Sammanfattning: Alltfler människor blir alltmer fysiskt inaktiva och riskerar därmed att drabbas av vällevnadssjukdomar. Personer med reumatoid artrit (RA) ärmer fysiskt inaktiva än befolkningen i stort. Trots den medicinska utvecklingen får personer med RA nedsatt ledrörlighet, muskelfunktion och balans. Att öka deras fysiska aktivitetsnivå skulle kunna förbättra dessa parametrar samt minska deras risk att drabbas avvällevnadssjukdomar i framtiden.Syfte: Syftet var dels att kartlägga nivån av självskattad fysisk aktivitet, hälsa och tilltro till egen förmågahos personer med nydebuterad RA dels att undersöka samband fysisk aktivitetsnivå och hälsa respektive tilltro till egen förmåga.Metod: I en tvärsnittsstudie skickades enkäter ut till 88 personer med nydebuterad RA. Samtliga hade insjuknat mellan 2003 och 2005 och deltog i tidig artrit mottagningen på Reumatologiska kliniken på Universitetssjukhuseti Örebro.

Denna uppsats är en intervjustudie där Carol Lee Bacchis ?What´s the problem?-modell fungerar som inspiration för hur materialet begripliggörs och analyseras. Syftet är att undersöka synsättet på anorexi inom den specialiserade ätstörningsvården med utgångspunkt i ett feministiskt teoretiserande kring detta. Specifikt undersöks när- och frånvaro av genusperspektiv och i vilken utsträckning de fyra intervjuade företrädarna för den specialiserade vården uppfattar problematiken som individuell kontra strukturell. Författaren har en förståelse av kön som konstruerad kategori och i analysen berörs genuskonstruktionens betydelse för förekomsten av anorexi.

Bakgrund: Prediabetes ?r ett tillst?nd med f?rh?jda blodsockerniv?er som ?nnu inte n?r gr?nsen f?r typ 2-diabetes (T2D). Det betraktas som ett f?rstadium till diabetes och ?r ofta symptomfri, vilket g?r att m?nga lever ovetande om risken. Tillst?ndet har en stark koppling till insulinresistens och p?verkas av b?de ?rftliga och livsstilsrelaterade faktorer som ?vervikt, fysisk inaktivitet och oh?lsosamma kostvanor.

Bakgrund: Konsekvenserna av att låta anhöriga närvara under återupplivning har studerats i vetenskaplig litteratur, mestadels ur vårdpersonals perspektiv. Att som sjuksköterska stödja och informera närvarande anhöriga skulle kunna göra en kaotisk och obehaglig situation mer förståelig. Då torde det vara viktigt att som sjuksköterska kunna förstå närvarande anhörigas upplevelser.Syfte: Att belysa närvaro av anhöriga vid återupplivning utifrån anhöriga och patienters perspektiv.Metod: En litteraturöversikt sammanställdes med tio vetenskapliga artiklar.Resultat: Både positiva och negativa aspekter av anhörigas närvaro vid återupplivning hade registrerats i artiklarna. Till de positiva aspekterna räknades att de anhöriga bättre kunde förstå patientens situation genom att närvara, samt att anhöriga även kunde fungera som ett stöd för sina familjemedlemmar, vilket påpekades av såväl anhöriga som patienter. Till de negativa aspekterna räknades att de anhöriga kunde känna sig i vägen för vårdpersonal.

Etthundratrettio miljoner läkemedelsförpackningar säljs årligen i Sverige. Varje förpackning inkluderar en bipacksedel om det specifika läkemedlet. Bipacksedeln är utformad utifrån EU-direktivet 92/27EEC. Cirka trettio procent av alla läkemedelsanvändare läser bipacksedeln. Anledningen till varför patienterna inte läser den, beror på att bipacksedelns text är svår läsa och förstå.

Introduktion: Ankyloserande Spondylit (AS) är den svåraste formen inom kategorin inflammatorisk ryggsjukdom och innebär att inflammationen, som främst drabbar kotpelaren, lett till bestående strukturella förändringar på skelettet. För att motverka funktionsnedsättningar används fysioterapi som en del i behandlingen. Tidigare studier indikerar på att mer forskning behövs kring effekter till följd av olika typer av fysioterapi. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa de fysioterapeutiska behandlingsmetoder som studerats under de fem senaste åren och evidens för dess effekter på fysisk funktion, rörlighet samt smärta hos personer med Ankyloserande Spondylit. Metod: För att besvara syftet genomfördes en litteratursökning av fysioterapeutiskt tillämpningsbara behandlingsmetoder vid Ankyloserande Spondylit.

Muskuloskeletala problem och dysfunktioner är vanliga bland befolkningen och kan ofta kopplas till myofasciella triggerpunkter. Utmärkande för en triggerpunkt är en o?m palperbar knuta i muskulatur som a?r ka?nslig fo?r kompression. Om tryck appliceras pa? triggerpunkten kan den ge utstra?lande sma?rta och ofta uppstår ett så kallat local twitch response.

