För ett litet företag med begränsade resurser kan det vara svårt att marknadsföra sig till poten-tiella kunder då traditionell reklam är dyr. Tidigare forskning visar att en webbplats vara en bra möjlighet för ett mindre företag att marknadsföra sig själva och sina produkter till en la-gom kostnad. I och med Webb 2.0 har möjligheterna att marknadsföra sig och sitt företag på nätet kraftigt ökat och kunderna har här, då de inte varit nöjda med att serveras traditionell reklam, tagit på sig att sprida sina upplevelser och syner på varumärken och produkter vidare till andra för att på så sätt kunna förmedla en mer sann bild. Denna nya del av marknadsföring som Webb 2.0 har möjliggjort sker genom ?elektronisk word of mouth? (eWOM) på sociala medier, bloggar och liknande.

Syftet är att få insikt i vad som motiverar företag till att använda Social CRM, och hur de arbetar med detta för att kommunicera med sina kunder med hjälp av sociala nätverk. En kvalitativ ansats har använts där tre företag inom olika branscher har blivit intervjuade; Röda Korset, Komplett ASA och Ving Sverige AB. Intervjuer har genomförts med två olika personer på varje företag. Studien visar att företag som är verksamma i Sverige har börjat anamma de möjligheter som arbetet med Social CRM i sociala medier innebär. De möjligheter företagen tar upp är att de kan nå en större målgrupp på ett mer kostnadseffektivt sätt, underlätta dialoger och skapa en informell och personlig kontakt vilket kan leda till ökad varumärkeslojalitet och värdefulla konkurrensfördelar.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Denna studie syftar till att undersöka svenska mediers bevakning av det amerikanska presidentvalet 2012. Frågeställningarna vi vill ha svar på handlar om huruvida medierna varit partiska i rapporteringen, det vill säga är rapporteringen positiv eller negativ kring någon av presidentkandidaterna i svenska medier? Och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift grundar sig rapporteringen på? För att få svar använder vi oss av kvantitativ innehållsanalys av artiklar i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Metoden gör det möjligt att undersöka partiskheten med hjälp av journalistikforskaren Kent Asps aktörsbehandlingsindex. Normativ medieteori utgår från att medier har ett samhällsansvar när det gäller att rapportera om händelser.

Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.

Ett av de mest omtalade fenomenen de senaste åren har varit den snabba utvecklingen av digitala medier och sociala nätverk. Teknologin har utvecklats från att ha varit något som användes ibland och var till för arbete och underhållning, till att vara en stor del av livet och för vissa en nödvändighet. De nya medierna och sociala nätverken är idag en stor del av mångas vardag och påverkar hur vi tar in information, kommunicerar och utrycker våra tankar och idéer. Under de senaste åren har allt fler organisationer valt att ta in sociala medier i sin marknadsföringsstrategi och organisationerna har företagsprofiler på bland annat Facebook och YouTube för att kommunicera med kunderna. Yngre generationer har växt upp med tekniken och sociala medier vilket är en resa som äldre inte har följt med på och därför är en vanlig uppfattning idag att endast yngre generationer använder sig av de nya mediekanalerna.

Vi har genom en kvalitativ fokusgruppsstudie undersökt hur barns uppfattning ser ut angående mediernas rapportering och påverkan kring fetma. Syftet är att se hur barn i tioårsålder upplever att de påverkas av den rapportering kring hälsa och främst fetma som återfinns i dagspressen. Genom fokusgruppsintervjuer har vi velat få fram barnens egen syn på mediernas framställning av fetma och hälsa. Vi vill även se hur två rikstäckande dagstidningar framstället barn och fetma i sina artiklar under en viss tid, detta som ett underlag för vår studie om barnens uppfattning om ämnet.I resultatet resonerar vi kring vad medierna säger om fetma och barn och hur bilden av detta ser ut i de dagstidningar vi valt. När det gäller studien av dagstidningarnas rapportering kring fetma och övervikt fann vi att fokus i första hand ligger på Sverige och USA.

Fo?ljande underso?kning bero?r sa?ngpedagogers fo?rha?llningssa?tt till digitala verktyg i undervisningen pa? gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma la?rare pa? olika gymnasier i Stockholm. Syftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? om och i vilken utstra?ckning digitala verktyg anva?nds i den enskilda sa?ngundervisningen pa? gymnasiets estetiska program.

Titel: Lantisen som blev partiledare och näringsminister ? en analys av hur Maud Olofsson gestaltas i mediernaFörfattare: Anna AnderssonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga politiker gestaltas i medierna. Detta med Maud Olofsson som exempel.Metod: Hermeneutisk metod samt kritisk diskursanalys.Teori: Gestaltningsteori samt teori kring politisk kommunikation och genusteori.Material: 31 nyhetsartiklar i dagstidningar som ges ut i de tre storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö från åren 2001, 2004-2006 samt 2009-2011.Huvudslutsatser: Mediernas gestaltning av Maud Olofsson utgår ifrån stereotypa bilder av hur hon som kvinna inom politiken förväntas vara. Maud Olofsson gestaltas i medierna utifrån tre olika stereotyper; bondmora, husmoder och järnlady. Då medierna är en viktig arena för politisk kommunikation är det av vikt att även titta på den politiska kommunikationens system utifrån ett genusperspektiv.Universitet: Medie- och kommunikationsvetenskap, LinnéuniversitetetNyckelord: Gestaltning, Politisk kommunikation, Medier, Genusperspektiv, Maud Olofsson.

