Vi är två lärarstudenter som har funnit det mycket intressant att studera barn i åldrarnaett till tre år och deras språkutveckling i förskolan, vi har valt att fokusera vår studiekring samlingen som forum för språkutveckling. Under vår verksamhetsförlagda del avutbildningen har vi sett att förskollärare ser på samlingen på olika sätt och att den intealltid ses som ett pedagogiskt verktyg att stimulera barnens språkliga utveckling. Dåbarngrupperna blir större och det kan vara svårt att ge varje enskilt barn denuppmärksamhet som krävs för att stimulera barnets språkliga utveckling vill vi peka påsamlingen som arbetsmetod. Vi har valt att observera tre förskollärare samt genomföraintervjuer med dessa tre, vi valde tre utbildade förskollärare med olika långarbetslivserfarenhet. Vi ville se hur de agerade i samlingen samt ta reda på vad de görför att främja barnens språkutveckling i samlingen.

Vårt övergripande syfte med undersökningen var att undersöka om kunskap om neuroutvecklingssystemen kan vara till hjälp att förstå barns olikheter och därmed ge ett gott bemötande och rätt stöd. Metoden vi använde var en kvalitativ intervju med semistrukturerad uppläggning. Genom intervjuerna fick vi ta del av hur man praktiskt kan tillämpa Mel Levines teorier i vardagsarbetet med elever. Resultatet visade att samtliga intervjuade tyckte att teorierna har kompletterat och vidgat deras syn på elevers olikheter.Frågeformulären har gett dem ett strukturerat pedagogiskt verktyg som är till god hjälp för att hitta rätt undervisningsnivå.Såväl våra egna erfarenheter som vår studie bekräftar att kunskap omneuroutvecklingssystemen ger större förståelse för elevers olikheter samt underlättar att upptäcka mönster i svårigheterna och komma på idéer om hur man skall lägga upp undervisningen.Utifrån resultatet är vi övertygade om att den praktiska tillämpningen av teorierna kan vara ett underlag för det diagnostiserande/kartläggande arbetssättet i skolan..

Läraryrket är idag utsatt för flertalet förändringar som ställer krav på flexibilitet och professionalitet. Syftet med vår aktionsforskningsstudie var att öka förståelsen kring huruvida yrkesverksamma lärare med lång erfarenhet kan använda praxisnära reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll. De åtta gymnasielärare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga, praxisnära reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att kategorisera reflektionernas innehåll, samt kopplingar till tyst kunskap.

Företagen i dag existerar i en turbulent och snabbt föränderlig omvärldsmiljö. Det innebär att de måste vara flexibla för att vara konkurrenskraftiga och skapa långsiktig lönsamhet. De finansiella nyckeltalen måste kompletteras med icke-finansiella. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur ett tjänsteföretag kan använda sig av ett balanserat styrkort. Undersökningen baserar sig på en fallstudie i FöreningsSparbanken, Norra regionen.

Sveriges kommuner står inför ett omfattande generationsskifte där viktig kompetens kommer att försvinna. De behöver verktyg för att lyckas med kompetensöverföring men de behöver också jobba på sin image för att de ska kunna locka till sig nya och kompetenta medarbetare.Ett EU-finansierat projekt kallat Kompetensbron har startats som ett samarbete mellan nio kommuner. Projektet kommer att sträcka sig till 2011 och syftar till att underlätta det generationsskifte som vänta. Håbo kommun är den drivande kommunen och likväl vår uppdragsgivare.Syftet med examensarbetet är att kommunerna i projektet Kompetensbron ska få mer material att arbeta med men framförallt att de ska få ett nytt, innovativt verktyg för framtidsplanering och se hur framtiden kan komma att se ut.Frågeställningar som styrt studien är: Vad har kommunernas unga medarbetare för syn på sin arbetsgivare? Vad anser de utmärker en attraktiv arbetsgivare? Vad har de unga medarbetarna för syn på kompetens?Rapporten präglas av en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med unga medarbetare i Håbo kommun, Enköping kommun samt Upplands Väsby kommun.

Genom att nya system testas i allt högre tempo kan det lämpliga testverktyget underlätta testarbetet. Styrkan med testverktyg är att den håller behövd funktionalitet på en plats. Flera verktyg stödjer automatisering av manuella tester..

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Landskapsvårdens hantverk, 15 hp, 2015.

År 1996 presenterade IMF och Världsbanken det så kallade HIPC-initiativet. Initiativet har inneburit omfattande skuldavskrivningar för HIPC-länderna. Uppsatsens syfte är att undersöka om HIPC-initiativet är ett effektivt verktyg för att gynna ekonomisk tillväxt. Med hjälp av teorier så som "debt overhang" och "crowding-out" samt empiriska studier från diverse ekonomiska forskare så visar uppsatsen på ett samband mellan höga skulder och låg ekonomisk tillväxt. Vid vilken skuldnivå detta inträffar och vilka orsakerna är råder det dock delade meningar om.

Mat har betydelse för barns hälsa ur kortsiktigt så väl som långsiktigt perspektiv. Förskolan är en betydelsefull arena i arbetet att främja god hälsa i tidig ålder. I förskolans läroplan poäng-teras att varje barn ska kunna utveckla sin förståelse för hälsa och välbefinnande genom aktiv delaktighet i frågor som påverkar deras vardag. Däremot saknas association till hälsans rela-tion till mat och matvanor. Detta motiverar vidare studier om hur förskolebarn kan erbjudas möjligheter till delaktighet i situationer med hälsosamma matvanor.

