This essay shows how the concept of virtue can deepen our understanding considering processes of empowerment. A virtue is understood as a trait of character, manifested in habitual action, that it is good for person a to have. Virtues are interpreted as socially constructed. Empowerment is presented as a process toward self-confidence and self-determination where recourses and freedom propels the development toward power for the individual, the household and the community. Why does the concept of virtue deepen our understanding? It is argued that our theoretical perceptive of empowerment needs to better encompass values, norms and practise.

Syftet med denna uppsats har varit att titta närmare på två pedagogiska program för att se hur dessa beskriver islam i Sverige. Först gjordes en näranalys av vardera program för att sedan jämföra de båda i en komparativ analys. Genom dessa analyser och diskussioner i skenet av postkoloniala teorier har följande slutsatser vuxit fram:Bilden av islam framställs i båda programmen genom porträtt av muslimer. Det första från 1989 Olika tro i Sverige- islam- ett sätt att leva låter Nagat, en ung tjej berätta om islam och då framför allt om de fem pelarna. Fokus ligger på att informera om islam och inte berätta om Nagat.

Det organiserade våldet i Colombia har på senare år förändrat karaktär och med utgångspunkt i den krigs- och konfliktteoretiska debatten skulle många fråga sig om denna förändring är så fundamental att det går att tala om en förändring av det organiserade våldets grundläggande logik. Det är just denna undran som har legat till grund för genomförandet av vår studie. Med utgångspunkt i de mest inflytelserika teoriernas grundläggande ståndpunkter har vi gjort en uppdelning vilket gör det möjligt att pröva om denna förändring har skett. I Colombias fall har det visat sig att landets integration i globaliseringsprocessen har förändrat de politiska och ekonomiska strukturer som omsluter den väpnade konflikten. Samtidigt förblir kampen om den statliga makten central för konfliktens utveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka hur organisationen av utredningsarbetet i barn- och ungdomsgrupperna påverkar den upplevda arbetsbelastningen i kommunerna De kommuner som ingick i studien är Ekerö, Solna, Sundbyberg samt Sigtuna. Studiens frågeställningar var: Hur organiserar socialsekreterarna sitt dagliga arbete med barnavårdsutredningar? Vad upplevs som hinder och vad upplevs som tillgångar i den befintliga organisationen? Vilka förutsättningar är centrala för att arbetet med barnavårdsutredningar ska fungera bra? Som metod användes tidsgeografisk dagbok som analyserades kvantitativt samt fokusgruppsintervjuer som analyserades kvalitativt. Studiens resultat visade att arbetet med barnavårdsutredningar organiseras olika i kommunernas arbetsgrupper. Arbetsgruppen där ledningen lägger ett större ansvar på arbetsgruppen att själv åtgärda och hantera de begränsningar som finns hade en mer tidspressad och splittrad arbetsdag än de grupper där ledningen tar ett större ansvar.

Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.

Det ha?r a?r en studie med utga?ngspunkt i journalisten och musikern Kristian Gidlunds sja?lvbiografiska bloggbera?ttelse i kroppen min, som han skrev sedan han blev sjuk i cancer i mars 2011 tills dess att han dog i september 2013, strax innan sin 30-a?rs dag. Bloggen hade omkring 1,5 miljoner la?sare i oktober 2012 och gavs ut i bokform med titeln I kroppen min: resan mot livets slut och alltings bo?rjan under va?ren 2013.Studien ansluter till ett Netnografiskt fa?lt som syftar till att underso?ka social samvaro pa? internet, da? jag underso?ker bloggen i kroppen min som ba?rare av en samtida, meningsskapande funktion. Utifra?n ett fenomenologiskt perspektiv och ett Foucaultinspirerat perspektiv om makt och tystnad underso?ker jag bloggen som en erfarenhetsva?rld mellan en subjektiv och objektiv livsva?rld, da?r subjektet fa?r utrymme att kontrollera sin livsbera?ttelse (sitt livsslut) i relation till en upplevd samtid..

Syftet med min diskursanalytiska uppsats har varit att förstå vad som händer i ett jämställdhetsprojekt inom förskolan där kunskap ses som viktig. Detta har jag undersökt genom frågeställningen: hur kan pedagogers subjektspositioner visa på kunskap, emancipation, förändring, makt och motstånd? Den teoretiska ramen består av poststrukturalistiska teorier hämtade från Lenz Taguchi, Foucault, Davies och Rose och det empiriska materialet är pedagogers och handledares utvärderingar från förskoleprojektet JämFör i Västerbotten. Textanalysen visar att de normativa inslagen består av ?att upptäcka?, ?att få ett seende? och ett ?tänk?, vilket förväntas leda till pedagogens frigörelse.

