I Upplands VÀsby utanför Stockholm tillverkar Kraft Foods bland annat choklad under varumÀrket Marabou. Vid anlÀggningen finns en Pralin Line som Àr en automatiserad produktionslinje för tillverkning av chokladpraliner i ask. Under en tid har Pralin Line inte kunnat motsvara förvÀntningarna och har inte haft den linjeeffektivitet man efterstrÀvar. Som ett led i detta har ett projekt initierats för att öka effektiviteten vid Pralin Line. En del i projektet Àr detta examensjobb som syftar till att utveckla det förebyggande underhÄllet vid Pralin Line.

Den hÄrdare ekonomiska verkligheten stÀller nya krav pÄ nÀringslivet. Effektiviseringen av hushÄllning med knappa resurser i en alltmer förÀnderlig omvÀrld Àr ett aktuellt tema inom alla omrÄden sÄsom privata som offentliga verksamheter. Den hÀr uppsatsen Àr ett försök att belysa tillÀmpningen av nÀttverksorganisationsform som en effektivare samarbetsform mellan organisationer i en ostabil ekonomisk miljö. I uppsatsen anvÀndes ett tolkande synsÀtt som Àr typiskt för ontologisk inriktning konstruktionism. En kvalitativ forskningsmetod i kombination med ett abduktivt arbetssÀtt passar till den ontologiska inriktningen. PrimÀrdata samlades genom fem intervjuer med nyckelpersoner som hade ansvar för vissa omrÄden i ett tvÀrsektoriellt projekt i en kommun.

Syftet med denna rapport var att genomföra en riskanalys av GÀvle rangerbangÄrds verksamhet, avgrÀnsat till hÀndelser som kan orsaka allvarliga skador pÄ mÀnniskor. HÀndelsernas risk har vÀrderats för personalen pÄ rangerbangÄrden samt tredjeman i rangerbangÄrdens omgivning. GÀvle rangerbangÄrd Àr klassad som en farlig verksamhet enligt Lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, pÄ grund av den farligt godshantering som sker pÄ omrÄdet. PÄ rangerbangÄrden inkommer och avgÄr tÄgsÀtt och godsvagnar rangeras, vilket innebÀr att vagnarna omkopplas och sorteras. Av samtliga vagnar som hanteras pÄ GÀvle rangerbangÄrd innehÄller cirka Ätta procent farligt gods.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att underso?ka motivationsklimat inom ungdomsakademier i elitfotbollen i Stockholm med hja?lp av fo?ljande fra?gesta?llningar:- Vad inneba?r ett prestations- och resultatorienterat motivationsklimat fo?r chefer och tra?nare inom akademin?- Vilket motivationsklimat prioriteras i akademiverksamheten?- Upplever tra?narna att motivationsklimatet ger effekter i termer av inre motivation och la?ngsiktig idrottslig framga?ng?- Vilka metoder anva?nds i praktiken fo?r att skapa o?nskva?rt motivationsklimat?MetodStudien a?r en kvalitativ sa?dan. Arbetet har anva?nt sig av en triangulering i tva? elitfo?reningar i fotboll, inkluderat tva? intervjuer med akademichefer, fyra intervjuer med akademitra?nare, samt en observation. Fo?r att besvara arbetets syfte och fra?gesta?llningar har en egen intervju- och observationsguide arbetats fram med achievement goal theory, och self-determination theory som grund.

Sammanfattning Bakgrund och problemdiskussion: Butikslogistiken har förÀndrats med Ären. I början ansÄgs logistik vara enbart en kostnad med en mÄlsÀttning att minska. Detaljhandeln var Àven passiva mottagare av produkter. Varorna fördelades ut till butiker dÀr efterfrÄgan förelÄg. Idag har företagen bÀttre kontroll över produkterna och kan dÀrför reagera snabbare pÄ kundernas efterfrÄgan.