Det här arbete behandlar grunderna i penetrationstestning, vilket är en metod föratt kontrollera säkerheten i datorer och nätverk genom att försöka sätta in sig isamma tankesätt och metoder som en potentiell angripare kan ha.Den teoritiska delen går igenom processen för hur ett penetrationstest kan gå tilloch vad som är viktigt att veta och att tänka på under penetrationstestet.Det presenteras även några populära och användbara verktyg som kananvändas för penetrationstestning, nämligen Nmap, Backtack, Nessus ochMetasploit, samt en nogrann beskrivning av några av de mest vanligtvisförekommande allvarliga sårbarheterna.I genomförandedelen utförs ett penetrationstest i en labmiljö, och sätter då deninformation i den teoritiska delen i praktik. De verktygen som används gåsigenom mer detaljerat och olika metoder för att använda dessa verktyg ipenetrationstestningssyfte testas.Penetrationstestet gås igenom stegvis, och börjar med att hitta maskiner pånätverket och även hitta detaljerad information och möjligheter för angrepp. Deninformationen används sedan för att hitta sårbarheter i maskinerna, och slutligenutnyttjas dessa sårbarheter för att installera ett remote-access program och gekontrollen till den angripande datorn..

Syftet med studien har varit att undersöka hur fältsekreterare arbetar med och uppfattar det förebyggande arbetet med ungdomar. Studien har utformats som en kvalitativ intervjustudie där sju fältsekreterare från två olika kommuner deltagit. Intervjuerna utgick från en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningskoncentrering och tematisering. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv.

Försvarsmakten presenterade en rapport av studien MOUT 2010 där det framgick att beslutsfattare som har tillgång till mer detaljerad geografisk information fattar andra typer av beslut än de som har tillgång till konventionell information. Dessa resultat har mynnat ut i ytterligare frågor kring hur högupplösta geodata kan merutnyttjas inom Försvarsmaktens träningssimulatorer. Orden merutnyttja och samutnyttja kommer i rapporten att syfta till möjligheten att utnyttja geografiska data mellan flera olika simulatorer.Under arbetets gång har ett antal utvalda simulatorer besökts i syfte att utreda hur geodata används för att representera de miljöer i vilka simuleringar utförs. Vidare sammanställer rapporten de framtidsvisioner som de ansvariga för simulator- systemen har.De simulatorsystem som idag finns inom Försvarsmakten har utvecklats oberoende av varandra vilket har lett till att inga större likheter, så när som på OpenFlight-formatet, finns mellan filformaten som används för att visualisera terrängen. På den kommersiella marknaden finns bland annat ett verktyg, Terra Vista, för att skapa terrängdatabaser som utgör grunden för de simulerade miljöerna.

För att dagvatten ska ses som en resurs behövs verktyg för att lyfta fram mervärden som genereras av dagvattensystemet. Med anledning av detta var syftet med denna studie att utveckla en metodik för att kunna jämföra olika dagvattensystem, med avseende på mervärden och risker.Vad som utgör mervärden och hur de genereras varierar från fall till fall. Därutöver uppkommer svårigheter vid mervärdesbedömningar eftersom de beror på vilket perspektiv bedömaren har samt i vilket syfte analysen genomförs. I den här studien har mervärde definierats som:Ett värde, för en individ, organisation eller miljön, utöver objektets huvudsakligen tänkta funktion.Mervärdena och riskerna delades in under fem olika kategorier: miljö, ekonomi, teknik, hälsa och sociokulturellt. Mervärdesanalysen som utvecklades baserades på faktainsamling via en enkät samt en arbetsgrupp som sedan kunde sammanställa och utvärdera svaren.

Det övergripande syftet med studien var att studera andraspråkselevers lärande på en gymnasieskola, i en klass med både första- och andraspråkselever. Studien strävade efter att belysa vad det innebar för lärare att undervisa elever på ett andraspråk och vad det innebar för elever att lära sig ämnen på ett andraspråk. Den etnografiska studien hade observationer, fältnotiser, dagböcker, loggböcker, samtal och intervjuer som verktyg. Lektionsarbete, elevsamtal, muntliga redovisningar samt elev- och lärarutvärderingar dokumenterades. Resultatet av studien visar att läraren måste ta hänsyn till vad andraspråksperspektiv innebär för planering och genomförande av ett temaarbete.

Uppsatsen handlar om hur musiklärare arbetar med bedömning inom ensemblespel. Vad är det som lärarna prioriterar inom bedömningen av musicerande och vilka verktyg och metoder använder sig de av för att kunna göra en bedömning? Har alla musiklärare en gemensam syn på styrdokumenten? Får alla elever en likvärdig bedömning när de musicerar än vilken skola de går på? Jag har använt mig av en kvalitativ studie där jag har intervjuat sex stycken musiklärare om deras uppfattningar kring bedömning av musicerande. Jag har använt mig av hermeneutisk tolkning vid bearbetning av intervjuerna. Resultaten visar att musiklärarna har likheter på vad som ska prioriteras inom bedömning av ensemblespel.