Personer som står inför att välja material vid en ny- eller ombyggnad har otroligt mycket att välja emellan. Att göra ett bra val kan innebära olika saker, men för mig är ett bra val att välja ett material som gör så lite skada på vår natur och på oss människor som möjligt. Skada innefattar vanliga fysiska skador och påverkningar, men även dåliga materialval som leder till onödiga kostnader. Att välja ett material som måste underhållas ofta, eller repareras och bytas ut tidigt, är ett dåligt val. Går det sen inte att återanvända eller återvinna grundmaterialet på nytt är det ännu sämre.I min undersökning har jag tittat på fasadmaterial, takmaterial, färger, fönster och dörrar.

Ambulanssjuksköterskan ställs ofta inför möten med närstående när de ska ta hand om en person som drabbats av akut sjukdom eller skada. Syftet med examensarbetet var att beskriva närståendes upplevelse av ambulanssjuksköterskans bemötande när ambulansen anländer vid akut sjukdom eller skada. Studien genomfördes som en semistrukturerad intervjustudie. Sex närstående till personer som blivit akut sjuka och som hämtats i hemmet av ambulans intervjuades och intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier.

För att skadeståndsansvar ska vara aktuellt krävs att culpa föreligger, någon ska ha vållat någon annan en skada genom en vårdslös handling. Skadeståndsansvar kan även vara aktuellt trots att inte vårdslöshet eller uppsåt har förekommit, exempelvis vid strikt ansvar. Principalansvaret är ett ansvar som innebär ansvar för annans vållande, en arbetsgivares ansvar för sina arbetstagares oaktsamma handlingar i tjänsten enligt 3:1 skadeståndslagen (1972:207) (SkL). För att kunna avgränsa ansvaret krävs ett klargörande av vem som är arbetstagare och om skadan har inträffat i tjänsten.Arbetstagarbegreppet utvidgas genom 6:5 SkL och även för den som inte är arbetstagare i civilrättslig mening kan principalansvar föreligga. Enligt 6:5 p.

Detta examensarbete var ett projekt som utfördes på uppdrag av Redskaparna AB. Syftet med projektet var att vidareutveckla och förbättra ett befintligt prototypredskap avsett för betongblandning. Problemen som uppstod med den befintliga prototypen var bl.a. att kritiska driftstopp inträffade p.g.a. fastkilning inuti skopan och delar på redskapet tog skada eller gick sönder vilket ledde till att redskapet blev obrukbart och reparation måste utföras.

Studien syftar till att undersöka varför elever inte medverkar på lektionerna i idrott och hälsa, samt att jämföra det med vad lärare i idrott och hälsa tror är orsaken till att elever inte medverkar på lektionerna. Syftet med studien är också att se hur elever och lärare kan arbeta för att öka elevernas närvaro på lektionerna i idrott och hälsa.Teorin som studien utgår från är: Känsla av sammanhang ? KASAM ? och den använda metoden är enkäter. Studien inriktar sig på gymnasieskolan och därför har enkätstudier gjorts med 162 gymnasieelever på tre olika skolor, samt 11 lärare i idrott och hälsa på fyra olika skolor.I resultatet kan man se att de vanligaste orsakerna till att elever inte medverkar på lektionerna i idrott och hälsa är bland tjejer sjukdom/skada och därefter att det är för lite bollspel. Hos killar är den främsta anledningen att det är för lite bollspel och därefter sjukdom/skada.

För att skadeståndsansvar ska vara aktuellt krävs att culpa föreligger, någon ska ha vållat någon annan en skada genom en vårdslös handling. Skadeståndsansvar kan även vara aktuellt trots att inte vårdslöshet eller uppsåt har förekommit, exempelvis vid strikt ansvar. Principalansvaret är ett ansvar som innebär ansvar för annans vållande, en arbetsgivares ansvar för sina arbetstagares oaktsamma handlingar i tjänsten enligt 3:1 skadeståndslagen (1972:207) (SkL). För att kunna avgränsa ansvaret krävs ett klargörande av vem som är arbetstagare och om skadan har inträffat i tjänsten.Arbetstagarbegreppet utvidgas genom 6:5 SkL och även för den som inte är arbetstagare i civilrättslig mening kan principalansvar föreligga. Enligt 6:5 p.

Fotboll är den mest populära lagsporten världen över, för närvarande med ungefär 200 miljoner spelare. Det finns drygt 200.000 licensierade spelare i Sverige idag. Skaderisken i fotboll har i flera studier beräknats till ungefär 10-35 skador per 1000 speltimmar. Syftet med studien var att undersöka vilken medicinsk personal som manliga fotbollsspelare har och önskar ha tillgång till genom sin klubb vid skada, samt om önskemålen skiljer sig mellan två lag på olika nivåer. Syftet var också att undersöka om spelarna sökt medicinsk hjälp vid skada under föregående säsong.

