De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utsläpp, där de flesta urval baserats på OECD medlemsländer, har fått varierande resultat. Den här studien använder sig av både OECD medlemsländer och länder som inte är Medlemmar i OECD. Urvalets data baseras på åren 1971-2010 för totalt 57 länder från runt om i världen. Resultaten visar tecken på ett inverterat U-format förhållande mellan koldioxidutsläpp och inkomstnivå, men att ett monotont stigande förhållande inte kan avfärdas. Enligt de uppskattade ekvationerna är inkomstnivån där utsläppen tenderar att minska lägre för hela urvalet än för både OECD-medlemsländerna och länderna som inte är Medlemmar i OECD.

Organisationsförändringar är i regel komplexa och innebär ofta ett tids- och kapitalkrävande arbete men kan ibland vara enda sättet för en organisation att utvecklas och överleva. Denna studie undersöker sammanslagningen av de tre frikyrkorna Missionskyrkan, Baptistkyrkan och Metodistkyrkan som tillsammans år 2011 bildade Equmeniakyrkan. Studien syftar till att förklara var i förändringsprocessen som Equmeniakyrkan befinner sig, undersöka vilken roll Medlemmarna har haft på förändringsprocessen samt att utifrån Kurt Lewins trestegsmodell om organisationsförändring förklara förändringsprocessen. Syftet studeras genom en kvalitativ fallstudie där semistrukturerade intervjuer har genomförts med Medlemmar och anställda, som samtliga var Medlemmar i Missionskyrkan innan sammanslagningen, samt en undersökning av de bakomliggande orsakerna till sammanslagningen och hur den implementerades. Studien visar att organisationsförändringen hos Equmeniakyrkan på flera sätt är en lyckad förändring men att det fortfarande är en pågående process där det är svårt att visa några tydliga steg.

Inom kort kommer mycket stora arealer skogsmark att byta ägare. En äldre generation kommer lämna över till en yngre som i högre utsträckning har jobb utanför skogssektorn och som bor längre ifrån fastigheten. För att Mellanskog ska vara en attraktiv skoglig partner även för den nya generationen och erbjuda vad de behöver är det viktigt att veta vilka förväntningar och krav de har på skogen och skogsägarföreningen. Denna undersökning vände sig till dagens äldre Medlemmar (> 70 år) i Mellanskog men framförallt till deras barn. Målet var att besvara följande frågeställningar: ? Finns det skillnader i föräldrarnas respektive barnens avsikter att behålla skogen inom familjen? ? Vilka eventuella problem ser barnen med skogsägande och vilka hinder ligger i vägen för att de ska ta över skogen? ? Vilka produkter och/eller tjänster kommer bli viktigast för framtidens skogsägare? Drygt 700 Medlemmar kontaktades och 262 lämnade ut sina barns fullständiga kontaktuppgifter.

En förändring i skattelagstiftningen år 2007 medförde att den tidigare avdragsrätten för räntekostnader på lån som bostadsrättsföreningar hade togs bort. Den slopade avdragsrätten medförde således en högre räntekostnad vilken belastade bostadsrättsMedlemmarna med en högre boendekostnad. Genom en omstrukturering av lånet från föreningen till Medlemmarna privat, kallat kapitaltillskott, återfås avdragsrätten för räntekostnader vilket resulterar i en lägre boendekostnad. Genom två pilotintervjuer med branschverksamma från en bank och en mäklarbyrå som hölls i ett tidigt skede av uppsatsarbetet framkom att kapitaltillskott sällan genomfördes. Från pilotintervjuerna framkom även tänkbara faktorer som kunde påverka beslut i frågan.

Denna studie fokuseras på handledarens roller inom Fontänhuset och grundar sig på handledarens perspektiv. Syftet med denna studie är att få en bred förståelse inom handledning på Fontänhuset och hur handledarnas roll ser ut i den dagliga verksamheten. För att få en bättre förståelse tänker vi utgå ifrån våra tre huvudfrågeställningar som är: ? Vilken form av handledning sker på Fontänhuset? ? Vad är handledarens roll inom en verksamhet som bedrivs av Medlemmar? ? Hur fungerar relationen mellan handledarna och Medlemmarna inom Fontänhuset utifrån handledarnas perspektiv? Studiens empiriska material bygger på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med handledarna från Fontänhuset samt även av observationer, litteraturforskning och en presentation av utvald tidigare forskning inom området. Uppsatsens teoretiska ram utgörs av rollteori, maktteori och begreppen handledning och relationer.

Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning som består av intervjuer med Medlemmar i Jehovas vittnen, icke Medlemmar samt avhoppare. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka faktorer det är som bidrar till att människor väljer att ansluta sig till Jehovas vittnen. För att få en bredare bild av Jehovas vittnes organisation har jag valt att även utföra tre intervjuer med avhoppare. Intervjuerna med Jehovas vittnen utfördes gruppvis på Rikets sal i Halmstad medan intervjuerna med övriga respondenter som icke är Jehovas vittnes utfördes i hemmet eller på arbetsplatsen. Intervjuerna med avhopparna skedde till via mail och telefon.

Syfte: En medlemsdatabas innehåller uppgifter om en organisations Medlemmar som kan vara ett intressant underlag för beslut inom verksamheten. Allt fler organisationer utnyttjar medlemsdatabasen, då den kan underlätta i arbetet med att skapa en starkare relation mellan organisationen och dess Medlemmar. Friskis&Svettis i Gävle vill bevara och underhålla relationen mellan föreningen och Medlemmarna. Friskis&Svettis har idag en medlemsdatabas med personuppgifter som registrerar varje gång Medlemmarna tränar.Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva Friskis&Svettis medlemsdatabas, se vilka möjliga användningsområden den har och vilka användningsområden som skulle underlätta i föreningens verksamhet.Nedan följer frågor vi arbetat efter:? Vad är en medlemsdatabas?? Vilka data finns idag i medlemsdatabasen och hur används den idag?? Hur påverkar Friskis&Svettis policy användningen av medlemsdatabasen?? Vilken möjlighet finns att använda medlemsdatabasen på ett mer effektivt sätt kopplat till verksamheten?? Hur kan medlemsdatabasen utvecklas?? Vilka behov har Friskis&Svettis av en medlemsdatabas?Metod: Vi har arbetat enligt en arbetsmodell som visar de fem delprocesserna vid en forskningsstudie.

Tidsbegränsade anställningsformer inom vården har ökat i dagens samhälle. Den typen av anställning uppfattas vara mer otrygg och riskerar ofta att inte följa lagar rörande anställningsvillkor och skapar därmed svåra arbetssituationer för många. Arbetstagare som behöver hjälp och stöd i sådana svåra situationer kan söka det i fackliga organisationer genom att vara medlem. Det finns mycket forskning främst kring arbetsförhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare som har tidsbegränsad anställning samt fackets roll som handledare för Medlemmar, däremot inte lika mycket som behandlar fackets konkreta arbete för att skapa bättre förutsättningar för den anställde. I föreliggande studie undersöks hur facket arbetar med att skapa bättre förutsättningar för tidsbegränsade anställda.

Syftet med studien ?r att unders?ka och ?ka f?rst?elsen f?r hur ett f?retags organisationskultur uppr?tth?lls under f?r?ndringar. F?r att uppfylla syftet valdes studiens teoretiska referensram som best?r av definitioner och teorier fokuserade p? organisationskultur, ledarskap och organisationskultur, f?r?ndringsarbete samt f?r?ndringsprocesser. Den empiriska datasom studien baseras p? har samlats in genom kvalitativa intervjuer med produktionsmedarbetare och produktionschefer p? detvalda fallf?retaget.

Sveriges skogsmark är idag mycket eftertraktad såsom en plats för rekreation, en penningplacering, jaktmark, etc. I och med detta har fastighetspriserna skjutit i höjden, och det verkar inte finnas någon avmattning i sikte inom den närmsta tiden. Världsmarknaden för försäljning av massa, papper och sågade trävaror har även den varit gynnsam, vilket avspeglar sig i betalningsförmågan till skogsägarna. Fler och fler aktörer slåss om att få köpa den allt mer eftertraktade skogsråvaran hos Sveriges skogsägare och även det gynnar prisbilden. Det finns fyra skogsägarföreningar i Sverige.

