Uppsatsen är en induktiv studie med kvalitativa intervjuer, som undersöker gymnasielärare och historikers inställning till regeringens förslag om att historia A på gymnasiet ska fokusera på modern historia. Denna inställning ställer vi sedan i relation till begreppet historiemedvetande och får på detta sätt fram spännande resultat. Vi kunde se att åsikterna går isär, men att de alla i grund och botten har en gemensam tanke om vad som vore bäst för eleverna. Den stora skillnaden ligger i hur detta kan uppnås. Är det en fokusering på moderna tider, eller är det en lång tidsvandring som ger möjligheten att dra långa linjer som är det bästa? Vi kom fram till att en kurs på 100 poäng, som till största delen fokuserar på modern historia, och ger möjligheter att dra paralleller bakåt i tiden vore den bästa lösningen på problemet med dagens förslag.

Syftet med föreliggande arbete är att granska vilken bild som förmedlas av minoritetsgruppen resande i forskning och läroböcker i ämnet historia samt om bilden av resande skiftat under seklets gång. Ett huvudantagande är att samhällets krav har en stor påverkan på vår uppfattning om vår samtid och att framställningen av resande således har skiftat i takt med samhälleliga förändringar. För att uppnå syftet har en litteraturstudie på tidigare forskning och litteratur kring resande gjorts, samt en litteraturstudie av läroböcker i ämnet historia på gymnasie- och grundskolenivå. Sammanfattningsvis visar uppsatsen på att det existerar en tydlig diskrepans mellan läroplanernas mål angående nationella minoriteter och vad som förmedlas i läroböckerna..

Då den senaste kursplanen så tydligt poängterar att nutid, och även framtid, ska vara centrala aspekter att förstå och tolka historien genom och dessutom stipulerar att man bland annat ska innehållsmässigt behandla historien fram till och med idag så menar jag att det finns anledning att undersöka om det faktiskt är ett utbrett problem som jag har stött på samt även vad det kan få för konsekvenser. Eftersom även mycket av den moderna forskningen inom historieundervisning undersöker just historiemedvetenhet, som det här ju kan tangera, är det också intressant att se om lärare tror att ett glapp i kronologin kan påverka elevernas historiemedvetenhet och om det också är något som aktivt genomsyrar deras undervisning. För att själv se huruvida lärare också har upplevt problematiken kring att inte uppnå kursplanmålet i Historia A angående har jag i den här undersökningen sammanställt ett forskningsläge om i vilken utsträckning och vilken modernare historia som behandlas, hur lärares undervisningsstrategi kan påverka vilken historia de förmedlar, hur kursplanen ser ut samt vad historiemedvetenhet är. Jag har även lyft fram de delar i kursplanen och läroplanen som jag först och främst vill undersöka om de upprätthålls men även mer generella delar av dessa som förklarar varför det är viktigt att följa de planer som finns. Efter det så har jag genomfört intervjuer med undervisande lärare på gymnasiet för att även få deras syn på problemet, om det nu ens är ett problem, slutligen analyserat intervjuerna och kopplat de till forskningsläget och kursplanen..

Varför finns det så många lämningar efter gårdar övergivna under medeltiden, ödesbölen, i Jämtland och Härjedalen? Dessa fossila åkrar och husgrunder som finns kvar har mycket attberätta om ett liv olikt det i mer söderliggande jordbruksbygder. Denna uppsats ger en inblick i livet på två gårdar, Eisåsen i Storsjöbygden och Hedingsgärdet i Härjedalsfjällen. Mitt syfte är att klargöra vilka skillnader och likheter det finns mellan ekonomin på de två ödesbölena Eisåsen och Hedingsgärdet. Det är en närbild på dessa två gårdar som ges men ett större perspektiv skymtas också då gårdarna sätts i sammanhang med pest, samhällsekonomisk förändring och förändring i faunan.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur den gamla kursplanen i historia från 1994 skiljer sig från den nya ämnesplanen i historia från 2011.Metoden för uppsatsen är en dokumentanalys av styrdokumenten: Kursplanen från 1994 och Ämnesplanen skriven 2011 samt att koppla detta till relevant historiedidaktisk litteratur.Resultatet är att ämnesplanen och kursplanens innehåll skiljer sig åt. Vi ser tendenser till att ämnesplanen är utformad mer specifikt i vad undervisningen ska innehålla, medan Kursplanen är mer övergripande.Slutsatsen är att vår undersökning är relevant då den visar på vilka förändringar verksamma lärare måste göra i sin undervisning, dessutom finns det en tydligare koppling mellan ämnesplanen och den didaktiska forskningen..

Syftet med mitt arbete var att öka min förståelse för hur barn tänker kring kunskapsbegreppet generellt samt specifikt inom historia och religion.Jag läste litteratur i ämnet för att ge en bakgrund till hur forskningen sett och ser på kunskap och inlärning. Martons m.fl. "Inlärning och omvärldsuppfattning" samt Pramlings "Barn och inlärning" har varit till stor hjälp. En viktig del i arbetet har även Pramlings metodbok för barnintervjuer haft. Jag har intervjuat åtta barn i en årskurs fyra om vad de uppfattat att de lärt sig generellt och specifikt på lågstadiet och jag har via enkät bett fyra lågstadielärare svara på frågor om vad de tar upp inom ämnena historia och religion samt vilka mål de har med sin undervisning däri.Med detta material som grund fann jag att det i denna grupp fanns en tydlig tendens att det som barnen i första hand uppfattar som kunskap var det som vi betecknar som grundläggande färdigheter inom matematik och svenska.

