Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur dator/Internet enligt fyra lärare kan fungera som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen gällande gymnasieskolans yrkesämnen.Tidigare forskning visar att datoranvändning fyller en viktig funktion i kunskap och lärande och att dator/Internet som verktyg i undervisning är ett sätt att förbereda elever inför deras framtida yrke.Dator/Internet ersätter inte den traditionella hantverksundervisningen med att praktiskt överföra handlaget. Däremot kan dator/Internet vara nödvändigt i vissa moment i undervisning för att uppnå den moderna tidens krav.Nyckelord: Data/Internet, IKT, IKT som verktyg i undervisning, IKT utveckling, datakunskap.

Vi har gjort en empirisk studie och vårt syfte har varit att undersöka lärares syn på åtgärdsprogram som ett verktyg för elevers lärande i grundskolans senare år. Vi har gjort en kvantitativ studie och som datainsamlingsmetodVåra slutsatser med denna undersökning är att lärarna anser att åtgärdsprogram är ett nödvändigt dokument mer än ett användbart verktyg för dem själva. Åtgärdsprogrammen ses som ett nödvändigt dokument för vårdnadshavarna mer änVi hoppas att denna undersökning ska vara till nytta för beslutsfattare, lärare och elever i skolorna. Vi tror att vi tillsammans ständigt behöver reflektera över åtgärdsprogrammens betydelse som verktyg för elevers lärande. Det.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur och i vilken omfattning alternativa verktyg används i skolan för att stödja elever i läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. I studien tas också upp hur pedagoger ser på alternativa verktyg och sin egen kompetens gällande de verktyg de har att tillgå på skolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju olika pedagoger som arbetar på tre olika skolor inom samma kommun. Fyra av dessa pedagoger är grundskollärare, två är specialpedagoger och en är speciallärare. Resultatet visar att trots att pedagogerna har en positiv syn på alternativa verktyg används dessa inte dagligen då det finns hindrande faktorer.

Denna rapport analyserar testhanteringsverktyg åt Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Ett testhanteringsverktyg är ett samlingsnamn på ett verktyg som testar och dokumenterar resultatet på diverse mjukvarutester. I rapporten analyseras tre gratisverktyg, deras funktioner och hur man går tillväga för att använda dem. De tre verktyg som används och betygsätts är Testia Tarantula, TestLink och Testopia. TestLink är det verktyg som får flest poäng, men det är inte det verktyg som slutligen rekommenderas.

Digitala verktyg och barns sk?rmanv?ndning ?r ett kontroversiellt ?mne vars plats i f?rskolan f?r tillf?llet diskuteras. L?roplanen f?r f?rskolan (2018) ?r f?rskolans mest centrala styrdokument som anger m?l och riktlinjer f?r utbildningen. I l?roplanen f?r f?rskolan st?r det framskrivet att f?rskoll?rare ansvarar f?r att varje barn ska f? anv?nda digitala verktyg p? ett s?tt som stimulerar utveckling och l?rande.

Syftet i nedanliggande studie är att få kännedom om hur erfarna pedagoger använder sig av digitala verktyg i undervisningen samt vilka uppfattningar de har av det digitala användandet i samband med sin egen undervisning och elevernas arbete i skolan. Med hjälp av intervjuer har pedagogerna haft möjlighet att själva bidra med reflektioner och egna erfarenheter kring ämnet och genom observationer har deras arbete med digitala verktyg studerats i undervisningssammanhang. Detta har sedan analyserats med hjälp av en teoretisk anknytning som visat sig att teori och praktik inte alltid stämmer överens..

Abstract/Sammanfattning Problemområde För elever med funktionsnedsättningar är behovet av informations- och kommunikationsteknik många gånger störst och ibland även en förutsättning för att eleverna ska nå målen i sin utbildning. Lärare i grundsärskolan arbetar mycket med att finna lämpliga redskap och metoder som leder till lärande och utveckling. Forskning visar att digitala redskap som surfplattan gör undervisningen tillgänglig. Surfplattan har fått ett genombrott i den svenska skolan. Då den anses ge eleverna nya förutsättningar till lärande och utveckling, medför detta att elever inom grundsärskolan får nya möjligheter att utforska och utmana sitt lärande.

Syftet med vår studie var att nå förståelse av vad som avses med pedagogiska verktyg i lärares arbete med elever i socioemotionella svårigheter.För att kunna nå en förståelse använde vi oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade fyra lärare i skolår 1-3 om hur de väljer och motiverar arbetssätt och innehåll i arbetet med elever i socioemotionella svårigheter.Vårt resultat visar att kommunikationen är ett viktigt pedagogiskt verktyg i samverkan med kollegor och föräldrar i arbetet med elever i socioemotionella svårigheter. Lärarna i vår studie ansåg också att förmågan till samspel är av stor betydelse för att kunna skapa bra förutsättningar för dessa elever. Resultatet visar också att några lärare upplever att de saknar pedagogiska verktyg efter avslutad lärarutbildning. Andra upplever att de har verktyg men saknar ?mandat? för att använda dem..

