Sök:

Sökresultat:

2132 Uppsatser om Medeltidens historia - Sida 3 av 143

Utbildning - en väg till arbete eller arbetslöshet? : Arbetslösa unga vuxnas situation i Sundsvalls kommun

"1900-talets sista decennium har gått i historiens tecken" skriver Klas-Göran Karlsson (1998 s 212). Till exempel har historia och historien fått uppsving i litteraturen, filmer, media, debatter m.m. Men inom skolans värld har ämnet fått stå tillbaka för andra ämnen, vilket 2007 kommer att ändras. Historia införs som ett kärnämne i den svenska gymnasieskolan. I och med att Historia införs som kärnämne i gymnasieskolan blir det fortsatt viktigt att belysa vilka intentioner styrdokumenten har med ämnet historia och vilka kunskapsuppfattningar som ämnet förmedlar.

Olika kulturers historia i den svenska gymnasieskolan

Denna uppsats behandlar innehållet i den svenska gymnasieskolans historieundervisning. Den undersöker huruvida skolan lyckas med att ge eleverna en kulturellt mångfacetterad kunskap i historia som kan ge eleverna en god grund för förståelse av deras medmänniskor. Vidare vill den utreda hur världens olika kulturer representeras och presenteras i undervisning och läroböcker. Till grund för resultaten som presenteras i uppsatsen ligger en enkätundersökning med 100 informanter, 20 intervjuer och en undersökning av två av de största läroböckerna för historia på gymnasiet. Dessa undersökningar kunde belägga att icke-västerländsk historia nedprioriteras hårt både i klassrummen och i läroböckerna.

"Gå, Franciskus, och bygg upp min kyrka" : Om tiggarkonventens betydelse för skapandet av staden belyst genom urbaniseringen i södra Halland

This essay deals with the relationship between the mendicant movement and the urbanization during the thirteenth century. The aim has been to explore the significance of the Dominicansand the Franciscans for the creation of an urban landscape. This was made through the study of the urbanization process in southern Halland focusing on the town of Halmstad where the friars were established. The importance of the mendicants was also studied through their absence in the towns of Laholm and Falkenberg. To achieve this investigation in a contextual perspective material from different areas was used such as archaeology, history and history of science and ideas.

Vilken betydelse har hemlandets historia för identitetsskapande under tonåren?

Syfte med detta arbete är att se vilken sorts kunskap tonåringar från ex Jugoslavien har om hemlandets historia då de växer upp i Sverige och hur deras identitetsskapande påverkas av det. Syftet är också att få en bild av hur historia skrivs i de länder som bildades ur ex Jugoslavien och vilken historiekultur som det skapas. Historiebruket och historiemedvetande som skapas i de undersökta läromedlen har en direkt koppling till makthavarnas ideologi. Ungdomarna som intervjuades är medvetna om sin dubbla identitet. Däremot påverkas de inte av den historiekulturen som existerar i deras hemländer..

Historia som kärnämne: historieämnets utveckling och
förändring i gymnasieskolan

Huvudsyftet med detta arbete var att redogöra för de bakomliggande orsakerna och motiveringarna till att Historia, från och med höstterminen år 2007, blir ett kärnämne på gymnasienivå. De underordnade syftena var vidare att undersöka elevers inställning dels till ämnet historia samt till det faktum att historia skall bli kärnämne på gymnasiet. Detta gjordes genom en enkätundersökning. Även lärares syn på historia som kärnämne undersöktes och analyserades utifrån ett antal intervjuer. De metoder som användes i arbetet var litteraturstudier, kvantitativa enkätundersökningar, kvalitativa intervjuer samt komparation.

Det skånska svärdet från 800 till 1300 e.Kr. : Fallstudie av 8 svärd

This essay discusses the development of swords in the southern region of Sweden, Skåne. It attempts to locate the areas in Europe where the swords were first made and, in doing so, trace the communication routes by which people traveled. The essay deals with aperiod of a few hundred years, from the late eighth century to sometime around 1300. In that sense, it is therefore also a time study tracing the cultural changes and developments in Skåne during the era of Christianization. Does the development of swords follow the overall changes in society, from an isolated pagan district to a Catholic European community, or not? In answering this question, eight swords were selected and put under closer observation.

Elevinflytande i Historia A - En studie om maktens betydelse för elevinflytandet

Denna uppsats undersöker elever och lärares syn på elevinflytande i Historia A, och syftet är att se om det finns några skillnader grupperna emellan och om dessa skillnader kan förklaras ur ett maktperspektiv. En enkätundersökning delades ut bland gymnasieelever som läser Historia A samtidigt som en gruppintervju gjordes med elevernas lärare. Resultatet av dessa undersökningar visade att majoriteten av eleverna i många fall önskar ett ökat inflytande, medan deras lärare är mer splittrade i frågan. I analysen dras slutsatsen att makt i olika former kan spela en stor betydelse för elevernas inflytande över deras egen utbildning..

