Detta examensarbete handlar om hur närvaron på sociala medier ser ut för svenska morgonprogram på radio. Hur mycket interagerar de med sina lyssnare? Studien är till för att delvis ge radiokanalerna en medvetenhet om hur de arbetar, men också att lära att det inte bara är att skriva några inlägg ibland utan att det krävs en strategi för att vinna hem sina lyssnare. Undersökningen görs genom insamling av data från sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram som därefter jämförs i diagram. Med en utgångspunkt i Shannon och Weavers kommunikationsmodell som idag har utvecklats till en tvåvägskommunikation tittar författarna närmre på hur morgonprogrammen interagerar med sin publik.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån ett kommunikationsperspektiv redogöra för vilka strategier svenska företag använder sig av inom sociala medier.Problem: Den nya utvecklingen av tekniken har förändrat sättet hur människor kommunicerar. Detta har i sin tur påverkat förutsättningar för företag och organisationer som vill nå ut till publiken. På tre år har sociala medier blivit denpopuläraste aktiviteten på Internet. Därför borde det vara naturligt för företag att använda sig av sociala medier som en del av deras kommunikationsstrategi.Metod: Studien grundas på kvalitativa telefon- och e-postintervjuer med sex svenska företag. Vi utförde ljudupptagning på de intervjuer där det var möjligt, för att få så rikt material som möjligt till vår analys.Resultat: Resultatet visar att det verkar finnas okunskap på företagen kring sociala mediestrategier och därmed otydliga strategier.

I och med internets utveckling och sociala mediers framväxt ställs företag och deras marknadsförare inför en ny situation om hur omgivningen kan tolkas. Sociala medier uppdateras varje sekund och är en direktsändning av det senaste. En av marknadsförares arbetsuppgifter är att analysera företags situation. I arbetet med situationsanalys samlar marknadsförare in information om ett företags omgivning - information som kan finnas i sociala mediers informationsflöde. Information som ligger till grund för att rätt strategiska beslut kan fattas med rätt information som underlag.Studien har genomförts med en kvalitativ metod.

Introducerandet av de sociala medierna har påverkat och förändrat sättet hur vi människor kommunicerar på. Det är i dagens samhälle både populärt och vanligt underhålla relationer, skapa nya eller enbart enkla konversationer via sociala medier. Företag och marknadsförare har insett betydelsen av den här mediekanalen, därför har användning och närvaro från företagens sida inom denna mediekanal expanderat kraftigt under den senaste tiden. Dock finns det svårigheter att definiera vad det ger i direkt affärsvärde till företaget. Studien handlar om att undersöka vilka möjligheter samt verktyg som finns tillgängliga för marknadsförare till att mäta marknadsföringseffekter i sociala medier.

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

Befattningshavare av både stora och små organisationer har kommit till en punkt där det är viktigt att förstå vikten av sociala medier och ställa frågan, hur? och inte om? de ska möta sina kunder på denna nya arena. Sociala medier är fortfarande något väldigt nytt för många, och har förhållandevis få regler och rutiner för hur organisationer ska hantera det på bästa sätt.Syftet med denna studie är att undersöka hur de undersökta kommunerna arbetar med och väljer att hantera sociala medier som ett kommunikationsverktyg för att stärka relationen till sina medborgare.Frågeställningen som har använts för att besvara syftet är:Hur ser de undersökta kommunerna på sociala medier?Vad är syftet med användningen av sociala medier inom dessa kommuner?Hur väljer dessa kommuner att hantera användningen av sociala medier inom organisationen?Jag har valt att genomföra en kvalitativ undersökning som består av intervjuer och en dokumentundersökning av kommunernas riktlinjer och policys. Intervjuerna har genomförts med vad anser vara högkvalitativa källor, det vill säga chefsinformatören på Ljungby kommun och kommunikationschefen på Växjö kommun.

I studien studeras hur komplexiteten kring sociala medier kan studeras, samt pa? vilket sa?tt sociala na?tverk a?r relaterade till na?tverken i sociala medier och hur det pa?verkar konsumenterna. Syftet med studien a?r att underso?ka de sociala medierna i fo?rha?llande till de sociala na?tverken med fokus pa? konsumentbeteende och da?rigenom skapa en generell modell som fo?rklarar problematiken. Studien bygger pa? en litteraturstudie som i fo?rsta hand sammansta?llts av artiklar med fokus pa? a?mnesomra?dena sociala na?tverk, elektroniska sociala na?tverk och sociala medier. En enka?tunderso?kning gjordes fo?r att sammansta?lla konsumenters a?sikter om a?mnesomra?dena, i syfte att tillslut utmynna i en analys och diskussion. Det ga?r att konstatera att sociala medier har vidgat det sociala na?tverket fo?r den enskilde konsumenten. Detta resulterar i att den enskilde konsumenten nu kan komma i kontakt med fler akto?rer och andra konsumenter som i ma?nga fall kan vara oka?nda.

Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om hur tre grundskolelärare använder olika medier i matematikundervisningen mot bakgrund av den logocentriska traditionen i skolan. Jag kommer att utgå från följande frågeställningar i min studie: ? På vilka olika sätt gestaltas den logocentriska traditionen i matematikundervisningen i en årskurs 1, 2 och 4? ? Vilka anledningar anger lärare till att de centrala medierna i undervisningen i skolan är de logocentriska uttrycksformerna och inte de kinestetiska, visuella och auditiva uttrycksformerna? ? Hur uppfattar lärare att de visuella, auditiva och kinestetiska uttrycksformerna utvecklas i en logocentrisk skoltradition? Teorin i mitt examensarbete definierar begreppen medier och logocentrisk tradition i matematikundervisningen. Teorin innehåller tidigare forskning om hur den logocentriska traditionen gestaltas i skolan, samt skolans behov av förändring för att motsvara samhällets utveckling. Jag har använt mig av en etnografisk ansats och mina insamlingsmetoder är intervju och observation. Undersökningarna är gjorda på en skola, där jag har besökt tre olika skolklasser i två dagar per skolklass.

Jag är bland de första studenterna som genomgått en utbildning med huvudämnet Kultur Medier och Estetiska uttrycksformer. Syftet är att undersöka hur relevanta mina mediekunskaper är för verksamheten ute på skolorna. Jag har gjort ett medieprojket i en åk 2-3. Min frågeställning är: Hur kan styrdokumentens direktiv om medieundervisning omsättas i praktiken? Jag har använt mig av enkät, video, intervju och dagboksanteckningar som metodunderlag.

Syftet med avhandlingen var att få fram konkreta förslag på hur svenska dagligvaruföretag kan arbeta med Facebook i sin marknadsföring för att öka både befintliga och nya kunders varumärkeslojalitet till företaget.Teorikapitlet innehåller teorier kring ämnena varumärke, märkeslojalitet, kommunikation, Internet, sociala medier och Facebook. Ytterligare information har även samlats in genom intervjuer med tre experter inom sociala medier för att styrka teorierna kring sociala medier.Studien visade att svenska dagligvaruföretag idag inte använder sig av Facebook i dess fulla kapacitet. Genom att använda sig av en kombination av grupper, sidor, applikationer och event kan företag stärka sina kunders varumärkeslojalitet. Det handlar om att använda dessa olika verktyg för att skapa en relation med kunden och en kanal för dialog. Kan företaget sedan besvara kundens frågor och funderingar på ett bra och snabbt sätt genom denna nya mediekanal kan en långvarig relation skapas mellan kunden och företaget som i sin tur leder till varumärkeslojalitet hos kunden. .

Sociala medier innebär både stora hot och möjligheter. Möjligheterna är större än någonsin för organisationer att interagera med sina intressenter och utifrån det bygga starka relationer. Samtidigt innebär den snabba spridning av information som sociala medier innebär ett hot för organisationer. I sociala medier kan ett rykte eller missnöje uppstå väldigt snabbt och bli en sanning som orsakar stor skada för ett företag och ett varumärke. Syftet är att belysa och problematisera hur företag använder sociala medier i sin kriskommunikation. Syftet bröts ner i tre frågeställningar:Hur använder Parken Zoo Facebook i sin kriskommunikation?Hur utvecklas kriskommunikationen i de olika faserna förebyggande-, förberedelse-, akut-, återhämtnings- och lärofasen?Vilken roll spelar Facebook i dessa faser? De teoretiska ramverken som har använts i uppsatsen är krisens olika faser och relationsskapande.

I denna uppsats undersöks designmönster. Tidigare, erkända designmönsterbibliotek har använts som grund för att ta fram en ny designmönstermall. Sedan har sex designmönster identifierats och skapats från sociala medier med hjälp av mönsteridentifikation, dessa är: gilla-knapp, hashtag, dela, kommentera, lägga upp bilder och nyhetsflöde. Vidare har intervjuer med sju respondenter från olika Stockholmbaserade webbyråer genomförts för att undersöka huruvida de identifierade mönstren från sociala medier påverkar deras webbdesign. Centralt för undersökningen var dessutom att ta reda på om webbyråer idag överhuvudtaget använder sig av designmönster när de bygger en webbplats.

Allt fler människor använder sig av sociala medier via sina mobiltelefoner. Mobiltelefonernas egenskaper tillåter användarna att kommunicera på ett snabbt och platsoberoende sätt. Flera stora välgörenhetsorganisationer i Sverige har börjat mobilanpassa sina hemsidor. Däremot används inte sociala mediers mobilanpassade funktioner för att tillåta social interaktion. Denna uppsats undersöker hur välgörenhetsorganisationer kan tillåta användare av mobila sociala medier att dela med sig av sitt engagemang till sitt sociala nätverk, för att öka givandet via mobiltelefoner.

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

Studiens syfte är att undersöka ungdomars sociala medieanvändande och hur dessa påverkar dem då de är online och offline. Det som studien fokuserar på är införlivande av tillhörighetskänslor, kollektiv självkänsla och bekräftelse via sociala medier hos informanterna. Det är en kvalitativ metod som används i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyseras och kopplas till tidigare forskning samt Richard Jenkins teori om social identitet vilken inkluderar begrepp som grupper, kategorisering, institutionalisering, habitualisation, identifikation, självbild och offentlig image. Även Berger och Luckmanns begrepp face-to-face interaktion och socialisationsprocess används i analysen samt begrepp som berör internetberoende.Det empiriska materialet analyseras enligt hermeneutiska principer, och visar på att alla informanterna tar del av sociala medier varje dag.