Mitt syfte Àr att undersöka om och hur rektorer upplever att barnkonventionens artikel 12, vilken innefattar att alla barn har rÀtt att sÀga sin mening och fÄ den respekterad, tillÀmpas i skolans verksamhet. Mina frÄgestÀllningar Àr; (1) Upplever rektorer att elevers Äsikter blir hörda i skolans verksamhet? (2) I vilken utstrÀckning upplever rektorerna att eleverna fÄr vara delaktiga och ha elevinflytande och vilken betydelse har dessa för skolans verksamhet? (3) Upplever rektorer att eleverna fÄr vara med i en beslutsprocess? Förenta nationerna (FN) arbetade fram en konvention om barnens rÀttigheter, barnkonventionen, 1989. En konvention innebÀr regler som flera lÀnder arbetat fram och kommit fram till att de skall följa. NÀr barn lÀr sig i tidig Älder om mÀnskliga rÀttigheter, jÀmstÀlldhet, mÀnniskors lika vÀrde och hur ett demokratiskt samhÀlle fungerar kommer det gynna samhÀllet i lÀngden.

PÄ grund av olika redovisningsskandaler och liknande har under de senaste Ären nÀringslivet drabbats av ett förtroendeproblem. Detta har lett fram till en utökad diskussion betrÀffande begreppet bolagsstyrning (corporate governance) och mÄnga lÀnder har infört koder för reglering av detta omrÄde. USA har valt att tillgripa strÀngare lagstiftning, medan Europa har valt att satsa pÄ sjÀlvreglering i form av bolagskoder. Efter ett samarbete med regeringen och nÀringslivet presenterades i december 2004 Svensk kod för bolagsstyrning. Koden Àr ingen lag utan bygger pÄ sjÀlvreglering enligt principen ?följ eller förklara?.

För att vinna mer Äkermark till jordbruket utdikades stora arealer mark i slutet av 1800- talet och början av 1900-talet. Detta medförde att mÄnga vÄtmarker har försvunnit frÄn vÄrt odlingslandskap, störst andel har gÄtt förlorade i södra Sveriges slÀttlandskap. Dessförinnan betydde vÄtmarkerna mycket för mÀnniskorna. De gav bland annat foder till djuren under vintern. Enligt ett delmÄl i ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmÄl, Myllrande vÄtmarker ska det anlÀggas och Äterskapas ett stort antal vÄtmarker i odlingslandskapet framtill Är 2020.

För att vinna mer Äkermark till jordbruket utdikades stora arealer mark i slutet av 1800- talet och början av 1900-talet. Detta medförde att mÄnga vÄtmarker har försvunnit frÄn vÄrt odlingslandskap, störst andel har gÄtt förlorade i södra Sveriges slÀttlandskap. Dessförinnan betydde vÄtmarkerna mycket för mÀnniskorna. De gav bland annat foder till djuren under vintern. Enligt ett delmÄl i ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmÄl, Myllrande vÄtmarker ska det anlÀggas och Äterskapas ett stort antal vÄtmarker i odlingslandskapet framtill Är 2020.

De senaste tio Ären har det byggts ett stort antal nya arenor i Sverige, nÄgra exempel Àr Kinnarps Arena i Jönköping och Ejendals Arena i Leksand. En arenas huvudverksamhet Àr i huvudsak sportevenemang. Men hur förhÄller sig arenorna till andra typer av evenemang, hur viktiga Àr de för en arena? Arenan Àr ett av de fÄ stÀllen i en stad, dÀr en stor ansamling av innevÄnare kan trÀffas regelbundet. MÄnga evenemang verkar helt eller delvis i det allmÀnna rummet, dÀrför bör samhÀlleliga resultat och effekter ha en framtrÀdande roll i ledningen och planeringen av dessa evenemang.