Mindfulness har används som fortbildning för pedagoger för att minska stress och ge verktyg för att förändra förhållningssätt beträffande sig själv och yrket.  Det finns många medicinska studier som pekar på fördelar med att öva sinnet med att vara närvarande i nuet, alltså att vara mindful. Mitt syfte är att undersöka om, hur och varför ett åtta veckors mindfulnessprogram designat för skolan upplevs kunna ha bidragit till kompetensutveckling. Den empiriska undersökningen bestod av en kvalitativ intervjustudie baserad på fyra pedagogers upplevelser av ett mindfulnessprogrammet de deltog i för cirka två år sedan. Undersökningens teoretiska utgångspunkt av mindfulnessprogrammet och pedagogernas motivation till att delta i det samt deras upplever två år senare är Moxnes elva inlärningsprinciper vilka han hävdar är nödvändiga för vuxnas lärande och för att individer skall kunna utvecklas. Resultatet av undersökningen visar att de berörda mindfulnessprogrammen svarar mot samtliga elva principer.

Sammanfattning Bakgrund: Sjuksköterskor har till uppgift att informera anhöriga med hänsyn till tidpunkt, form och innehåll. Anhöriga har behov av att få information från sjuksköterskor. Studier visar att behovet av information inte tillfredsställs och att anhöriga lider i ovisshet och väntan. Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser av att bli informerade av sjuksköterskor. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2006) har gjorts och baserats på nio vetenskapliga artiklar. Likheter i resultaten delades efter innehåll in i teman. Resultat: Anhöriga vill bli informerade på vardagligt språk, med få medicinska termer och informationen ska vara rak, sanningsenlig och patientnära. De vill inte behöva vänta på att få information, de vill få den kontinuerligt och inte riskera att få motsägelsefull information.

Relationer mellan patienter och vårdpersonalen kommer alltid fram, medan relationer mellan vårdpersonalen och närstående är mindre belysta. Närståendes roll är inte klart definierad inom hälso- och sjukvården. Under de senaste åren har antalet bröstcancerpatienter respektive deras anhöriga ökat. Dessa vänder sig med sina behov, förväntningar och begäran om svar till vårdpersonalen. Om sjuksköterskan inte lägger betydlig vikt vid anhörigas behov, finns det risk att detta i sin tur kan leda till förvärrad psykisk stämning och lidande hos vuxna medlemmar och yngre individer i familjen samt patienten själv, familjerelationen kan bli negativt påverkad.

Bakgrund: Det har visat sig att bandet mellan människa och djur kan vara lika starkt som mellan två människor och förlusten av ett djur kan inverka negativt på en människas hälsa och välbefinnande. Djur i terapeutiska sammanhang har använts för att assistera människan i flera hundra år och på 1970-talet utvecklades djurterapi då de första pilotstudierna på kvantitativa data gjordes. Tidigare studier har presenterat ett ökat socialt samspel mellan personer med demenssjukdomar då djur använts i vårdandet. Djurs nära förhållande till människan väckte intresse av att närmare studera deras inverkan på hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sällskapsdjurs inverkan på hälsa och välbefinnande hos äldre människor på särskilt boende.

De senaste åren har skolsköterskans roll förändrats till att fokusera på att främja hälsa, i vilket det ingår att stödja barn med behov av särskilt stöd. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors upplevelse av att stödja barn med särskilda behov i grundskolan. Datainsamling gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sju skolsköterskor. Tematisk innehållsanalys användes för att analysera intervjutexten och resulterade i två teman: Att uppmärksamma barnen på deras villkor och Att vid varje möte alltid vara närvarande. Temat: Att uppmärksamma barnen på deras villkor hade två kategorier: Att arbeta för alla barns hälsa och lika värde; Att samarbeta för att stödja alla barn att nå sina mål.

Bakgrund: Det finns effektiv behandling som ökar chanserna för att överleva en hjärtinfarkt. Då den medicinska behandlingen inte är tillräcklig kan bypasskirurgi utföras. Syftet med ingreppet är att återställa det normala blodflödet i hjärtats kranskärl. Ibland sker operationen akut, i andra fall får personen vänta. Den vårdande sjuksköterskan måste ha kunskap om hur patienten upplever sin vardag för att förstå vad personen genomgår.

Att vara med om en amputation innebär ett stort trauma för den enskilde. För att som sjuksköterska kunna ha ett professionellt förhållningssätt gentemot patienten krävs det god självkännedom, empati och kunskap inom området. Syftet med litteraturstudien var att söka kunskap om hur sjuksköterskan på bästa sätt kan stödja, förhålla sig och vårda traumatiskt amputerade patienter. Hur vi som sjuksköterskor på bästa sätt kan lindra lidandet för den drabbade och dennes närstående. De vetenskapliga artiklarna som ingick i studien söktes genom databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO samt framtogs genom personlig kommunikation med docent Hans Granhed, ortopedkliniken SU/ Mölndal.

Bakgrund: Studier har visat på ett samband mellan otillräcklig information preoperativt och upplevelser av höga nivåer postoperativ smärta hos kirurgpatienter. Även oro preoperativt har visats påverka postoperativ smärta i negativ riktning.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur patientgruppen skattade oro, smärta, information och smärtlindring vid kirurgi. Samt undersöka om det fanns samband mellan preoperativ information, oro och upplevelsen av smärta efter operation för patienter som genomgår laparotomisk bukkirurgi.Metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats baserad på ett konsekutivt urval. Data samlades in genom enkäter, deltagarna var kirurgiska patienter som genomgått laparotomisk bukkirurgi. Tjugo patienter deltog i studien i åldrarna 22-75 år, hälften kvinnor och hälften män.