Detta examensarbete är gjort med syfte att identifiera diskurser i medias framställning av hemlösheten och de hemlösa samt att se om dessa diskurser har någon ideologisk grund. Tidigare forskning har visat på två huvudgrupper av diskurser där individens ansvar respektive samhällets ansvar ställs mot varandra. För detta genomfördes en diskursiv analys av debattartiklar och politiska uttalanden som publicerats i Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi valde att fokusera på dessa två tidningar då de är två av de tidningar som ges ut i störst upplaga i Sverige.  Tre övergripande diskurser kunde skönjas; samhällsperspektivet, individperspektivet samt individ- och samhällsperspektiv. I vårt resultat visade det sig att individperspektivet var den mest utbredda diskursen.

I Norrköpings lokala dagstidningar Folkbladet och Norrköpings tidningar har det under en period pågått en debatt kring förorten Hageby. Debatten har skapats av Folkpartiets medlemmar som hävdat att Hageby är på väg mot samma riktning som de franska förorterna. Med detta syftas det på händelsen då franska ungdomar från förorterna gjorde revolt och startade kravaller runt om i landet. Detta utspel har skapat en stor debatt i tidningarna. Hagbyborna och företrädare för Hageby så som föreningen Ditt Nya Hageby rasat mot uttalandet.

SammanfattningDet övergripande syftet med denna studie är att studera medias definition av skolan. Detta görs genom en gestaltningsanalys av de artiklar som skrevs i tre månader efter att resultatet av den senaste PISA-undersökningen (2013) publicerades. Vi har valt ut en kvällstidning och en dagstidning samt två fackförbundstidningar för att också kunna uttala oss om huruvida den bild av skolan som ges skiljer sig beroende på om tidningarna befinner sig inom professionen eller utanför.Ett resultat visar att det är en splittrad bild av skolan som återges i tidningarna. Den tydligaste skillnaden rör hur tidningarna ser på PISA-undersökningen som mätinstrument. Dagstidningen och kvällstidningen tenderar att acceptera PISA-undersökningen som ett gott mätinstrument medan fackförbundstidningarna kritiserar hur verktyget används i debatten.

The essay is a discourse analysis of the media's attitudes toward computing. The aim is to compare what the media is really saying about the usage of tablets, computers and compare it to what the research is saying. In addition, it examines what the media says about socialization. We analyze the newspapers Dagens Nyheter and Expressen and will first compare these two together and see what attitudes that emerge, and then seek similarities and differences with the previous research and theories including socialization learning, attitudes and consumption. Conclusions we can draw is that Expressen has a more negative attitude towards the use of computers while the Dagens Nyheter has a more positive attitude, but is also more objective to what they write about.

The use of internet is growing rapidly and many people choose to spend a lot of their time in the virtual world. This is the reason why we believe that it is important for companies to consider using internet as a tool to reach their customers. Today many companies, especially within the fashion industry, have acknowledged this and use internet marketing to reach existing and potential customers. Social media and search marketing are two helpful tools that can be used in order to make a company visible on the web, given that they know how to use them effectively. The purpose of this study is to examine how companies within the fashion industry can use social media and search marketing to reach their customers and what kind of attitude they have towards using these tools.

I tidigare forskning visas ett samband mellan framställningen av kvinnor i media och kvinnors självbildsuppfattning. Studier har även gjorts med fokus på män där ett samband mellan media och mäns självbild visas. Studien avser undersöka om det finns ett samband mellan medias framställning av ideala modeller och unga vuxnas syn på kroppslig självbild, samt hur mediaanvändning skiljer sig mellan könen och om användningen har en effekt på kroppslig självbild. En enkätundersökning med 90 deltagare (43 kvinnor och 47 män) i ålder 18-30 utfördes. Deltagarna fick fylla i en internetenkät med antingen ideala bilder, alldagliga bilder eller en enkät utan bilder.

The study aims to show how the publicity surrounding the Sweden Democrats have been during November in 2012 when polls for the party rose. The method that has been used is quantitative content analysis and a total of 215 articles from tabloids Expressen and Aftonbladet are encoded. The period of the encoded material has been in November 2012 and the variables have been designed to answer how much publicity Sweden Democrats have received during that period, any topic that the articles touched on, the actors that have been cited, if players have received criticism or praise, how the party looked like and if certain words were used in the articles.The theories of the study are based on agenda setting, priming, ?The spiral of silence? and democratic role of the media. They concern, among other things, how media sets the agenda for what people think is important and how after being exposed to something, subconsciously creates a feedback about the phenomenon.The results show that the Sweden Democrats have received much negative publicity at a time when their poll numbers increase, which goes against the established truth that says that positive publicity is beneficial to the parties while the negative publicity is adverse..

