Studiens övergripande syfte var att undersöka hur elever, lärare, specialpedagoger samt rektorer definierar begreppet särskilt stöd. Mer specifika frågeställningar var vilka diskurser som gick att identifiera, samt om dessa var i samspel eller i konflikt. Ytterligare en fråga var om det var möjligt att fastställa en dominerande diskurs.En kvalitativ metod användes i studien där samtliga deltagare lämnade brevsvar som analyserades utifrån Laclau och Mouffes diskursteori. I studien deltog sju elever, sju lärare, tre specialpedagoger samt fem rektorer.Resultatet har analyserats utifrån ett dilemmaperspektiv som innebär att snarare än att hitta lösningar som är rätt eller fel, är syftet att lyfta problematiska frågor till diskussion och undersöka hur aktörer ser på dilemman ur olika perspektiv. Resultatet visade att samtliga aktörers svar kunde delas in i sju olika teman: en tidsaspekt, rumsaspekt, aktörsaspekt, innehållsaspekt, orsaksaspekt, känsloaspekt samt en juridisk aspekt.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka vilka bakomliggande faktorer som p?verkar ?terg?ngen eller avslutet till idrott efter en l?ngtidsskada hos kvinnliga innebandyspelare i ?ldern 16?19 ?r. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ metod som grundar sig i sex semistrukturerade intervjuer. Deltagarna har tagits fram genom sn?bollsurval, bekv?mlighetsurval samt avsiktligt urval. Intervjuerna av de sex kvinnliga innebandyspelarna som haft en l?ngtidsskada transkriberades och genomgick b?de en tematisk analys samt en kvalitativ inneh?llsanalys.

Traumatiska sårskador är vanligt förekommande hos hästar och kunskapen om sårläkningens mekanismer har blivit mycket större under de senaste 15 åren. Vad gäller bandagematerial så säljs det nuförtiden många olika bioaktiva kompresser som syftar till att underlätta läkningsförloppet men tyvärr finns inte mycket forskning avseende hur väl dessa kompresser fungerar på sårskador på hästars extremiteter. I denna studie jämfördes fyra stycken bioaktiva kompresser: kalciumalginat, manukahonung, polyhexametylen biguandin (PHMB) och Sorbact. Totalt behandlades 15 traumatiskt uppkomna sår i fältmiljö. Samarbetande distriktsveterinärer inledde behandlingen av sårskadan med en bioaktiv kompress enligt ett randomiserat protokoll.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som orsakar fallolyckor hos äldre inom vårdhem, beskriva preventionsåtgärder samt att granska de urvalsmetoder som de granskade artiklarna använde sig av.Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Medline samt Cinahl med publiceringsbegränsning mellan år 2008-2013. Totalt 16 artiklar inkluderades.                 Resultat: Föreliggande litteraturstudies resultat delades upp i två huvudkategorier med sex underrubriker varav fyra berörde orsaker till fallolyckor och två behandlade preventionsåtgärder. 1) Individuella faktorer; flera individuella faktorer såsom ålder, ostabil gång samt medicinsk bakgrund visade sig orsaka fallolyckor hos äldre boende på vårdhem. 2) Fysisk vårdmiljö; många aspekter av vårdhemmets miljö orsakade fallolyckor hos äldre boende på vårdhem, exempel på dessa aspekter var rummens utformning samt inredning. 3) Hjälpmedel; ett samband påvisades mellan fallolyckor och hjälpmedlet rullstol där antalet fallolyckor ökade vid användandet av rullstolar.

