En studie om lärarstudenters sätt att erfara bedömning av ett filmarbete. De utgår från att teknik är centralt men visar efter arbetet till att de vilja bli bedömda baserat på uttrycksfullhet och innehåll. Studenterna har starkt divergerande tankar om betygens funktion och arbetet visar inga starka samband till andra attityder. Uppsatsen diskuterar även förutsättningarna för estetiska läroprocesser under en målstyrd befattningsutbildning..

Vi har gjort en kvantitativ undersökning som visar hur experter används i tv-nyheterna. Hur presenteras experterna, var kommer de ifrån och vilka representerar de? Vi har även undersökt hur läng tid experten får prata och om programmens användning av experter skiljer sig åt beroende på nyhetens ämne. Utgångspunkten har varit hur mycket information man som tittare får om experterna, utan att veta något om deras egentliga kunskapsinnehav eller person. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken sorts personer som medierna konstruerar till experter. Programmen vi har undersökt är Rapport, Aktuellt och Tv4-nyheternas huvudsändningar.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om samma genusmärkning som återfinns i bland annat Veckorevyn också återfinns i den svenska fackpressen. De tidningar analysen baseras på är Unionens medlemstidning Kollega och Kommunals medlemstidning Kommunalarbetaren. Frågeställningen är följande: Hur representeras kvinnor respektive män i sina olika yrkesgrupper i tidningarna Kommunalarbetaren och Kollega? Hur beskrivs klass i texterna?För att besvara frågeställningen genomfördes text- och bildanalyser på 19 artiklar och 19 bilder från Kollega och Kommunalarbetaren. För att göra en korrekt analys har analysarbetet utgått från förberedda frågeformulär till både bild-och textanalysen som konstruerats utifrån Britt Hulténs metod för textanalys samt Fogdes metod för bildanalys.

Denna uppsats syftar till att beskriva det stöd som finns att tillgå för en asylsökande som har fått avslag på sin asylansökan och måste lämna landet. Utifrån det syftet är frågeställningarna följande:1. Vad finns det för stöd och hur ser stödet ut när man har fått nej på sin ansökan och skall avvisas?2. Är det möjligt att stödja när man har en myndighetsutövande roll?3.

Detta arbete grundar sig på sex djupintervjuer med vägledare på olika grundskolor i Malmö, samt kortare intervjuer med rektorer på några av dessa skolor. Vägledarnas arbetsuppgifter har stått i centrum för arbetet. Den bild som byggdes upp av de intervjuer jag gjort visar att vägledarens arbetsuppgifter påverkas mycket av ledningens åsikter och agerande, men även att varje vägledare själv till viss del påverkar sin situation. För enkelhetens skull har jag valt att genomgående i mitt arbete kalla studie- och yrkesvägledare för ?vägledare? och benämner dem för ?hon? då de flesta i denna studie är kvinnor. I arbetets inledande kapitel presenterar jag bakgrunden där jag berättar om gällande styrdokument för grundskolan, tidigare forskning om vägledning på grundskolan samt exempel på vad vägledning bör stå för. Här tar jag även upp syfte, frågeställning och hypotes. I kapitel två tar jag upp de teoretiska utgångspunkter som jag anser vara relevanta för arbetet, dessa använder jag mig av i analysdelen där jag relaterar mitt arbete till hur dagens skolor som resultatenheter påverkar arbetsmiljön med hjälp av Anita Jansons bok Att vara chef för en resultatenhet. Jag har även tittat på maktperspektivet med hjälp av Rädslans makt skriven av Christian Ylander och möjligheterna till förändring med hjälp av Kjell Skogen & Mari-Anne Sörlie, Introduktion till innovationsarbete.

Framgång framstår i många sammanhang att involvera vinst och lönsamhet. Utgår lönsamhet ur resonemanget kring begreppet vilka värden kvarstår då? Det här är en studie av ideella humanitära organisationer. Det centrala i studien är att visa hur dessa organisationer definierar framgång, vilka målsättningar de har samt vilken maktstruktur som existerar. Studien har genomförts med ett subjektivistiskt perspektiv och idealistisk verklighetsuppfattning följt av en rationell kunskapsuppfattning.

Den svenska regeringens utnämningsmakt av högre statstjänstemän är idag utsatt för skarp kritik, både i media och bland politiker. All offentlig makt i Sverige utgår från folket enligt regeringsformen. Men i detta fall finns det få möjligheter för medborgarna att kontrollera regeringens arbete med att tillsätta tjänstemännen. Syftet med uppsatsen var att se hur legitim den svenska utnämningspolitiken är utifrån Beethams legitimitetsteori, i denna teori finns tre kriterier. Utifrån det första kriteriet måste makten fungera utifrån de rådande lagar och regler som instiftats av samhället.

Uppsatsen behandlar barns inflytande i förskolan. Frågeställningarna som behandlas är: Hur talar pedagogerna på Båtens Reggio Emilia inspirerade förskola om barn och barns inflytande? Hur arbetar man med inflytandet? Hur beskriver barnen sitt inflytande i de av pedagogerna utpekade situationerna? Vårt syfte med arbetet var att ta reda på i vilka situationer pedagogerna anser att barnen på en Reggio Emilia inspirerad förskola har inflytande och hur dessa tolkas ur ett barnperspektiv. Teoretiska utgångspunkter är olika barnsyner och en Reggio Emilia inspirerad pedagogik. Forskning som används för att förstå empirin är: Barns syn på vuxna ? att komma nära barns perspektiv (Arnér och Tellgren, 2006), Barns inflytande i förskolan - problem eller möjlighet för de vuxna? (Arnér, 2006) samt Delaktighet som värdering och pedagogik (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2003).