 Denna uppsats handlar om två tidningars skildring av rapporteringen vid Ivar Kreugers självmord och tiden däromkring, mars och april 1932. Artiklarna har utsatts för en komparativ analys för att likheter och skillnader i innehållet skall tas fram. Genom denna analys syftar uppsatsen att undersöka skillnader på en beroende och en obunden källa i det historiska materialet. Uppsatsens resultat ger en tydlig bild av skillnader och likheter i de båda tidningarnas innehåll. Vidare framkommer det hur en obunden och en beroende källa väljer att spegla olika nyheter, vinkla dem på olika sätt rent språkligt och förbise andra.

Den 11 mars 2011 inträffade en kärnenergiolycka i Fukushima, Japan. Jag har gjort en diskursanalytisk innehållsanalys av fyra svenska dagstidningars artiklar om kärnenergi från de 90 dagarna innan kärnenergiolyckan i Japan, de första 90 dagarna efter den samt de därefter följande 90 dagarna. Jag har även jämfört de tendenser som framkommer i rapporteringen med Sveriges befolknings attityder till kärnenergi för att se om det finns något samband mellan dessa. Syftet var att utifrån mina resultat, tidigare forskning och teorin från forskningsfältet ?communication of science? analysera den eventuella påverkan medias rapportering om kärnenergi och allmänhetens syn på kärnenergi kan ha på varandra.

Media has an influence on millions of people around the world, this influence can be positive as well as negative as a consequence of how phenomena and a certain event are interpreted. Mass media tend to magnify and dramatize events in form of attractive headlines in order to get as many readers as possible. One of the countries that the media spotlight focused on in recent years is Greece. However these attractive headlines, have not contributed anything positive for the country and one can say that it has done more damage than good. In the media the Greeks have been stereotyped, radicalized and labeled as "lazy" due to the representation of media.

Den o?kande urbaniseringen inneba?r att dagens avloppssystem blir mer invecklande och komplexa. Fo?r Stockholms stad har det under de senaste 20 a?ren uppra?ttats detaljerade datormodeller fo?r delar av avloppssystemet. Fo?r att ge en helhetsbild av situationen har det mellan a?ren 2003 till 2007 skapats en o?vergripande bera?kningsmodell o?ver Stockholms huvudavloppssystem.

Den senaste tiden har klimatförändringarna fått mycket utrymme i tidningar, tv och radio. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken påverkan denna klimatdebatt har haft på publiken, om det har fått någon effekt på konsumentens syn på kopplingen till klimatpåverkan. För att göra detta tittar vi på bilens påverkan, och om klimatdebatten har påverkat inställningen vid köp av ny bil.För att svara på detta gås först relevanta teorier kring medias makt, konsumtion och privatbilism igenom. Bilden är att konsumtion och bilism inte drivs av rationalitet utan att det har blivit en viktig del av självbilden, de har fått en ny betydelse som symbol. Det finns också en tydlig koppling mellan ett ämne som får mycket utrymme i media, och vilken fråga som den allmänna opinionen klassar som viktig.Sedan presenteras klimatdebatten i Aftonbladet och Dagens Nyheter för att se vilken bild publiken har fått.

Vad är en hipster? Hipstern omges av diffusa och svårdefinierade beskrivningar. Hipsterns egna ovilja att etikettera sig själv som hipster bidrar till att fenomenet är svårfångat. På grund av detta väcks frågor kring fenomenet: Finns egentligen hipstern och vad innefattar hipsterfenomenet? Är det en subkultur eller inte? Är det nojiga och självcentrerade individer? Eller individer med en kulturell, autentisk och framförallt unik smak och raffinerad känsla för stil? Syftet med denna studie är att analysera och belysa mönster i medias framställning samt konstruktion av hipstern och bidra med en djupare förståelse för vad hipsterfenomenet innebär.

Introduction: During the last decades, the development of the communication society has contributed to new patterns of communications among people, but also increased the use of computers and mobile devices. It has become more common to communicate through social medias, which has led to the new phenomena cyberbullying. At the same time, studies have shown an increase in mental health problems among adolescents during the last 25 years. Aim: The aim of this literature review was to investigate and map the characteristics of cyberbullying and its relationship to mental health among adolescents. The aim was also to investigate adolescents own actions to stop cyberbullying.

Kejneaffären i början av 1950-talet var en så kallad rättsröteaffär där en pastor Kejne anklagade rättstaten för korruption med homosexuella undertoner. I den här uppsatsen har jag undersökt hur tidningar framställde homosexualitet och homosexuella män i texter förknippde med Kejneaffärens inledande månader som medial såpopera. Den tidigare forskningen menar att det mediala klimatet var homofobiskt, vilket innebär rädsla och intolerans gentemot gruppen homosexualitet. Den homosexuelle framställdes som "den andre", som ett hot mot det normala samhället. Detta ville jag undersöka närmare genom att studera hur andrefieringen och det stereotypiseringen skedde.