BakgrundForensisk omvårdnad involverar kontakt med brottsoffer, misstänkta, förövare och vittnen till våld. Att bli utsatt för brott kan medföra både fysiska och psykiska konsekvenser och det skiljer sig individuellt hur en person reagerar efter att ha blivit utsatt för ett brott. Ett brottsoffer ska behandlas med medkänsla och respekt och har rätt till nödvändig materiell,medicinsk, psykisk och social hjälp av frivilliga eller offentliga organ. Tidigare forskning visar att hälso-och sjukvårdspersonal saknar kunskaper rörande patienter med ett forensiskt omvårdnadsbehov vilket kan leda till att dessa patienter inte får den omvårdnad de är i behov av. Att ha personal med kunskaper inom ämnet är viktigt för att kunna känna igenoch uppmärksamma symtom och tecken på våld och psykologiska reaktioner.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av forensisk omvårdnad på en akutmottagning.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes som metod.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som orsakar fallolyckor hos äldre inom vårdhem, beskriva preventionsåtgärder samt att granska de urvalsmetoder som de granskade artiklarna använde sig av.Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Medline samt Cinahl med publiceringsbegränsning mellan år 2008-2013. Totalt 16 artiklar inkluderades.                 Resultat: Föreliggande litteraturstudies resultat delades upp i två huvudkategorier med sex underrubriker varav fyra berörde orsaker till fallolyckor och två behandlade preventionsåtgärder. 1) Individuella faktorer; flera individuella faktorer såsom ålder, ostabil gång samt medicinsk bakgrund visade sig orsaka fallolyckor hos äldre boende på vårdhem. 2) Fysisk vårdmiljö; många aspekter av vårdhemmets miljö orsakade fallolyckor hos äldre boende på vårdhem, exempel på dessa aspekter var rummens utformning samt inredning. 3) Hjälpmedel; ett samband påvisades mellan fallolyckor och hjälpmedlet rullstol där antalet fallolyckor ökade vid användandet av rullstolar.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som orsakar fallolyckor hos äldre inom vårdhem, beskriva preventionsåtgärder samt att granska de urvalsmetoder som de granskade artiklarna använde sig av.Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Medline samt Cinahl med publiceringsbegränsning mellan år 2008-2013. Totalt 16 artiklar inkluderades.                 Resultat: Föreliggande litteraturstudies resultat delades upp i två huvudkategorier med sex underrubriker varav fyra berörde orsaker till fallolyckor och två behandlade preventionsåtgärder. 1) Individuella faktorer; flera individuella faktorer såsom ålder, ostabil gång samt medicinsk bakgrund visade sig orsaka fallolyckor hos äldre boende på vårdhem. 2) Fysisk vårdmiljö; många aspekter av vårdhemmets miljö orsakade fallolyckor hos äldre boende på vårdhem, exempel på dessa aspekter var rummens utformning samt inredning. 3) Hjälpmedel; ett samband påvisades mellan fallolyckor och hjälpmedlet rullstol där antalet fallolyckor ökade vid användandet av rullstolar.

Studiens bakgrund beskriver att kommunikation är sjuksköterskans viktigaste redskap. Andra faktorer som har betydelse för det korta mötet är tid, miljö, makt, bekräftelse och närvaro. Travelbee menar att för att förstå vad omvårdnad är och bör vara, måste man förstå vad som sker mellan patient och sjuksköterska, hur denna interaktion kan upplevas och vilka konsekvenser detta kan få för patienten och hans tillstånd. Syftet med studien var att identifiera faktorer som påverkade patientens upplevelse i det korta mötet med sjuksköterskan. Litteraturstudien baserades på 14 vetenskapliga artiklar vilka belyste patientens perspektiv.

Syftet med studien var att undersöka hur kuratorer inom hälso- och sjukvårdenberättar om sin egen roll som kurator. Vi ville söka förståelse för vad kuratornupplever vara essensen i kuratorsuppdraget samt vad som karaktäriseraryrkesrollen gentemot andra professioner inom hälso- och sjukvården. Defrågeställningar som sedan valts har präglat hela studien och fungerat som hjälpför att kunna besvara syftet. Frågeställningarna handlade om vad kuratorernasjälva upplevde var essensen i deras yrkesroll, hur kuratorerna upplevde sin roll ihälso- och sjukvården samt hur kuratorerna själva såg på utvecklingen av sinyrkesroll inom hälso- och sjukvården. För att besvara frågeställningarna valdes ennarrativ samtalsmetod, där ambitionen varit att låta kuratorerna fritt berätta hur deupplever kuratorsrollen.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som orsakar fallolyckor hos äldre inom vårdhem, beskriva preventionsåtgärder samt att granska de urvalsmetoder som de granskade artiklarna använde sig av.Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Medline samt Cinahl med publiceringsbegränsning mellan år 2008-2013. Totalt 16 artiklar inkluderades.                 Resultat: Föreliggande litteraturstudies resultat delades upp i två huvudkategorier med sex underrubriker varav fyra berörde orsaker till fallolyckor och två behandlade preventionsåtgärder. 1) Individuella faktorer; flera individuella faktorer såsom ålder, ostabil gång samt medicinsk bakgrund visade sig orsaka fallolyckor hos äldre boende på vårdhem. 2) Fysisk vårdmiljö; många aspekter av vårdhemmets miljö orsakade fallolyckor hos äldre boende på vårdhem, exempel på dessa aspekter var rummens utformning samt inredning. 3) Hjälpmedel; ett samband påvisades mellan fallolyckor och hjälpmedlet rullstol där antalet fallolyckor ökade vid användandet av rullstolar.

