Vi befinner oss i ett nytt Medielandskap, där marknadsföringsutvecklingen kontinuerligt bygger på nya teorier och strategier för att uppnå fördelaktiga och hållbara konkurrensmedel.Uppsatsens syfte är att göra en explorativ studie om fenomenet galor.Detta sker utifrån teorier om kommunikation, varumärkesuppbyggnad samt köpbeslutsprocessen.Frågeställningarna syftar till att först och främst beskriva varför en gala arrangeras?Följfrågor är: Vilka mål har de olika aktörerna med galan? Vilka medel används för att uppnå målen? Men även hur uppdragsgivare, pristagare och arrangörer förhåller sig gentemot varandra? Det vill säga vilka attityder upplevs, och vad är egentligen prisets effekt?För att kunna få en så bra inblick som möjligt utförde vi en kvalitativundersökning, som grundades på sex stycken intervjuer, med aktuella aktörer inom Guldäggsgalan och Spinngalan. Övrigt material som används är litteratur inom marknadsföring, kommunikation samt forskning för småskaliga forskningsobjekt. Vi har även kortfattat beskrivit våra studieobjekt Spinngalan och Guldäggsgalan. Det vi kommer fram till är att ett vunnet pris inom en gala kan användas som ett komplement till den befintliga marknadsföringen.

Syftet med denna undersökning är att studera svensklärares och samhällsvetenskapslärares förhåll-ningssätt till Wikipedia och därmed belysa en del av de utmaningar som skolan ställs inför det rå-dande Medielandskapet. Frågeställningarna är inriktade på lärares attityder och resonemang kring Wikipedia, samt vilka konsekvenser lärarna anser att användningen av det får sin i undervisning. Eventuella skillnader mellan svensklärares och samhällsvetenskapslärares förhållningssätt gentemot Wikipedia tas också upp. Metoden för undersökningen är kvalitativa intervjuer. Dessa genomfördes med fyra lärare, två svensklärare och två samhällsvetenskapslärare, från en och samma gymnasieskola. Resultatet ger en bild av hur diskursen kring Wikipedia kan se ut i skolan och hur de olika lärarna resonerar kring det.

Syftet med studien är att undersöka hur niondeklassare ser på och tar till sig nyheter och vilken trovärdighet de anser att tidningar och nyhetssändningar har. Tre utvalda niondeklasser i Stockholmsområdet med sammanlagt 66 elever har deltagit i studien genom att besvara en enkät. Förutom frågor om ovanstående har de också svarat på frågor om sina erfarenheter av mediekunskap i skolan när det gäller källkritik. Studien är kvantitativ. Inspiration till undersökningen har jag fått av Ebba Sundins avhandling Seriegubbar och terrorkrig - Barn och dagstidningar i ett förändrat Medielandskap som bland annat behandlar de frågor jag intresserar mig för.

I ett snabbt förändrande Medielandskap finns det fog för att undersöka vilken plats de gamla journalistiska idealen har i dagens journalistiska arbete. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska sportjournalister med fokus på fotbollsjournalistik ser på objektivitetsidealet och hur de anser att deras förhållande till objektivitet ser ut i arbetet.Varför just fotbollsjournalistik? För att sportjournalistiken är en genre som har ansetts haft ett speciellt förhållande till objektivitet och för att det saknas forskning som beskriver området. Eftersom det handlar om en kandidatuppsats vore det orimligt att ge sig på att försöka beskriva all sportjournalistik, varför jag har begränsat mig till fotbollsjournalistik som är den största subgenren inom sportjournalistiken. Uppsatsen bygger på fem kvalitativa intervjuer med fem olika journalister från fem olika medier. De har i längre semistrukturerade intervjuer fått svara på frågor som kretsar kring objektivitet, hur de själva anser att man borde bete sig och hur de anser att andra fotbollsjournalister agerar.