Den tekniska utvecklingen i samha?llet ga?r fortare och fortare frama?t. Idag a?r det inte ovanligt att mobiltelefonerna anva?nds fo?r att go?ra banka?renden, hantera e-post och vara aktiv pa? sociala medier. Tekniker och lo?sningar som utvecklas ska vara kostnadseffektiva och anva?ndarva?nliga, men a?r detta pa? bekostnad av informationssa?kerheten? Fra?gesta?llningar som har besvarat handlar om vilka sa?rbarheter i tekniken som angripare kan utnyttja fo?r att ta sig in i en telefon, hur det uppta?cks och vilka proaktiva a?tga?rder som kan implementeras.

Titel: När hjältar faller - En jämförande studie av Aftonbladets och Expressens skildring av idrottshjältarna Ludmila Engquist, Tiger Woods, Lance Armstrong och Oscar Pistorius.Författare: Marianne AnderssonPublikationstyp: UppsatsNivå: CPoäng: 15 hpHuvudområde: Medie- och kommunikationsvetenskapKursnamn: MKV 61-90 hpProgramnamn: InformatörsprogrammetAntal sidor: 39Handledare: Mats HyvönenÄmne: Hur Aftonbladet och Expressen berättar om idrottshjältar som faller karriärmässigt.Frågeställning: Hur berättar de svenska kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen för sina läsare när/att en idrottshjälte faller karriärmässigt?Teoretiska perspektiv: Tidningsartiklarna har analyserats från Michael Foucaults teorier med utgångspunkt från hans bok ?Diskursens ordning? samt utifrån begreppen representation och identifikation i medier.Tillvägagångssätt: Utifrån en dokumentanalys har de publicerade artiklarna studerats för att ta reda på hur tidningarna valt att berätta om de olika fallen. Med hjälp av en kvalitativ analysmetod studeras om medierna använder sig av någon slags dramaturgi när de skildrar händelserna samt om det finns ett mönster med vilka som får komma till tals.Slutsats: Analysen visar att sättet som tidningarna rapporterar på om de fyra händelserna följer en bestämd dramaturgisk och kronologisk ordning. I samtliga fall kommer samma typer av människor till tals och de bilder som publicerar skildrar liknade motiv oavsett idrott eller fall..

Den här uppsatsen belyser hur Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet omskriver fotbollsrelaterat våld i Sverige. I uppsatsen koncentrerar jag mig på kravallerna i matchen mellan Hammarby och Djurgården, som spelades på Söderstadion, den 28 augusti 2006. Syftet med den valda avgränsningen är att utföra en mer fördjupad studie om pressens bemötande av fotbollsrelaterat våld. Den här matchen symboliserar på ett effektfullt sätt de våldsamheter som med jämna mellanrum förekommer i samband med möten mellan rivaliserade lag. Efterspelet till den här matchen har dessutom varit mer omskrivet än någon annan match på svensk mark.

Denna studie syftar till att undersöka användares subjektiva reflektioner kring olika interaktionsverktyg och deras användningsområden för att få en djupare förståelse för hur verktygen tillskrivs olika funktionella betydelser och alternativ mening i interaktionen och självpresentationen. Genom detta vill vi förklara hur fenomenet sociala medier påverkar människors vardag och interaktionen i samhället. Detta kan exempelifieras genom hur individer planerar och dokumenterar sin vardag för att kunna framställa sig på ett önskvärt sätt på sina online-profiler.Materialet i denna intervjustudie består av totalt sex intervjuer med personer i olika åldrar. Vi har använt oss av ansatsen semistrukturerad öppen observationsintervju, med motiveringen att detta ger oss möjlighet att studera reflektioner och handlingssekvenser samtidigt.Studiens slutsats är att användares interaktion på sociala medier i många avseenden liknar face-to-face-interaktionen mellan individer i deras vardag, då normer från det övriga samhället ständigt relevantgörs genom tillströmmandet och socialisationen av nya användare. Institutionaliserade användningsområden för olika interaktionsverktyg används som logisk utgångspunkt i hur verktygen används och tolkas, exempelvis hur användare genom dessa kan prenumerera på och visa uppskattning för andras uppdateringar och aktiviteter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka källkritiken i samband med rapporteringen om dieten LCHF. Ämnet för undersökningen statuerar i denna uppsats ett exempel på hur svenska medier hanterar och presenterar forskning om dieter. Premissen är att det förmodligen råder brister i källkritiken, att anekdotisk bevisföring utgör en stor del av källmaterialet och att LCHF huvudsakligen framställs positivt.Studiens teoretiska utgångspunkt är den positivistiska vetenskapsteorin samt den normativa teorin. Metoderna som används i studien är kvantitativ innehålls analys och en kompletterande intervjustudie. Det är ur Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet artiklarna om LCHF är hämtade, de är 91 till antalet.

Title: Hälsa i sociala medier - En kvalitativ studie om hur hälsoinformatörer upplever och påverkas  av hälsobudskap i sociala medier.Title: Health in social media - A qualitative study of how health communicators perceive and are affected by health messages in social media.Author: Anna HedströmInstitute: Karlstad University. Faculty of health, nature and engineering sciences.Tutor: Owe StråhlmanDate: 150615Number of pages: 34Keywords: eHealth literacy, health communication, health informers, health literacy, health messages, media literacy, social media Background: With an increased interest in diet and exercise, also health and fitness messages have increased in both traditional and social media. The general guidelines on physical activity and diet are forgotten as training tips increase in the media. Research shows that it is common for individuals to retrieve information from the media when it comes to their own health. In doing so media literacy, health literacy and eHealth literacy becomes increasingly important for health communicators and for those who receive health information. Objectives: The aim of this study was to examine health communicators? experiences of health messages in social media, and how they are affected by them. Method: Qualitative interviews were chosen as a method to collect data.