Bakgrund: Nyttan och ändamålsenligheten med hälsoundersökningar har kritiserats från flera håll. Det är visat att människor med riskbeteende avseende livsstilsfaktorer såsom exempelvis låg fysisk aktivitet, tobak/alkohol, övervikt och dåliga matvanor löper mycket högre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom. Syfte: Kan det anses motiverat att utföra extensiva hälsoundersökningar på i de flesta fall friska individer samt hur bör i så fall en hälsoundersökning se ut? De frågeställningar vi försökt belysa var att undersöka förekomsten av sjuklighet och/eller livsstilsrisker samt att undersöka hur många som redan hade en verifierad sjukdom/diagnos och om dessa i så fall var optimalt behandlade med hänsyn till nationella riktlinjer.Undersökt grupp: I studien ingick 114 personer som genomgått hälsokontroll under åren 2004 - 2006. Undersökningen är baserad på den allra första hälsokontrollen.

Bakgrund: Företagshälsovårdens (FHV) situation skiljer sig från övrig medicinsk verksamhet på flera sätt:fysiska och psykiska arbetsmiljöns betydelse skall vägas in vid värdering av varje individ- och arbetsplatsproblem, patienternas sökmönster och omfattningen av utredning och behandling bestäms inte enbart av problemens art och överenskommelsen patient och vårdgivare utan även avtalet mellan kund och FHV, betalningsansvarig för FHV:s kostnader är patientens chef, FHV finansierar sin verksamhet med intäkter från kunderna. Relationen kund ? FHV får alltså stor betydelse för utformningen och utvärderingen av FHV:s verksamhet. Den stressrelaterade ohälsan har ökat kraftigt inte minst inom den offentliga sektorn, sjukvården är inget undantag. Syfte: uppskatta utnyttjandet av FHV 2003, undersöka relationen kund ? FHV med fokus på stressrelaterad ohälsa inom ett sjukhus.Metod: Enkätundersökning.

Introduktion: Förlossningssituationen är ett prioriterat område när det gäller patientsäkerhet, där fel kan få stora konsekvenser. Jönköpings län har svaga resultat när det gäller dödfödda barn och barn med låga APGAR poäng (en bedömning av barnets vitalitet). Vid urakuta kejsarsnitt finns det minst två patienter och oftast en partner. Medarbetare från tre kliniker med olika fokus ska samarbeta i en miljö där flera inte har sin ordinarie arbetsplats. Tvärprofessionell teamträning kan vara en möjlighet för att öka patientsäkerheten. Syftet med förbättringsarbetet var att förbättra medarbetarnas förmåga att hantera urakut kejsarsnitt, samt att testa användbarheten av simulerad tvärprofessionell teamträning. Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens samtal om förbättringar efter tvärprofessionell teamträning.

Astma och KOL är obstruktiva lungsjukdomar och ska som sådana behandlas kontinuerligt. Underhållsbehandling sker främst med steroider, antikolinergika och kombinationspreparat. Vid behov/akuta besvär sker medicinering med adrenergika. Det är angeläget att undersöka följsamheten, framför allt för underhållsbehandlingen, för att om möjligt kunna förbättra läkemedelsanvändningen och därmed terapiresultaten för dessa patienter och minska onödiga merkostnader i sjukvården. Syftet med denna studie är att kartlägga och analysera uttag och därigenom följsamheten av läkemedel för astma och KOL (ATC-kod R03) i en patientgrupp 50-59 år i Jämtland åren 2000-2004.

De senaste decennierna har sjukvården förändrats. Förändringsarbetet är inspirerat av New Public Management genom införandet av reformer. Teorier och organisatoriska modeller som fungerat bra inom det privata näringslivet har applicerats på organisationer inom den offentliga sektorn, vilket medfört en ökad admininistrativ arbetsbörda. Verksamhetsreformen gjorde det möjligt för andra yrkesgrupper än läkare att ta plats inom högre ledande positioner inom offentlig svensk sjukvård. Förändringarna inom sjukvården har krockat med den medicinska professionen.