Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur användare av sociala Medier förhåller sig till, och varför de väljer att följa företagssidor i sociala Medier, vad de förväntar sig av dem samt hur de upplever företagens ständiga närvaro. Vi har undersökt detta utifrån en kvalitativ ansats och har använt fokusgrupper för att samla in studiens empiriska material. Fokusgruppsintervjuerna är semistrukturerade då detta anses vara lämpligt för att fånga in så mycket som möjligt av ämnet samtidigt som deltagarna får möjlighet att diskutera fritt. Det teoretiska ramverk som används i denna studie omfattar konsumentattityder, konsumentbeteende, skapande av image genom varumärken och word of mouth i sociala Medier.Våra resultat visar att de största anledningarna till att deltagarna följer företag i sociala Medier är för att få tillgång till information och inspiration samt ta del av underhållning. Majoriteten av deltagarna följer även företag för att få någonting tillbaka i form av tjänster, rabatter eller erbjudanden.

Frågeställning: Hur tänker myndigheter om kommunikation till medborgare i förhållande tilldet nya sociala medielandskapet?Bakgrund: År 2010 kom Sveriges kommuner och landsting (SKL) ut med riktlinjer för hurmyndigheterna bör förhålla sig till sociala Medier. Detta blev startskottet förmyndigheternas närvaro i de sociala Medierna. Myndigheternas traditionellakommunikation har till stor del handlat om att informera genomenvägskommunikation. I och med de sociala Mediernas intåg hartvåvägskommunikationen kommit att bli allt mer förekommande, något sommyndigheterna nu måste förhålla sig till.Syfte: Att utifrån ett relationsperspektiv, nå ökad förståelse genom attproblematisera kommuner och länsstyrelsers kommunikation via socialaMedier i allmänhet, men även vid krissituationer.

Webb 2.0 och sociala Medier har bidragit till nya sätt att integrera på webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även sociala Medier och Twitter och sociala Medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och sociala Medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder sociala Medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning.

Genomslagskraften i de sociala Medierna är vedertaget stora och spridningen av budskap äroändlig. Företags möjlighet att interagera, kommunicera samt identifiera sina kunder ärenorm. Problematiken ligger i mätbarheten, då ingen lyckats bevisa ekonomisk ROI direktkopplat till investering i sociala Medier. Ett problem som diskuteras såväl på expertnivå, istyrelserummet som bland marknadsförare globalt.Ur intervjuer samt forskningsunderlag är de största drivkrafterna för att som företag verka i desociala Medierna att långsiktigt öka försäljning genom högre varumärkeskännedom, utnyttjadword-of-mouth och djupare kundrelationer. Dessa faktorer sammanfattas av flera forskaresom ROE (return on engagement) och anses vara ett steg närmare ROI i sociala Medier då detkan resultera i långsiktiga intäkter.Det råder dock interna motsättningar i många företag, vilket är bekräftat både genom insamlad data, forskning samt intervjuer, när det gäller hantering av sociala Medier ochhurvida investeringar ska bedömmas ur ekonomiskt perspektiv eller ej.

Utvecklingen av internet och sociala Medier har gjort att företag tvingas tänka nytt kring marknadsföring och varumärkesbyggande. Dagens konsumenter använder sig av flertalet mediala kanaler för att knyta an till varumärken, och allt fler företag väljer således att använda sig av sociala Medier i marknadsföringssyfte, såsom Facebook och Instagram. Genom dessa forum skapas nya möjligheter för företag att bygga relationer till sina konsumenter samt att skapa en gemenskap kring varumärket. Social Medier kännetecknas bland annat av sin förmåga att skapa interaktiv kommunikation. Att förstå och dra nytta av konsumenters interaktion på nätet anses för företag vara strategiskt viktigt.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan upplevd stress och användande av och tillgänglighet till sociala Medier bland gymnasister. 167 elever deltog i studien och besvarade en digitalt presenterad enkät angående sina beteendevanor kring sociala Medier och upplevd stress. Resultatet visade att en stor andel av eleverna var aktiva användare av sociala nätverk under lektionspass, 73,6 %, och av mobiltelefoner på nätterna, 60,4 %. Samtidigt kände 58,6 % av eleverna oro eller ångest för skolarbetet. Statistisk analys visade att stressnivån ökade med ålder och var högre hos flickor än hos pojkar.

