratsit en ny tjänst på Internet. Tjänsten innebar att personer gratis och anonymt kunde kontrollera vad deras grannar, kollegor och bekanta tjänade. Uppgifterna lämnades dessutom ut utan att de berörda någonsin fick vetskap om att en kreditupplysning hade lämnats ut. De första dagarna var intresset så stort att servrarna inte klarade av trycket. Mellan 600 000- 800 000 personer besökte sajten varje dag.