I denna studie har costume play (förkortat cosplay) analyserats i förhållande till identitet. Fortsättningsvis kommer förkortningen cosplay att användas i den här studien. Andra böjningar av ordet kommer också att förekomma som exempelvis cosplayare, som är en person som håller på med cosplay.Idag är det ett Medielandskap med deltagarkultur och konsumenten kan även vara producenten. En person som väljer att klä ut sig till en karaktär (vanligtvis från en manga eller anime) kallas det för cosplayare. Deras medierade fantasier har fått blivit verklighet genom cosplaying.Syftet med den här undersökningen är att ta reda på varför personer väljer att tillfälligt bli någon annan genom att cosplaya och hur det påverkar deras individuella identitetsskapande.

Introduction: As the media landscape has changed so has fierce competition in the market, giving an effect of stronger commercialization of the media. Societal problems in our society are caused by increased commercialization and market orientation. Media has gone from trusted social institutions to focus on their own economic interests, where owners are expected revenue. The content of the media is characterized more and more by entertainment, because it attracts a larger audience. On one side media is expected to contribute to democracy in society and on the other they are expected to contribute profits to their owners, which creates a conflict in today?s media society.

I dagens Medielandskap lever många människor en stor del av sitt liv genom digitala medier, något som även påverkar skolvärlden. Denna studie undersöker den digitala utvecklingen i relation till lärarrollen och svenskämnet. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar med medie- och informationskunnighet (MIK) inom svenskundervisning och skolutveckling samt en kompletterande intervju med Statens medieråd. Syftet med studien är att genom svensklärarnas upplevelse av att arbeta med MIK försöka förstå den digitala utvecklingens betydelse i relation till svenskämnet. Min hypotes är att dagens lärare behöver öka sin medie- och informationskunnighet för att kunna möta elevernas behov och kunna utföra sitt allt mer komplexa demokratiuppdrag.

Den här uppsatsen behandlar tv-programmet Lilla Aktuellt som är ett nyhetsprogram för barn. Programmet sänds på Barnkanalen (SVT) och har tidigare sänts på SVT 1. Vi har gjort en jämförande kvantitativ innehållsanalys på sammanlagt sexton program, åtta program från oktober och åtta från november månad, år 1993 och år 2008. Vårt syfte är att belysa hur programmet förändrats sedan starten 1993.Teoretiskt är vi inspirerade av Ingegerd Rydins bok Barnens röster. Program för barn i Sveriges Radio och television 1925-1999 (2000), Ebba Sundins avhandling Seriegubbar och terrorkrig, barn ochdagstidningar i ett förändrat Medielandskap (2004), Siri Amram och Cecilia Hedquists kandidatuppsats??Stor jämställdhet i ett litet format ? en kvantitativ och kvalitativ undersökning av Lilla Aktuellt utifrån ett genusperspektiv ??(2007) samt generell teori om nyhetsvärdering och nyhetsurval.

Dagens Medielandskap har inneburit en förändring i kommunikationen mellan konsument och företag. Denna kommunikation tar sin form på sociala medier där företag har möjligheten att etablera ett starkt varumärke genom direktkontakt med konsumenterna. Men sociala mediers potential är också ekvivalent med utmaningen att utnyttja det effektivt. En bransch som möter fler hinder än andra är alkoholbranschen, som regleras av alkohollagens bestämmelser för hur marknadsföringen får gå till. Vi anser det därför vara spännande och intressant att undersöka hur marknadskommunikationen på sociala medier ser ut för ett nyetablerat företag inom alkoholbranschen.

ABSTRACT Title: The new Public ServiceAuthors: Hanna Haeggström, Sara Marklund, Madeleine OlssonLevel: Bachelor thesis in Media and Communications Studies Supervisor: Olof HulténLocation: School of Communication and Design, University of Kalmar, spring 2008Language: SwedishNumber of pages: 55There is an ongoing change of the media industry where new types of media emerge as a result of technological advancements. The audience and their use of the media have changed where available range has expanded while the size of the audience has remained the same. For media companies this implies a fight for the audience, where the right approach is vital for keeping as well as attracting new customers. Public service is an issue under current debate and its future role in the media industry has been brought into question. This survey investigates the roll of public service in Scandinavia in a new and changing media industry and how they should act to be important for their audience.

