Uppsatsen huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur lagstiftningen är rustad för den tekniska utvecklingen. Arbetet har visat på samspelet mellan grundlag och allmän lag som reglerar Internet som kommunikationsform och skyddet för de yttranden som framförs där. Fokusen i arbetet har legat på hur IT-brottslighet förebyggs och motverkas. Sedvanlig juridisk metod, med studier av lag, doktrin, praxis och förarbeten har använts. Arbetet fick även i viss mån ett EU- perspektiv då EU-rättslig reglering med fokus på informationsteknologin och IT-brott har implementerats i Sverige.

Rapporten beskriver polisens svårigheter att informera unga gärningsmän om medling när ett brott är begånget. Fokus ligger på de yttre polisernas arbete i Västernorrlands län där tre närpolisområden, Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik, valts ut att undersökas. Att dessa områden utgör underlaget för studien har att göra med den stora skillnaden i antal medlingsärenden i de olika områdena. Enligt Rikspolisstyrelsen, som utformat en blankett, ska polisen tillfråga unga gärningsmän, som inte fyllt 21 år, om de vill bli kontaktade av en medlingsverksamhet vid brott. Detta för att förebygga återfall i brott för gärningsmannen samt öka tryggheten för brottoffret som deltar i medling.

Som polis kan det hända att man ställs inför en folksamling som stör den allmänna ordningen och då är det nödvändigt att veta hur man ska agera samt vilka brott som folksamlingen kan göra sig skyldig till. I den här studien har vi gjort en sammanställning av relevant lagstiftning som rör upplopp och ohörsamhet mot ordningsmakten samt undersökt hur denna används i realiteten. Något som inledningsvis lockade vårt intresse att studera just dessa brott, var att det fanns få rättsfall om dem från högre instanser. Funderingar kring huruvida lagstiftningen, tillämpningen av paragraferna eller krav på bevisningen var oklar väcktes då och vi beslutade oss för att försöka bringa klarhet i frågan. Ett underlag till rapporten, förutom lagstiftning och litteratur i ämnet, har hämtats från polismyndigheterna i Stockholms län, Västra Götalands län och Östergötlands län samt från åklagarkammarens enhet i Stockholm och åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malmö.

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka huruvida nyhetsrapportering p?verkar attribuering av ansvar till f?r?vare samt om detta har ett samband med hur l?ngt straff personer anser vara rimligt f?r ett brott. Detta testades genom en experimentell enk?t, med priming och framing av nyhetsartiklar p? 266 deltagare. Deltagarna var mellan 18-82 ?r gamla varav 228 kvinnor, 34 m?n, 2 icke-bin?ra och 2 annat.

Fängelse som påföljd för ungdomar som begått brott är något svenskt rättsväsende strävar efter att undvika så långt det är möjligt. De negativa konsekvenserna som ett fängelsestraff medför har länge varit ett ämne för diskussion och det har pratas om huruvida fängelset fungerar kontraproduktivt. Ungdomar utgör en extra utsatt grupp p.g.a. sin låga ålder och det kan tänkas att de lätt påverkas negativt av kontakten med andra intagna. Därför valde jag att studera hur ungdomar som verkställt ett fängelsestraff upplever denna kontakt och vilken betydelse kontakten har för hur dem tänker kring återfall i brott.

Studien är genomförd i sex åttondeklasser, från två högstadieskolor i Kalmar tätort. Utifrån undersökningens syfte har vi genomfört en kvalitativ enkätundersökning.Undersökningens syfte är att undersöka respondenternas upplevelser och reflektioner från temadagen Brott och Straff, som har genomförts på Kalmar slott i delad regi av slottet och Kalmar läns museum. Studien behandlar hur respondenterna uppfattar kulturmiljöpedagogiken som ett hjälpmedel i deras lärande. Det är en fallstudie, och inte en generell uppfattning från samtliga åttondeklasser i Sverige.Enkätsvaren, och tillika empirin, studerades utifrån två olika perspektiv, dels för att kunna föra en innehållsanalytisk diskussion, dels utifrån ett historiebruksperspektiv. Respondenterna har vid genomförandet av enkätundersökningarna uppgivit flera åsikter och reflektioner, men en tydlig majoritet har angivit att temadagen Brott och straff varit bra, spännande, rolig och lärorik.

Genom vårt arbete om miljöbrottslighet har vi visat på de problem och svårigheter som uppträder vid utredningar om miljöbrottslighet. Detta har vi gjort genom att intervjua åklagare, poliser samt representanter ifrån tillsynsmyndigheterna som är aktiva på fältet, samt satt oss in i litteratur som är inriktad på miljöbrottslighet. Vi har inom miljölagstiftningen huvudsakligen hållit oss i Miljöbalkens 29, 30 kapitel. Denna miljöbalk togs i bruk år 1999 och har drastiskt påverkat brottsstatistiken inom miljöbrottslighetens område. Anmälda brott mot miljöbalken har dubblerats både i Örebro och på ett nationellt plan.

