Lissabonstrategin har som politiskt mÄl att göra Europa till vÀrldens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi 2010. EU:s regeringschefer enades om detta i Lissabon Mars 2000. Ett av huvudmÄlen i strategin Àr att utveckla företagens kompetens för att lÀttare kunna möta den globala konkurrensen. EU ger genom sin socialfond bidrag till detta genom VÀxtkraft MÄl 3 som innebÀr att företag kan ansöka om bidrag till sin kompetensutveckling. Sveriges regering har gett den Svenska Europeiska Socialfonden (ESF) i uppdrag att administrera detta samt att stimulera smÄ och medelstora företag i deras kompetensutveckling.Syftet med studien Àr att undersöka hur ESF-RÄden informerar de mindre och medelstora företagen om strategisk kompetensutveckling och vÀrdet av denna.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Lissabonstrategin har som politiskt mÄl att göra Europa till vÀrldens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi 2010. EU:s regeringschefer enades om detta i Lissabon Mars 2000. Ett av huvudmÄlen i strategin Àr att utveckla företagens kompetens för att lÀttare kunna möta den globala konkurrensen. EU ger genom sin socialfond bidrag till detta genom VÀxtkraft MÄl 3 som innebÀr att företag kan ansöka om bidrag till sin kompetensutveckling. Sveriges regering har gett den Svenska Europeiska Socialfonden (ESF) i uppdrag att administrera detta samt att stimulera smÄ och medelstora företag i deras kompetensutveckling. Syftet med studien Àr att undersöka hur ESF-RÄden informerar de mindre och medelstora företagen om strategisk kompetensutveckling och vÀrdet av denna.

Sammanfattning I dagsl?get f?r h?llbarhetsinformation mer utrymme i f?retags h?llbarhetsrapportering ?n f?rut, men l?g j?mf?rbarhet f?rsv?rar investeringsbeslut. D?rf?r antog EU CSRD, vars syfte bland annat ?r att ?ka harmoniseringen av h?llbarhetsrapportering. N?r CSRD inf?rlivats fullt ut i EU- medlemsl?nderna kommer fler f?retag successivt bli skyldiga att f?lja direktivet. Syftet med denna studie ?r att beskriva svenska noterade bolags f?rberedelsearbete inf?r CSRD, samt vilka faktorer som ligger bakom de beslut som tagits och hur det p?verkar f?retagen.

SmÄ och medelstora företag (SMF-företag) Àr viktiga för tillvÀxten i VÀrmlands region. MÄnga aktörer föresprÄkar att företags konkurrens- och utvecklingskraft förbÀttras om de samverkar med akademin. Karlstads universitet har dÀrför inrÀttat en servicefunktion som kallas En ingÄng för att underlÀtta kontakten mellan universitetet och SMF-företag. Syftet med undersökningen Àr att utifrÄn SMF-företagens perspektiv kartlÀgga faktorer som berör samverkan, dels företag sinsemellan men ocksÄ med Karlstads universitet. Det deltog 302 företag i undersökningen.

Problembakgrund: Varje Är förlorar skatteverket miljarder pÄ byggföretag som smiter undan sin skyldighet att betala skatt. Detta skattefusk drabbar inte enbart skatteverket utan ocksÄ de seriösa byggföretag som fÄr svÄrt att konkurrera vad det gÀller prisanbud gentemot de oseriösa företagen. Riksdagen har beslutat att införa omvÀnd momsredovisning i Sverige för byggsektorn frÄn och med den 1 juli 2007. Studiens huvudproblem Àr: Hur pÄverkar införandet av omvÀnd momsredovisning stora och smÄ byggföretag i Sverige vad gÀller konkurrens och svartarbete? Hur har denna lagstiftning pÄverkat konkurrensen och svartarbetet bland byggföretagen i Tyskland dÀr omvÀnd momsredovisning redan implementerats?Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka reaktionerna pÄ det kommande införandet av omvÀnd momsredovisning hos byggföretagen i Sverige.

Scanias busschassimontering i So?derta?lje har en vision att kraftigt o?ka kapaciteten pa? produktionslinan fra?n dagens 12 chassier per dag till 38 chassier. Fo?r att möjliggöra kapacitetso?kningen beho?ver takttiden pa? produktionslinan reduceras avseva?rt. Ma?let med examensarbetet var att utveckla ett koncept fo?r det nya kapacitetsma?let med syfte att ge fo?rslag pa? en mer effektiv monteringsprocess, teknik och layout.