Uppsatsen är baserad på ett uppdrag som handlar om en undersökning av turistbyråernas verksamhet. Innan uppstart av ett företag är det viktigt att bestämma vilken typ av organisation som behövs. Organisationen i de olika driftformerna skiljer sig åt och påverkar i sin tur företagets omvärld och nätverk på olika sätt. Dessa begrepp har valts ut för att analysera deras betydelse för turistbyråer och om de på något sätt underlättar företagens drift och finansiering..

Det här är en historiedidaktisk undersökning som behandlar frågan om stoffurvalet för gymnasiekursen Historia A. Genom intervjuer med fem historielärare angående deras didaktiska ställningspunkter, visar undersökningen på hur innehållet i kursen kan se ut. Undersökningen behandlar även om detta innehåll påverkas av dagens mångkulturella Sverige. De didaktiska frågorna ?vad?? och ?varför?? har central betydelse för undersökningen. Lärarnas berättelser relateras till didaktisk teori angående historieundervisning och forskning som behandlar historieundervisning i ett mångkulturellt samhälle.

Den här uppsatsen är skriven för att ge en bra insyn över hur Las Vegas drygt hundraåriga historia har sett ut genom ett Experience Economy perspektiv med inriktning THEME:ing. Uppsatsen kommer granska vilka viktiga historiska händelser staden varit med om och undersöka dem via ett THEME:ing perspektiv. Information som har samlats in till denna uppsats kommer från litteratur och filmdokumentärer om Las Vegas historia och The Experience Economy. Vad bidrog till att den lilla ökenstaden kom att bli en av USA:s mest besökta städer och idag har en population på över två miljoner? Hur har staden agerat när det dykt upp möjligheter för tillväxt? Resultatet av denna uppsats visar att Las Vegas har haft flera stora händelser att jobba med genom åren och anpassat sig och sett dessa som möjligheter till tillväxt istället för hinder.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur pedagoger arbetar med att låta eleverna upptäcka och uppleva historia som en del av historieundervisningen. Samtidigt som underökningen tar upp vidareutbildningsmöjligheterna inom So/historia för de berörda pedagogerna på skolan. Teorin är baserad på att eleven kan skap djupare band till historia genom att uppleva och upptäcka historia på plats och på ett mer praktiskt sätt. Metoden består av kvalitativa intervjuer som har blivit transkriberade och en skriftlig intervju. De som blivit intervjuade är pedagoger som arbetar med årskurserna 1-3 och 4-6 och som har So som sitt undervisningsämne.

In 2005 Gunhild Eriksdotter published Behind The Facades in which she analyses the ways of approaching historical buildings in archaeology. Eriksdotter emphasizes that the archaeology of buildings is in dire need of renewal videlicet the traditional outlook on buildings as two-dimensional objects need to change. She develops a method of analysing the spatial dimensions in a three-dimensional world. By fusing theories and methods in excavating archaeology and architecture, she is able to give us a new way of approaching buildings. Her method includes the analysing of a buildings material, spatiality and use.

Detta examensarbete syftar till att besvara frågor rörande historieanvändning och historieförmedling på lajv. För att besvara och belysa användandet och bruket av historia redogör detta arbete för tidigare forskning i ämnet, problematiserar och diskuterar denna forskning, och forskningen används sedan för att studera lajvande. Problem som uppkommit är att forskningen idag i mycket lägger fokus på arenor där lärande är ett mål, vilket inte är fallet med lajv i stort. De teorier som presenteras är historiedidaktiska teorier, och de har i en del fall överförts från ett studium av skolan, och anpassats, eller tolkats, för att passa in i studiet av lajv. En hel del forskning som existerar kring ämnet historiedidaktik har lagt tonvikten vid att studera enbart skolan, och dessa har behövt tolkas för att passa in i studiet av en annan arena.

Målet med vårt arbete är att belysa hur modersmålslärare hanterar undervisning om ursprungslandets historia och jämför detta med svenska förhållanden. Med utgångspunkt från detta har vi undersökt hur modersmålsundervisningen kan stärka elevers identitet och därmed historiemedvetandet. Vi kommer därmed att lyfta fram begreppen modersmålsundervisning, identitet och historiemedvetande. För att uppnå bästa möjliga resultat har vi genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med olika modersmålslärare. Vi har dessutom gjort en enkätundersökning bland eleverna på skolorna vi har haft vår verksamhetsförlagda tid.

I detta arbete undersöks med hjälp av en enkät hur mycket eleverna på Båstads Gymnasium kan om historiska sammanhang, om historiska fakta och hur elevernas inställning är gentemot utvalda värdegrunder. Undersökningen bygger på en enkät som jämförs med den Nationella Utvärderingen (NU03). Enkäten kommer fram till att eleverna i Båstad har grundläggande kunskaper inom historia och angående de värdegrunder som har undersöks lever eleverna över lag upp till dem. Typiskt för svaren från enkäten är dess oregelbundenhet. Det går endast i ett få antal fall att utläsa ett samband med yttre faktorer.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i vad man anser vara en trend inom modern historieforskning. Nämligen att man sedan slutet av 1960-talet sett allt fler perspektiv på historia växa sig starkare. I denna utveckling har allt mer forskning börjat lägga vikten på samtiden och ?de långa linjernas perspektiv?. Dessa två perspektiv står i stark kontrast till det perspektiv på historia, som varit klart dominerande i den svenska gymnasieskolan.