Hedersrelaterade brott är komplexa och skapar svårigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utsträckning är flickor och kvinnor, men att kvinnor även begår hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primära förövare. Teorin om sociala band kan användas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor från familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrån de fyra elementen ur teorin om sociala band.

Med ekonomiskt stöd från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling skall ett lövträprojekt bedrivas under två års tid vid Institutionen för teknik och design på Växjö Universitet. Detta examensarbete ingår som en del av lövträprojektet, där böjhållfasthetsvärden och elasticitetsmoduler för asp tagits fram.Virket har hållfasthetssorterats visuellt dels efter nordiska T-virkesstandarden INSTA 142, men även efter den brittiska standarden BS 4978-1996. Dessutom har en maskinell hållfasthetssortering av provkropparna genomförts i en böjprovningsmaskin av fabrikatet Cook-Bolinder. För vidare analyser av provkropparna har de körts i en WoodEye skanner som är en maskinell sorterings- och bildinläsningsapparat för sågat och hyvlat virke.För att bestämma aspens elasticitetsmoduler och böjhållfasthet användes en böjprovningsmaskin av fabrikatet Alwetron. Global och lokal elasticitetsmodul har beräknats utifrån uppmätt nedböjning enligt den Europeiska standarden prEN 408:2003, därefter belastades provkroppen till brott för att få fram böjhållfastheten.

Med denna rapport vill vi försöka att belysa ett brott som har blivit allt vanligare för varje dag som går, nämligen värdetransportrån. Gärningsmännen blir råare och deras metoder förfinas hela tiden. Rikskriminalpolisen fasar nu för att gärningsmännen går vidare och även försöker råna värdedepåer runt om i Sverige . Det som är skrämmande med dessa brott är att gärningsmannen inte drar sig för att använda vapen för att få det han vill. Ett stort problem för polisen är att det krävs stora resurser i spaningsarbete för att kunna lagföra de misstänkta gärningsmännen.

Vår avsikt med denna rapport är att belysa problematiken med Polisens resurser och den låga uppklarningsprocenten av de så kallade mängdbrotten. Det vill säga brott av enklare beskaffenhet med polisiär förundersökningsledning. Förenklat kan man säga att dessa brott utgörs av tillgreppsbrott, lindrigare våldsbrott, skadegörelsebrott och fridsbrott som drabbar allmänheten i relativt stor omfattning jämfört med grov brottslighet. Grunden till denna rapport är att mängdbrotten utgör den absolut största delen av den totala brottsligheten samtidigt som de har den lägsta uppklaringsprocenten. Detta faktum innebär sannolikt att otryggheten hos befolkningen ökar samtidigt som allmänhetens tilltro till rättsväsendet sjunker kraftigt.

Syftet med detta arbete är att studera New York-modellen och om detta är ett bra arbetssätt för svensk polis. Inledningsvis presenterar jag New York-modellen och dess byggstenar. Här beskrivs Broken Windowsteorin som New York-modellen bygger på. Denna teori bygger på att polisen skall vara ute och arbeta brottsförebyggande och hålla en nolltolerans mot brottslighet. Vidare studeras projektet i Eskilstuna som utgick från att införa nolltolerans i de centrala delarna av staden när det gällde brott mot person.

Detta är ett fördjupningsarbete som handlar om sexuella brott mot barn. Det material som ligger till grund för arbetet omfattar litteraturstudier, Internet samt intervjuer med personer från fyra olika yrkeskategorier som alla arbetar med barn. Trots att anmälningsbenägenheten har ökat de senaste åren så har detta brott ett stort mörkertal. Därför är syftet med detta arbete att mer grundligt gå igenom om vad som menas bakom begreppet ?sexuella övergrepp? och anmälningsplikten, samt att undersöka hur det ligger till med fyra olika yrkeskategoriers kunskaper; en barnmorska, en förskollärare, en skolsköterska samt en socialtjänsthandläggare.

De grundläggande förutsättningarna för ingående av äktenskap enligt svensk rätt är frivillighet. Kärlek är anledningen till att folk väljer att ingå äktenskap, ändå ser man klart och tydligt i statistiken nedanför att det är långt ifrån alla som känner att de får välja livspartner.Den 1 juli 2014 började nya civil- och straffrättsliga bestämmelser att gälla om vissa äktenskapsfrågor. Dessa bestämmelser syftar till att stärka skyddet mot barn- och tvångsäktenskap, där två nya brott infördes i brottsbalken. Dessa brott har brottsrubriceringen äktenskapstvång och vilseledande till tvångsäktenskapsresa. Brottsrubriceringen äktenskapstvång avser den som genom olaga tvång eller utnyttjande av utsatta omständigheter lyckas få en person att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande överenskommelse.

Kriminalitet är ett stort problem i samhället som involverar många människor, dels som utför den brottsliga handlingen och den som utsätts. Kriminalitet är en livsstil för vissa människor. De flesta inleder sin kriminella karriär under tonåren. En del fortsätter men de flesta slutar begå brott efter denna period. Återfallsfrekvensen är ca 60 %.