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att ta reda pa? hur fo?retag inom snusbranschen planerar sin kommunikation och lyckas na? ut till sina konsumenter trots de ha?rda marknadsfo?ringsregleringarna som finns. A?ven vilka andra intressenter snusfo?retagen kommunicerar med och vad syftet med den kommunikationen a?r av intresse. Fra?gesta?llningen som fo?ljts har sa?ledes varit: Hur ser marknadskommunikationen inom snusbranschen ut, varfo?r ser den ut som den go?r och vilka konsekvenser fa?r lagstiftningen pa? kommunikationen?Metoden som anva?nds fo?r att erha?lla information fo?r att kunna uppna? va?rt syfte och svara pa? va?r fra?gesta?llning har varit intervjuer med personer inom snusbranschen som har sa?rskilda kunskaper om just kommunikation.

För att harmonisera handeln, skapa en lÄngsiktig utveckling samt öka sysselsÀttningen för smÄ och medelstora företag, presenterade Europeiska kommissionen den 25 juni 2008 ett förslag till ny förordning (SPE-förordningen), angÄende en ny europeisk privat associationsform. Förslaget möjliggör grundande av ett privat europabolag (SPE-bolag). I praktiken skulle föreslagen bolagsform betyda att entreprenörer erbjuds en möjlighet att etablera samma bolagsform inom hela EU och dessutom underlÀtta för grÀnsöverskridande verksamhet.Redan 2004 öppnades möjligheten att bedriva en europeisk bolagsform, europabolaget (Àven kallat SE-bolag), som till skillnad frÄn SPE-bolaget i första hand Àr utformat för publika bolag. Fyra Är efter förordningens ikrafttrÀdande, har knappt 60 europabolag registrerats inom hela EU och bolagsformens misslyckande kan konstateras.Uppsatsens syfte Àr att utreda vilket genomslag föreslagen förordning förvÀntas erhÄlla bland smÄ och medelstora företag i Sverige. Genomslagskraften skall bedömas utifrÄn tvÄ olika perspektiv, dels dess effekt pÄ nÀringslivet och dels dess rÀttspolitiska pÄverkan.Den grundlÀggande förutsÀttningen för att förordningen skall fÄ genomslag Àr att det föreligger ett behov av förÀndring av bolagsrÀtten för smÄ och medelstora företag.

I Datainspektionens rapporter 2003:3 och 2005:3 har myndigheten granskat hur personuppgifter behandlas i samband med arbetsgivares övervakning av anstÀllda. Resultaten av dessa rapporter har visat pÄ förekommande brister i förhÄllande till personuppgiftslagen i mÄnga av de granskade verksamheterna.Mot denna bakgrund har en fallstudie av ett medelstort callcenterföretag genomförts för att ur ett tekniskt perspektiv undersöka hur vÀl personuppgiftslagen följs i samband med företagets övervakning av sin personal. UtifrÄn brister identifierade i fallstudien har en mindre kartlÀggning av liknande företag genomförts i ett försök att mÀta graden av generaliserbarhet i de identifierade bristerna.De brister som har identifierats i fallstudien rör i första hand otillfredsstÀllande rutiner för gallring av personuppgifter vid e-postövervakning samt avsaknad av information till de anstÀllda om vilka kontroller som sker i samband med detta. Behov av en uppdatering av företagets IT-policy samt ett behov av en övervakningslösning för personalens internetanvÀndande kunde ocksÄ noteras.KartlÀggningen har givit antydningar om att liknande brister vad gÀller rutiner för gallring samt bristande information kan tÀnkas förekomma Àven hos andra medelstora callcenterföretag.Slutsatsen av arbetet Àr att flera av de brister som uppdagades av Datainspektionen för fem Är sedan tycks göra sig gÀllande bland vissa medelstora callcenterföretag Àven idag..