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om tendenser i aktuell bevakning av miljöfrågor i en morgontidning jämfört med en kvällstidning. Tidigare studier har visat att miljönyheterna minskat i antal samtidigt som flera tidningar gjort nedskärningar de senaste åren. Med studien kommer jag att se hur miljönyheter får plats i tidningarna under de förändrade förutsättningarna. Jag har undersökt Dagens Nyheters och Aftonbladets pappersversioner för att jämföra omfattningen av miljönyheter och på vilket sätt dessa tidningar rapporterar om dem. Som metod har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur talet om elever i behov av stöd ser ut i elevhälsoteam. Utifrån tanken att synen på elever i behov av stöd konstrueras i hur vi talar om dem, och det i förlängningen påverkar vår syn på eleverna och sedan hur vi bemöter dem. De preciserade frågeställningarna i arbetet är; Vilka diskurser går att urskilja i de undersökta elevhälsoteamen? Vilka är de rådande maktstrukturerna? och Vilka konsekvenser får detta för eleven?Teori och metod: Den teoretiska ansats som används i arbetet är diskursanalys, och då den diskursteoretiska. En diskurs är ett bestämt sätt att tala om och förstå den värld vi lever i, kontextbundet och tidsbundet.

Dagens stilikoner har en odiskutabel maktposition inom modebranschen. Media bidrar till utvecklingen genom att förmedla budskap till konsumenten. Avsikten med den här uppsatsen är att belysa medias roll i kommunikationen av stilikoner samtidigt som konsumentens förhållande till stilikoner ska granskas. Hur ser bilden av en stilikon ut från mediernas respektive konsumentens synvinkel? Är det medierna som styr vad konsumenterna anser vara stilfullt, eller är det i själva verket konsumenterna som har makten? Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och baseras på djupintervjuer med konsumenter och mode¬experter.

Sedan introduktionen av nya medier som internet, har tidningsbranschen drabbats hårt med minskande upplagor som följd, både i Sverige och internationellt. Samma scenario kan skönjas för tidskrifterna. Årligen investeras knappt 31 miljarder i reklam nationellt och annnonsinvesteringar är en stor del av tidningars och tidskrifters totala intäkter. Syftet med uppsatsen är att ge en indikation om den framtida efterfrågan på kommunikationspapper genom att undersöka mediebyråers framtidstro på tryckbaserade kommunikationskanaler som bärare av reklambudskap. Studien baserades på ett antal telefonintervjuer med anställda på mediebyråer. Studien utfördes våren 2012 och tolv mediebyråer intervjuades utifrån en kvalitativ metod. De kontaktade mediebyråerna var medlemmar i föreningen Sveriges mediebyråer, och har sin huvudsakliga verksamhet i att objektivt ge råd åt annonsörer i kommunikationskanaler, utan egen position, ägande eller säljuppdrag i det aktuella kommunikationsmediet (Sveriges Mediebyråer, 2012). Mediebyråerna anser att de digitala kommunikationskanalerna är de som i huvudsak kommer att användas i framtiden.

Den här uppsatsen undersöker hur jämställdhet, feministisk teori/praktik och kvinnors organisering diskuteras på ledarplats. Undersökningen består av två delar, en kvantitativ och en kvalitativ. Den kvantitativa mäter antalet artiklar under perioden 16 april ? 6 maj 2007 i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet. Den kvalitativa undersökningen syftar till att närmare visa på vilket sätt de undersökta tidningarnas ledartexter förhåller sig till jämställdhet, feminism och kvinnoorganisationer.

SammanfattningAtt arbeta som pedagog i dagens skolsystem innebär såväl ett ansvar för barnens kunskapsinhämtande, som att vara en trygg och inspirerande förebild för eleverna. Dagligen uppstår situationer då elever hamnar i konflikter med varandra, vilket kan röra allt ifrån triviala händelser till större motsättningar gällande exempelvis etnicitet eller könsfrågor. Syftet med denna kvalitativa studie är att med hjälp av en hermeneutisk ansats undersöka hur pedagoger ser på sin roll som handledare för barnens sociala utveckling. För att få en samlad kollegial bild över pedagogernas tankar kring konflikthanering baseras uppsatsen på gruppintervjuer på två skolor av helt olika storleksgrad i mellersta Sverige. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär med utgångspunkt i tre fiktiva fall, skapade utifrån kategorierna genus, makt och etnicitet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den första månadens rapportering kring försvinnandet av Madeleine McCann och på så sätt få en bild av vilka faktorer som skapade ett så stort publikt och medialt intresse för just detta fall. För att kunna svara på detta ställs tre övergripande frågor ? vilka aspekter lyfter medierna fram i rapporteringen, hur bidrar dramaturgisk bearbetning till att forma rapporteringen samt vilken betydelse får huvudaktörer i rapporteringen.Undersökningen görs genom en kvalitativ analys av återkommande teman i rapporteringen. Denna kompletteras med en kvantitativ innehållsanalys för att få fram statistik på hur mycket utrymme visa aspekter får samt vilka benämningar som görs vid porträtteringen av Madeleine McCann.Det undersökta materialet består av artiklar från tidsperioden 5 maj 2007 till och med den 7 juni 2007 i Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter.De teoretiska ramverk uppsatsen utgår ifrån är teorier om socialkonstruktivism, nyhetsvärde, medielogik och narrativ berättande.Resultatet visade att den främsta faktorn till att fallet uppmärksammades är genom den personifiering som gjordes av Madeleine McCann och hennes föräldrar. Personifieringen leder till att rapporteringen kan konstrueras till en nyhetsberättelse.