Den medeltida stadshamnen : Om strandområdets topografi och funktion i tre Öresundsstäder

This essay focuses on the function and development of city harbors during the middle ages in the Scanian part of Öresund. The purpose of the survey is to take a closer look at topography, development and activities on the shores in three coastal cities along the west coast of Scania. The cities that has been part of the survey are: Skanör ? Falsterbo, Malmoe and Landskrona, three cities that follows each other chronologically and that show both similarities and differences in appearance, function and urbanization.The cities of Skanör ? Falsterbo and Malmoe were important market places for the medieval Scania market with the herring fishery in focus. The cities? birth has to be looked upon in relation to these activities.

Pedagoger och elevers möte med lokalhistora på låg- och mellanstadiet

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisningen i lokalhistoria genomförs på låg- och mellanstadiet. Valet av låg- och mellanstadiet gjordes därför att i kursplanen, i historia, finns en måluppfyllelse för år fem som innebär att eleverna skall känna till sin hembygd samt hur den har format kulturarvet.Metoden som använts är enkätundersökning och intervjuer. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är: historiemedvetande, identitetsbildning, historia ? en kritisk process samt historia ? möte med det mångkulturella. Samtliga utgångspunkter finns med i kursplanen i historia på något sätt.

Borrie kyrka - En byggnadsarkeologisk undersökning

AbstractThe church of Borrie lies about 10 km north of Ystad in the southern of Sweden. Though thechurch is one of the smallest in Scania it holds a very complicated history.In this essay all relevent material concerning the church of Borrie is presented. The materialdoes not only concist of literature, but also photographs. The purpose of this investigationwas to use this material to sort out and explain the history of the church of Borrie.The problem is presented in the following points:1. Is it possible to do a building archaeological analysis with photographs of the churchas the main material?2.

Att dansa historia: Elevers och lärares upplevelser av dans som metod för annat lärande

Undersökningens syfte har varit att utveckla och pröva en metod som vi valt att kalla Att dansa historia. Hur ämnet historia kan undervisas med dans som metod. Därmed vill vi skapa kunskap om hur en sådan undervisning med hjälp av dans kan se ut.Undersökningen har utförts i två delar. Den första delen med nämnd metod Att dansa historia, det vill säga dansade historialektioner. Andra delen var en intervjustudie där kunskapsutveckling genom metoden diskuterades med elever och lärare.

Ny Falkenberg ? En skenföreteelse? : Om Falkenbergs svaga urbaniseringsprocess och dess roll som stad i Hallands medeltid

This essay deals with the weak and unstable urbanization process of the town Falkenberg. The aim has been to explore how a new town could be established just a kilometre away from the town (Old) Falkenberg and what kind of meaning the town had in relationship to the towns Halmstad and Varberg. This was made through the study of the political situation in Denmark and Sweden during the 15th century and through a comparison of the town churches. The archaeological material of Falkenberg is very small and thus I had to trust the available historical literature about the town.Not much of the oldest history of the town is known, but a conflict between the landed aristocratic family Thott and the king Kristian I in Denmark has been interpreted as a reason to the establishing of the town. In conclusion the survey showed that the king probably established New Falkenberg in purpose to limit the trading possibilities of Thott and to, at the same time, increase his own power in the district.

"Jens Holgerß af Glimynge" Om en borgbyggares intentioner

Glimmingehus is one of the most well preserved medieval castles in Sweden. This essay examines why it was built ? what were the intentions of the Lord, Jens Holgersen? Even though we?ll never be able to ask him, the answer to the question ?why?? can give us aninsight of how a man of his position thought in the Late Medieval time. To answer the question the castle are explored through three different angles ? the Lord of the castle and thesocial context the castle was built in, the landscape surrounding Glimmingehus ? has Jens Holgersen left any structural clues there, and finally the castle itself ? how has a potential visitor experienced Glimmingehus? The methods are greatly influenced by Gunhild Eriksdotter, who in her book Bakom fasaderna explores the possibilities of an analysis ofexperience together with an analysis of function in the archaeology of buildings.

Historia- Föräldrar och skola

Målet med vårt arbete är att undersöka hur föräldrarna kan se på historieundervisningen och vad som tas upp där. Vi vill också ta reda på föräldrarnas relation till historia och hur den används i hemmet. Vi har valt att använda oss av enkätundersökningen som vi skickade ut till föräldrar vars barn går i årskurs 4 på två olika skolor. Sedan har vi också intervjuat klasslärarna för att diskutera de svaren vi har fått och historieundervisningen. Vi kommer att ge exempel på vad föräldrarna har svarat och göra en liten jämförelse mellan klasserna.

Bild och historieämnet i integration

Uppsatsen syftar till att ta reda på om undervisningen i historia och bild blir bättre med ämnesintegration.

<- Föregående sida 3 Nästa sida ->