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare år, använder bild som verktyg för lärande i ämnet matematik. För att se hur pedagoger utnyttjar sig av det estetiska ämnet bild i matematikundervisningen använde vi oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Den första skolan vi besökte var Reggio Emilia inspirerad och den andra var en kommunal skola. Resultaten visade att första skolan, som vi valt att kalla ?Björnen? inte använder sig av bild som verktyg i matematik i den omfattning som vi förväntade oss.

För organisationer idag är det viktigt att på ett smidigt sätt kunna analysera och sammanställa data. Detta behov tillgodoses av produkter som benämns som OLAPverktyg. OLAP har blivit mycket populärt och det finns idag många verktyg ute på marknaden ? vi valde i vår undersökning att utvärdera några av dessa verktyg. Syftet med denna studie var att visa på de eventuella brister OLAP-verktyg idag dras med ur användbarhetssynpunkt men samtidigt lyfta fram de positiva aspekter de medför.

Detta arbete bygger på videoinspelningar av samtal, där två elevgrupper löste vardera två uppgifter inom ramen för gymnasieskolans kurs svenska A. Syftet är att undersöka hur gruppsamtal kring språkliga frågor fungerar och hur eleverna använder i språksammanhang adekvata fackuttryck.Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs språksyn och begreppet närmaste utvecklingszon samt en sociokulturell uppfattning om språket som Medierande verktyg för att uttrycka vår bild av omvärlden. Grundläggande är att individens språkutveckling sker genom kommunikation och samspel.Som analysverktyg fungerar teorier om samtalsstilar och skapande av gemensam mening. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur eleverna försöker skapa en fungerande kommunikation genom att använda stringenta uttryck i form av fackspråk.Analysen visar att eleverna, även då de är orienterade mot gruppen och mot uppgiften och med en asymmetrisk och samarbetande samtalsstil, brister i effektivitet då de inte använder ett gemensamt fungerande fackspråk. I fråga om en av de två uppgifter som eleverna arbetade med, valde eleverna helt enkelt en diskurs som möjliggjorde en privat kod.Arbetet belyser didaktiska problem i förhållande till uppgiftskonstruktion och undervisningens organisation och föreslår framtida forskning om elevers språkliga diskurs..

Detta examensjobb syftar till att förbättra ett befintligt CAE-verktyg till uppdragsgivaren Sandvik Coromant för prediktering av krafter i 3 dimensioner. Sandvik Coromant ingår i Sandvik koncernen och är ett företag som tillverkar verktyg för skärande bearbetning. SIRIUS Masterplan har använts som modell för produktutvecklingsprocessen under examensarbetet. En behovsanalys genomfördes bland användarna av CAE- verktyget för att undersöka behoven av CAE-verktyget. Idéer kring utformandet och uppbyggnaden av CAE-verktyget togs fram för att slutligen bilda ett koncept.

Uppsatsens syfte är att ta en första titt på huruvida levande rollspel (lajv) har potential som ett verktyg för konflikttransformation. De huvudsakliga frågor som undersökts är: om, när och hur lajv skulle kunna vara ett användbart verktyg för konflikttransformation. Studien har använt en etnografisk metod för att undersöka lajv och den subkultur som utvecklats kring det. Slutsatsen är att lajv skulle kunna vara ett möjligt verktyg för konflikttransformation och kanske särskilt som ett verktyg för att konstruera sociala plattformar och uppmuntra the moral imagination (utvecklat av Lederach) på en mellan-nivå, samt som ett verktyg för försoning i en efterkonfliktsmiljö. Studien gjordes i en liten skala genom nio semistrukturerade djupintervjuer men den visar att vidare forskning kring lajv, som ett möjligt verktyg för konflikttransformation, inte bara skulle vara väl motiverad utan viktigt, då denna konstform, precis som andra före den, riskerar att missbrukas som ett medium för propaganda samt till främjandet av konflikter och krig.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg. Litteraturgenomgången består av forskning som berör digitala texter, digitala verktyg, mediers betydelse för barns lärande och hur lärare förhåller sig till dessa. En teoretisk utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande med centrala begrepp som literacypraktiker, multimodalitet, medieekologi och progressivism. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med åtta lärare och hur de förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg, utifrån frågor som berör arbetssätt, möjligheter/hinder och påverkan från skolans styrdokument. I resultatet synliggörs fem olika förhållningssätt till digitala texter och digitala verktyg; digitala texter och digitala verktyg skapar både möjligheter och hinder, digitala texter och digitala verktyg ger stöd, digitala texter och digitala verktyg öppnar fönster till elevers fritidsvärldar, traditionella skriv- och läspraktiker som normerande syn på digitala texter och digitala verktyg samt Lgr 11 har inte förändrat något.

Detta arbete har gjorts för att utvärdera XMI 2.0. Utvärderingen har gjorts för att se om den nya standarden (2.0) av XMI är bättre än den gamla. Det finns måga typer av problem som kan testas denna rapport undersöker om det går att exportera/importera klassdiagram mellan olika verktyg med hjälp av XMI. De UML-verktyg som har testats är Poseidon, Visual paradigm, Magic draw, Altova Umodel, Argouml Bouml.Resultatet visar att det inte är så lätt som man kan tro att exportera/importera diagram mellan olika UML-verktyg..