Den 22 juli 2011 utförde Anders Behring Breivik det värsta terrorattentatet i Norge i modern tid. Svenska medier valde att lägga alla sina resurser på att bevaka katastrofen i grannlandet. I denna uppsats undersöker vi hur SVT, SR och TV4 arbetade med bevakningen. Studien som behandlar nyhetsbevakningens första dygn, går in på vilka etiska, praktiska och källkritiska problem som respektive kanals nyhetsredaktioner ställdes inför (inklusive webben). Vi tar även upp hur arbetet och bemanningen organiserades.

Syfte: Vi vill ta reda pa? hur teknikutvecklingen relaterad till VoD pa?verkar beteendet hos unga vuxna och hur detta beteende fo?ra?ndrar tv-tittandet i denna ma?lgrupp.Teori: Denna studie anva?nder huvudsakligen tva? teorier fo?r att underso?ka problemet. Den fo?rsta teori som tas upp a?r Diffusion of innovation, Rogers (2003) som diskuterar innovationers spridning och pa?verkan i samha?llet. Fo?r att vidare underso?ka beteendet hos unga vuxna anva?nds Jakob Bjurs avhandling Transforming Audiences (2009) som underso?ker individualiseringens mo?nster inom tv-tittande.Metod: En kvalitativ empirisk fallstudie baserad pa? intervjuer av fokusgrupper samt personintervju.

I augusti 2010 inträffade en olycka i San José-gruvan i Chile. Olyckan resulterade i att 33 gruvarbe-tare blev fast i ett skyddsrum i över två månader innan de kunde räddas. Händelsen fick ett stort utrymme i media världen över. I vår studie har vi utmanat medielogiken genom att testa tre ny-hetsvärderingsteorier utifrån aftonbladet.ses och dn.ses nyhetsrapportering kring gruvolyckan. Tidningarna valdes därför att de är Sveriges största kvälls- respektive morgontidning.

Titel: ?Journalister kan ju egentligen ingenting? ? En studie i ungas förtroende för sina nyhetskällorFörfattare: Jonatan Eriksson, Eva-Karin FredrikssonHandledare: Oscar WestlundUppdragsgivare: TidningsutgivarnaKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Vårterminen 2010Syfte: Att undersöka ungas mentala relationer till de nyhetskällor som de använder.Metod- & materialval: Kvalitativ intervjustudie med 11 gymnasieelever.Huvudresultat: Eftersom det i studien inte görs några generaliserande anspråk ska studiens resultat inte användas för att skapa en bild av hur ungdomar generellt ser på sitt nyhetsutbyte och sitt medieförtroende. Studien bidrar med olika nyanser av förklaringar till vilka utbyten de unga söker och hur de värderar dem. Trots att ingen av de elva intervjuade explicit uttrycker att de söker utbytet information från nyhetsmedier, upplever de ändå att de får något slags basbehov av samhällsnyheter mättat. De nyheter som de tar del av ger en bred, men grund bas för nyhetsintaget.

I dagens konsumtionssamhälle bombarderas tevepubliken ständigt med reklamfilmer om olika produkter och tjänster. Trots ett konvergerande Medielandskap med en uppsjö nya teknologiska innovationer har televisionen bevarat sin starka ställning i de svenska folkhemmen och är fortfarande det mest frekvent använda mediet bland barn. Med gemensamt intresse för reklam och dess påverkan som utgångsläge förde Piagets teori om barnets kognitiva utveckling oss in på att närmare undersöka hur barn påverkas av tevereklam sett ur ett föräldraperspektiv. Syftet med studien var att bidra till en ökad förståelse kring hur föräldrar upplever att barn påverkas av tevereklam som sänds med intentionen att sälja produkter.För att besvara forskningsfrågan genomfördes en totalundersökning på en avgränsad population bestående av föräldrar med barn mellan fyra och sex år på nio förskolor i Karlstad. Till vår hjälp tillämpades två olika metoder - enkätundersökning och samtalsintervjuer.Totalt fanns det 227 presumtiva respondenter i populationen varav 85 föräldrar valde att medverka i studien. Vi närmade oss forskningsfrågan genom att mäta samband och olikheter i påverkan mellan en rad olika faktorer såsom konsumtionsmängd, ålder och föredragen kanaltyp.