Sammanfattning/abstract Syfte: Syftet med detta arbete är att få större förståelse kring hur mobbning utspelar sig i dagens skolmiljö, samt att göra människor uppmärksamma på vad mobbning via sociala Medier innebär och vilka åtgärder som möjligen finns tillgängliga. Teori: I arbetet har Olweus (1999) teori om mobbning tillämpats och Dunkels (2007) teori om mobbning som förekommer via sociala Medier. Metod: Metoden som använts har varit anonyma enkätundersökningar med elever i årskurs fem och sex på tre olika skolor, samt en enkätundersökning med organisationerna Friends och BRIS. Resultat/Slutsats: Resultatet som kommit fram i detta arbete visar bland annat att om man kränker någon via internet så kan man vara anonym, samt att det är lättare att kränka någon via sociala Medier då man inte behöver se hur den man behandlar illa reagerar. Utifrån elevenkäterna kunde man tyda att eleverna vill ha bättre vuxennärvaro på internet, och menade bland annat att det ska finnas någon som har uppsikt om i fall mobbning förekommer..

Bakgrund och problemdiskussion: Sociala Medier är ett fenomen som vuxit sig stort på senare år och det blir allt vanligare att företag använder dessa plattformar som en kommunikationskanal med sina kunder. Bankerna kan via sociala Medier, såsom Facebook och Twitter nå ut på ett kostnadseffektivt sätt, med sitt budskap till allt större publik på en och samma gång. Detta kan i sin tur förstärka företagets rykte, om word-of-mouth visar sig vara av positiv karaktär samtidigt som det kan snabbt rasera företagets varumärke om spridningen av word-of-mouth är allt för negativ och okontrollerbar. Vi ämnar besvara följande frågeställning: Är Facebook och Twitter en gynnsam kommunikationskanal för banker, eller skulle vissa gynnas mer av att inte tillämpa sociala Medier i deras verksamhet?Syfte: Syftet med denna uppsats är analysera hur banker förhåller sig till och kommunicerar via sociala Medier.

Titel ?Det finns 1000 olika sätt att lyckas? ? En kvalitativ studie av kultur och nöjesbranschens arbete bakom sociala MedierFörfattare Emma Hellberg och Amanda NergeliusKurs Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, Medier och kommunikation, GöteborgsuniversitetTermin Höstterminen 2014Handledare Magnus FredrikssonUppdragsgivare Plyhm KommunikationSyfte Syftet är att kartlägga hur strategier för sociala Medier implementeras i organisationer och eventuella skillnader mellan organisationer som tagit hjälp av PR-konsulter respektive de som inte har gjort det.Metod och material Kvalitativa intervjuer med informanter på elva organisationer i kultur ochnöjesbranschen.Huvudresultat Trots att alla organisationer har idéer och tankar kring hur de vill arbeta med sociala Medier, är det ännu inte självklart att man har dessastrategier nedskrivna, eller ens uttalade för fler än den som arbetar med kommunikation. Det finns en ambition om att inkludera fler anställda i detta arbete, men många är försiktiga då man vill att det ska finnas en genomgående ton i kommunikationen. Av samma anledning är man också vara försiktig med att låta en konsult skapa innehåll för kanalerna. Man ser dock ingen fara i att använda konsulter i en rådgivande roll och tycker inte att de har för mycket makt i kommunikationsprocessen.Sociala Medier används främst för att förstärka varumärket genom att ha en dialog med gäster och kunder.