Varje dag engagerar sig tusentals fackligt förtroendevalda på olika arbetsplatser i Sverige med mål att förbättra arbetssituationen för företagets anställda. Detta genom att representera anställda på arbetsplatsen och därmed vara en förbindelselänk mellan arbetsgivaren och fackets Medlemmar. Således ställs den fackliga representanten mot arbetsgivarens krav som inte alltid stämmer överens med Medlemmarnas önskemål. Det leder inte sällan till att den fackligt förtroendevalda möts av ett visst motstånd, som gör uppdraget krävande. Detta ställer krav på att som förtroendevald kommunicera såväl med arbetsgivare som Medlemmar för att kunna förstå samt samarbeta med varandra.

Rök-design är ett nystartat företag som inriktat sig på vattenpipor med en Skandinavisk design. Vattenpipan härstammar från Indien och spred sig sedan vidare till resten av Asien och norra delarna av Afrika. På senare tid har den även blivit populär i Skandinavien och resten av Europa. Det som röks är en speciell kombination utav utländsk tobak och torkad frukt. Röken filtreras genom kallt vatten för att göra röken sval och mindre skadlig.

Rök-design är ett nystartat företag som inriktat sig på vattenpipor med en Skandinavisk design. Vattenpipan härstammar från Indien och spred sig sedan vidare till resten av Asien och norra delarna av Afrika. På senare tid har den även blivit populär i Skandinavien och resten av Europa. Det som röks är en speciell kombination utav utländsk tobak och torkad frukt. Röken filtreras genom kallt vatten för att göra röken sval och mindre skadlig.

Fokus i uppsatsen är begreppet mångfald och svenska Amnesty. Utgångspunkten är dels det oproblematiserade och positiva talet om mångfald som kommer till uttryck i den offentliga debatten i Sverige och dels det faktum att den svenska sektionen av Amnesty International nyligen tagit beslut om att införa ett"mångfaldsperspektiv"i syfte att genomsyra all organisation och verksamhet.Syftet med uppsatsen är formulerat i två steg: som ett första steg analyserar jag uppfattningar och föreställningar om Amnesty som organisation, och om dess Medlemmar och som ett andra steg gör jag - med särskilt fokus på etniska och kulturella aspekter - en analys av hur mångfald förstås i intervjuerna och hur denna förståelse relateras till svenska Amnesty som organisation. Kvalitativa intervjuer med sex aktiva Medlemmar inom svenska Amnesty utgör grunden för analysen. Ett socialkonstruktionistiskt inspirerat synsätt används som teoretisk referensram och begrepp som etnicitet, kultur, mångkulturalism och kategorisering är centrala och används som teoretiska verktyg i analysen.De huvudsakliga slutsatserna av analysen är att den bild av Amnesty, och dess Medlemmar, som kommer till uttryck i intervjuerna är nästintill uteslutande positiv, vilket får till följd att en diskussion om utanförskap och diskriminering i rörelsen inte ges något direkt utrymme. Mångfald förstås i mångt och mycket i termer av en representation av olika"kategorier"av människor såsom "män", "kvinnor", "invandrare", "icke-akademiker".

Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med medarbetare i två olika organisationer undersöka om, och i sådana fall hur, olika delar i en organisation kan påverka arbetsgivare och arbetstagares förhållningssätt till frågor rörande alkohol och arbetet med drog- och alkoholpolicyn. Vidare har syftet varit att se vilken roll denna policy spelar i arbetet med dessa frågor.De frågeställningar vi har för avsikt att besvara är följande:? Hur förhåller sig Medlemmar i organisationen till problem rörande alkohol?? Finns likheter eller skillnader mellan hur Medlemmar förhåller sig till en organisations alkoholpolicy respektive hur de agerar i praktiken?? Vad är det som påverkar dessa förhållningssätt?De resultat vi har fått fram pekar på tydliga tendenser till att alkohol- och drogpolicyn inte används som ett verktyg i frågor rörande alkohol och droger i de undersökta organisationerna. Trots detta stämmer medarbetares tillvägagångssätt många gånger överens med det som står i respektive organisations policy. Detta beror till största del på dokumentens vaga utformning.