Denna rapport Àr författad av studenterna Jimmy Hardingz och Johan Törngren, pÄ programmet Ekonomi och ledarskap för hÄllbar utveckling vid Högskolan pÄ Gotland. Rapporten Àr produkten av det examensarbete som genomförts som ett förbÀttringsarbete vid Destination Gotland AB, ett företag som bedriver fÀrjetrafik till och frÄn Gotland. Examensarbetet har föregÄtts av en förstudie dÀr författarna undersökte vilka förbÀttringsmöjligheter som finns i företaget. FrÄn förstudien framkom att det finns förbÀttringspotential i hur samverkan sker med företagets största leverantör, Gotlands stuveri AB, som levererar tjÀnsterna lossning och lastning av fartygen. Syftet med detta förbÀttringsarbete har varit att överlÀmna ett underlag till företaget om hur de kan förbÀttra sin samverkan med leverantörer.

Kulturen har i dagens samhĂ€lle vĂ€xt sig allt starkare och ett exempel pĂ„ det Ă€r införandet av evenemanget Europas kulturhuvudstad i mitten pĂ„ 1980-talet. Under de cirka tjugo Ă„r som gĂ„tt sedan detta infördes har arrangemanget vĂ€xt sig större och större frĂ„n Ă„r till Ă„r. År 2014 Ă€r det Sveriges och Lettlands tur att ta hand om detta evenemang och i Sverige finns redan nu fyra kandiderande stĂ€der: UmeĂ„, Lund, GĂ€vle och Kalmarregionen.Problemformuleringen i uppsatsen Ă€r vad de kandiderande stĂ€derna gör för att bli nominerade som Sveriges kulturhuvudstad utifrĂ„n en strategisk marknadsplan och varumĂ€rkesbyggande Ă„tgĂ€rder. Syftet som stĂ€lldes upp var: att skapa en förstĂ„else för att sedan jĂ€mföra de svenska stĂ€der som hittills har uppgett att de kommer att kandidera och att ta reda pĂ„ hur de ansvariga i respektive stad tĂ€nker och agerar i inledningsfasen av denna satsning. Syftet utgick frĂ„n projektledarnas synvinkel och dĂ€rmed togs ett projektledarperspektiv.

Kulturen har i dagens samhĂ€lle vĂ€xt sig allt starkare och ett exempel pĂ„ det Ă€r införandet av evenemanget Europas kulturhuvudstad i mitten pĂ„ 1980-talet. Under de cirka tjugo Ă„r som gĂ„tt sedan detta infördes har arrangemanget vĂ€xt sig större och större frĂ„n Ă„r till Ă„r. År 2014 Ă€r det Sveriges och Lettlands tur att ta hand om detta evenemang och i Sverige finns redan nu fyra kandiderande stĂ€der: UmeĂ„, Lund, GĂ€vle och Kalmarregionen.Problemformuleringen i uppsatsen Ă€r vad de kandiderande stĂ€derna gör för att bli nominerade som Sveriges kulturhuvudstad utifrĂ„n en strategisk marknadsplan och varumĂ€rkesbyggande Ă„tgĂ€rder. Syftet som stĂ€lldes upp var: att skapa en förstĂ„else för att sedan jĂ€mföra de svenska stĂ€der som hittills har uppgett att de kommer att kandidera och att ta reda pĂ„ hur de ansvariga i respektive stad tĂ€nker och agerar i inledningsfasen av denna satsning. Syftet utgick frĂ„n projektledarnas synvinkel och dĂ€rmed togs ett projektledarperspektiv.

Emelie Ek (2009): Kvalitet i förskolan ? en studie om förÀldrainverkan ur pedagogperspektiv.Examensarbete i didaktik. LÀrarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i GÀvle.

En transportbo?rs a?r en elektronisk marknadsplats da?r transportsa?ljare kan annonsera ledig kapacitet till fo?rsa?ljning och transportko?pare kan ge fo?rfra?gningar pa? transporter. Na?r akto?rerna pa? transportbo?rsen har hittat en sa?lj- eller ko?pannons som passar deras behov sluter de avtal om en transport. Transportbo?rser underla?ttar fo?r transportsa?ljare att o?ka sina fyllnadsgrader samtidigt som den a?ven underla?ttar fo?r transportko?pare att hitta transporto?rer.