Syftet med denna studie är att undersöka hur textila modeföretag kan använda sociala Medier. Vi frågar oss också hur företagen ska använda Medierna för att få en närmre relation med kunder och hur sociala Medier kan skada och stärka textila modeföretag. Vi gör en studie på hur textila modeföretag ska lyckas skapa närmre relationer utanför sociala Medier och går in på budskap, word of mouth och lite om mediekanaler för att sedan se hur detta kan appliceras till sociala Medier. För att få svar på vårt problem kände vi att det var viktigt att undersöka textila modeföretags syn på sin närvaro i sociala Medier. För att göra detta valde vi att göra en kvalitativ studie med fyra företag; Monki, Rut & Circle, Shelta och Blue Jeans Company.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att studera hur marknadsföring via social media på olika sätt är viktigt för researrangörer, samt vilka faktorer som kan påverka kommunikationen mellan researrangör och kund.Jag har valt att göra en fallstudie på Fritidsresors användning av sociala Medier. För att uppå syftet har jag valt att besvara följande forskningsfrågor:- Hur bevakar och nyttjar Fritidsresor sociala Medier i sin kommunikation med kunderna?- Hur hanterar Fritidsresor negativ spridning via de sociala plattformarna?- Hur ser Fritidsresor på marknadsföring via sociala Medier ur ett framtidsperspektiv? Marknadsföringen har ändrats mycket de senaste decennierna. Från att ha varit produktfokuserade till kundfokuserade. En dialog mellan företag och kund är idag mycket viktigt och relationsmarknadsföring har kommit att tas på större allvar än tidigare.

Denna studie har undersökt hur svenska artister och representanter från svenska skivbolag uppfattar det rådande digitaliserade medieklimatets inverkan på musikbranschen. Syftet var att ta reda på hur artister samt skivbolag förhåller sig mot sociala Medier, samt att undersöka hur deras upplevelser från en allt mer digitaliserad musikbransch ser ut. För att kunna utvinna en så djup analys som möjligt har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag har genomfört fem djupintervjuer, varav tre med representanter från tre olika skivbolag, samt två med två olika osignerade artister. Jag valde att genomföra intervjuer med dessa två olika aktörer i hopp om att kunna få olika perspektiv i mina frågor. Jag har relaterat min analys till teorier om bland annat digitalisering, medieproduktion samt fankulturen. Resultatet har visat på att sociala Medier är något mycket viktigt gällande både artisters kamp om att nå framgång i en allt hårdare konkurrens där bruset av osignerade band och artister blir intensivare, samt när det gäller skivbolags arbete med att marknadsföra sina artister. Dock råder det delade uppfattningar mellan artisterna och de olika skivbolagen rörande hur de sociala Medierna bör användas.

I takt med att Internet blir mer och mer tillgängligt och att informationsmängden på Internetkonstant ökar, har ett behov för rekommendationssystem uppkommit. Ett problem på internet äratt veta vem och vad man kan lita på. Ett sätt att komma runt det här tillitsproblemet är attanvända sig av social media. Samtidigt har sociala Medier ständigt ökat i populäritet de senasteåren. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur rekommendationssystem och socialaMedier kan dra nytta av varandra samtidigt som ett praktiskt problem om att fårekommendationer från sina (online) vänner löses.

Sociala Medier har fått allt större betydelse när det gäller kommunikation mellan människor och för företag har explosionen av sociala Medier inneburit både möjligheter och utmaningar. För att möta konsumenterna där de befinner sig har företag nu följt efter kunderna till de sociala Medierna. I strävan efter att öka sin lönsamhet har företag tagit tillvara på sociala Medier som en ny och effektiv e-handelskanal, en verksamhet som fått namnet social commerce. Social commerce är ett nytt fenomen i Sverige och handlar om försäljning av varor och tjänster via sociala Medier. Vårt mål med denna studie är att undersöka anledningarna till varför några svenska företag har valt att använda sociala Medier som en plattform för sin e-handel samt klargöra vad det är som gör att sociala Medier är en lämplig plattform för e-handel.

Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva individer får stöd av sociala Medier för att fortsätta vara fysiskt aktiva. Inom ramen av sociala Medier inkluderades Facebook, Instagram, Twitter, Youtube, bloggar, forum och hemsidor. Sammanlagt deltog 30 fysiskt aktiva individer i åldrarna 1856 år. Metoden som användes var enkäter med öppna frågor som delades ut till frivilligt deltagande individer på tre olika friskvårdsanläggningar i norra Sverige. Insamlat textmaterial analyserades med en manifest innehållsanalys som resulterade i fyra huvudkategorier; Framsteg ger motivation, Inspiration, Bekräftelse som en klapp på axeln och Möjligheter till förbättring.