BakgrundFrÄn och med den 1:a januari 2005 ska alla börsnoterade bolag inom EU tillÀmpa IFRS. I de flesta lÀnder rÄder valfrihet för onoterade bolag att tillÀmpa IFRS eller nationella redovisningsstandards. Det har dock visat sig att SMEs frÀmst vÀljer att tillÀmpa de nationella reglerna, dÄ IFRS anses för omfattande och kostsamma att tillÀmpa. Mot denna bakgrund tog IASB initiativet till ett förslag om ett införande av internationella enhetliga redovisningsstandards för smÄ- och medelstora företag.SyfteDenna uppsats avser att undersöka hur redovisningsstandards som idéer sprids, vilka bÀrarna av idéerna Àr samt hur idéerna blir starka och uppnÄr legitimitet. Vidare avses att utreda vilka institutionella faktorer som kan förklara instÀllningen till införandet av internationella enhetliga redovisningsstandards för SMEs i olika lÀnder.AvgrÀnsningarUppsatsen avgrÀnsas till att omfatta lÀnder som tillhör den anglosaxiska och kontinentaleuropeiska redovisningstraditionen samt ingÄr i EU eller EEA.MetodSyftet besvaras genom att analysera hur IASB gÄtt tillvÀga avseende SME-projektet samt genom att tolka de yttranden som inkommit till IASB avseende diskussionsunderlaget ?Preliminary Views on Accounting Standards for Small and Medium-sized Entities?.ResultatRedovisningsidéer sprids genom idébÀrare samt genom tolkningsprocessen dÀr de Àven blir starka och vinner legitimitet.

Det finns idag över 40 000 registrerade smÄ och medelstora bolag i Sverige, varav cirka 25 procent exporterar. VÀrdet av all Sveriges export uppgÄr till nÀstan hÀlften av Sveriges BNP, vilket innebÀr att Sverige Àr mycket beroende av sin exportverksamhet. NÀr ett företag ska utvidga sin verksamhet och ta sig in pÄ utlÀndska marknader kan man inte lita pÄ att man kan arbeta som pÄ hemmamarknaden lÀngre. En exportmarknad skiljer sig ofta Ät frÄn hemmamarknaden, och företagen behöver kunskap för att kunna utföra en lyckad export. Tidigare forskning har uppmÀrksammat tre kunskapstyper som alla Àr kritiska för att ett företag ska kunna internationaliseras pÄ ett lyckat sÀtt.

SammanfattningSverige Àr idag ett av fÄ lÀnder inom Europa som fortfarande tillÀmpar en lagstadgad revision för smÄ- och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning med justitierÄdets Bo Svensson och Skatteverkets expert Urban Bjergert för att utreda vilka ÄtgÀrder som krÀvs för att avskaffa revisionsplikten för smÄ- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet pÄ mars 2008 och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten.Majoriteten av smÄ- och medelstora företags finansiering sker idag genom lÄn i bank. De fyra storbankerna Handelsbanken, Nordeà, SEB samt Swedbank stÄr idag för en klar majoritet av det utlÄnade kapitalet till allmÀnheten och sÄledes indirekt ocksÄ till svenska företag och aktiebolag. Den viktigaste aspekten att ta hÀnsyn till gÀllande kreditgivning Àr att enligt teorin att bestÀmma företags framtida ÄterbetalningsförmÄga.

Denna studie presenterar resultaten frÄn en fallstudie som syftade till att beskriva hur en stor, svensk multinationell koncern valt att utforma sitt internprissystem, samt att beskriva orsakerna till dessa val och vilka effekter de har medfört. Vi har valt att frÀmst granska deras internprisförhÄllande pÄ den svenska marknaden, för att fÄ en bÀttre och mer detaljerad bild av hur internprissÀttningen gÄr till.Uppsatsen Àr grundad pÄ en kvalitativ metod dÀr vi utgÄtt ifrÄn en abduktiv ansats. VÄra primÀrdata bestÄr av personliga intervjuer. Vi har tolkat det insamlade materialet, det vill sÀga letat efter orsaker, samt försökt hitta kopplingar till teorin och tidigare studier, alltför att skapa ökad förstÄelse inom omrÄdet.Vi har kommit fram till att koncernen idag anvÀnder sig av en marknadsbaserad metod mellan affÀrsgrupperna samt metoden avrÀkning till standardkostnad inom affÀrsgrupperna. Koncernens frÀmsta syfte med internprissÀttningen Àr att skapa rÀttvisa, enkelhet, samt kostnadsmedvetenhet.

De flesta företag strÀvar i huvudsak efter att maximera vÀrdet av sitt företag och ett sÀtt att öka vÀrdet av företaget kan vara att genomföra investeringar. En viktig faktor för att lyckas med sina investeringar Àr att skapa en strategi och att följa denna Àr avgörande för att nÄ dit man vill. Strategier kan utformas pÄ olika sÀtt, men gemensamt för alla strategier Àr att de mÄste hantera osÀkerhet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad smÄ- och medelstora företag upplever som osÀkerhet vid investeringar samt hur företagen hanterar dessa. Valet av smÄ- och medelstora företag grundar sig pÄ att den största delen av tidigare forskning inom detta Àmne Àr gjord pÄ stora företag.