Syftet med studien var att undersöka och lyfta fram elevers inställning och värderingar till religionsundervisning, livsåskådning och religion. Studiedeltagarna bestod utav två klasser på en gymnasieskola i mellersta Sverige, där båda klasserna gick det estetiska programmet. Undersökningen var en enkätstudie som samlades in och analyserades. Resultatet visade att elever på en gymnasieskola inte har en konkret uppfattning kring sin religiösa tillhörighet. Studien visade även att eleverna hade en oklar uppfattning och bild utav Gud. Deltagarna var osäkra på Guds existens men trodde samtidigt att det kunde finnas en högre makt. Studieresultatet visade att en majoritet av studiedeltagarna trodde på ett liv efter detta, så kallad reinkarnation.

AbstraktSyftet med denna uppsats är att genom ett motiverat urval av sex-scener undersöka representationen av sexualitet och genus i serien Game of Thrones. Vidare undersöks hur hierarkin skiljer sig åt mellan man och kvinna och vilken funktion det sexuella innehållet har. Teorierna kring the Male Gaze, Pornchic-tendensen och medierat sex appliceras under rubriken teoretisk ram. Genus och feministisk teori av Yvonne Hirdman och Helena Josefsson behandlas också i uppsatsen.Vi identifierar i vår analys ett antal karaktärer och nio motiverade sex-scener. Specifikt är dessa sex-scener bärande för både handling och syfte.

The main purpose of the culture is to serve people and represent the people's social will and freedom. Culture does not exist in a vacuum but shaped and framed by political and artistic structures that are not neutral, and this is why the artwork itself cannot be an independent business. The public function of art can be understood as a defense of the ideals of democracy. But today, when political power is often replaced by hegemony, the role of art and functions are changing. How these changes reflect to the identity, reality and truth of society? What political functions are fulfilled when art becomes ?public?? The issue of democracy is linked question of people?s power in a democratic society where power is legitimized in social space.

I det offentliga stadsrummet finns en stor mängd reklam som visar avkläda kvinnokroppar och som ofta anspelar på sexualitet. Detta kallas för det offentliga rummets sexualisering och är en fråga som skär mellan områdena politik, juridik och näringsliv och frågan har debatterats under flera årtionden. Denna uppsats ämnar undersöka hur individer upplever och förhåller sig till reklamens framställning av kroppen, hur stadsrummet upplevs som en följd av reklamen och på vilket sätt det sexualiserade offentliga rummet förstås ur ett maktperspektiv. För att studera detta har metoderna livsvärldsintervju, promenadintervju och fotoelicitering kombinerats. Av undersökningens resultat framkom det att reklamen uppfattas framställa en synnerligen homogen kropp ? något som studiens respondenter upplevde som negativt då de ständigt behövde förhålla sig till detta ideal.

Omfattande forskning inom området interaktion har gjorts för att förstå hur individer interagerar, och hur strukturer påverkar denna interaktion. Rika och komplexa förklaringar har givits genom strukturationell teori som förklarar interaktion utifrån såväl aktör och struktur som föränderlighet och stabilitet. Dessa beskrivningar har varit mycket omfattande, varför syftet med denna undersökning är att använda strukturationell teori till att undersöka interaktion på en arbetsplats, utifrån en liten mängd data. Intervjuer gjorda på en mediaredaktion och transkriptioner användes till en deduktiv tematisk analys. Analysen visade flera interaktionsstrukturer i temana: Kommunikation, Makt och Normer.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

AbstractI denna studie kommer vi undersöka hur maskuliniteter framställs i utvalda exempel från tidningen King of Sweden. Vi vill besvara våra frågeställningar kring hur maskuliniteter uttrycks i de utvalda bild- och textexemplen från King och vilka uttryck och egenskaper som kan uttolkas tillhöra dessa. Vidare undrar vi om någon av dessa maskuliniteter kan tolkas som en föredragen och dominerande maskulinitetstyp tack vare de egenskaper och värden den representerar. Slutligen vill vi se till tidningens presenterade stadgar om förutbestämt uttryck och innehåll för att undersöka hur väl dessa stämmer in i de text- och bildexempel som väljs ut.För att försöka besvara frågeställningarna söker vi efter mönster i bild och text ur ett flertal nummer av tidningen. Dessa mönster tolkar vi som exempel på uttryck av tidningens sätt att framställa maskulinitet, där vi ser om samma typ av egenskaper eller uttryck återkommer i flertalet nummer.

In the following essay I have read the drama Natten är dagens mor (The Night is the Day's Mother) by Lars Norén. My main focus has been on the older brother Georg. By using post structuralist gender theories I have sought answers to the following two questions: How is Georg's masculinity constructed and maintained, when seen from a gender perspective? What power structures arise between Georg's and the other men's masculinities? In my analysis I have approached Georg via three perspectives. First, I have by the help of Judith Butler's theory concerning gender performative actions tried to define the men's gender codes.