Idrottsskador kan delas upp i akuta, som uppkommer plötsligt och belastningsrelaterade som kan uppkomma av långvarig överbelastning. Studier har visat att ungdomar som låg på en mycket hög träningsnivå har en ökad risk för belastningsrelaterade skador. Basket är en av de lagidrotter med flest skador, både akuta och belastningsrelaterade, det är främst knä- och fotskador som inträffar. I Sverige finns Riksidrottsgymnasier (RIG) som ger möjligheten att kombinera utbildning med idrott. Syftet med studien var att undersöka träningsupplägg och skadefrekvens hos basketelever på två RIG-idrottsgymnasier i Sverige samt undersöka eventuella skillnader mellan kön respektive årskurser.

?Man skulle ju inte få för sig att söka upp någon som kan hjälpa en med psyket för då har man ju något fel på huvudet?Det anses inte vara lika viktigt att lägga fokus på den psykiska rehabiliteringen under än skada i jämförelse med den fysiska återhämtningen. Trots att många som blir skadade upplever att den psykiska påfrestningen är den som ger störst effekt på individen. Syftet med studien är att undersöka och analysera vilka psykiskt upplevda känslomässiga effekter en fysisk skada kan medföra och hur den skadade i så fall ansåg sig vilja ha hjälp med att hantera dessa känslor.Resultatet av studien visar på att respondenterna upplevde liknande känslor under respektives rehabiliteringsprocess samt att majoriteten av de tillfrågade önskade att de fått hjälp av en psykolog eller mental tränare under denna tid för att underlätta återgången till idrotten. Det som även framkom i resultatet var betydelsen av hur mycket tränaren involverade sig väl under rehabiliteringen. .

Studien handlar om närståendes upplevelser då en anförvant drabbas av plötslig och allvarlig sjukdom eller skada och vårt syfte var att beskriva detta. Vi analyserade sex artiklar och använde oss av kvalitativ innehållsanalys där textenheter kategoriserades i flera steg, vilket resulterade i sex kategorier: Att drabbas av känslomässigt kaos, att vilja vara nära och tillåtas vara delaktig, att sanningsenlig information känns viktig, att känslan av hopp är betydelsefull, att sätta fokus på andra än sig själv, att kunna samla styrka och känna att omgivningens stöd är värdefullt. Resultatet visade att närstående hade ett behov av att vara nära sin anförvant och att få information om dennes tillstånd, prognos och behandling. Möjliga omvårdnadsinterventioner är att bemöta närståendes behov av närhet på bästa sätt genom till exempel fria besökstider och att ge rak och ärlig information på det sätt som passar närstående bäst..

Syfte.Syftet med uppsatsen formulerades som att undersöka sambandet mellanutvecklingen av dödsfall till följd av oavsiktlig skada och en snabb ekonomisk utveckling i ett land. Syftet är uttalat explorativt i sin karaktär och avser att frambringa en bild av utvecklingen i de utvalda länderna.Bakgrund.Skador och därpå följande dödsfall är ett problem för alla samhällen, om inte annat på grund av kostnader och uteblivna intäkter för det offentliga. Länders förmåga att stävja dessa dödsfall torde vara av intresse. Studier visar att antalet dödsfall till följd av oavsiktlig skada generellt korrelerar negativt med BNP/c, således kan man förvänta sig att förbättrade ekonomiska förhållanden leder till färre dödsfall och vice versa. Det har visats på att en ekonomisk kris ofta leder till kraftigt ökande dödsfrekvenser.

  I föreliggande studie undersöktes ordförrådet (ordförståelse och benämning) hos 21 barn med hörselskada och 21 normalhörande barn i åldrarna 7-9 år, matchade till ålder, kön och bostadsort. Deltagarna delades även in i undergrupper med avseende på hörselskadans typ (ledningshinder, sensorineural skada samt kombinerad skada) och grad (lätt, måttlig, grav och döva/hörselskadade barn med CI) samt typ av skolform. Ordförståelse undersöktes med Peabody Picture Vocabulary Test III och benämning undersöktes med Word Finding Vocabulary Test. Som förväntat hade gruppen med hörselskada lägre resultat på båda testen, men endast benämningstestet visade en statistiskt signifikant gruppskillnad (p = 0,002 jämfört med p = 0,054 för ordförståelse). För benämningstestet hade barn med hörselskada i 7-års ålder ett signifikant lägre resultat jämfört med åldersmatchad kontrollgrupp, medan skillnaden inte var signifikant i de äldre åldersgrupperna (8 och 9 år).

Bakgrund: Alkohol leder till hälsoproblem i befolkningen. Slutenvården är en aktör för att identifiera individer med riskfylld alkoholkonsumtion, missbruk eller beroende. Kort rådgivning vid hög alkoholkonsumtion är effektivt. Sjuksköterskans roll inom kort rådgivning är ännu relativt odefinierad. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av omvårdnad då patienten vårdas inom somatisk slutenvård för alkoholrelaterad skada eller sjukdom.

Skadeståndslagen reglerar det utomobligatoriska skadeståndsansvaret medan inomkon-traktuella skadestånd styrs av kontrakt. I skadeståndslagen återfinns två huvudtyper av skada, ideell skada och ekonomisk skada. Ekonomisk skada omfattar i sin tur person-, sak- och förmögenhetsskada. Ren förmögenhetsskada finns definierat i 1 kap. 2 § ska-deståndslagen och är sådan skada som uppkommer utan samband med person- eller sak-skada.

Då någon drabbas av allvarlig sjukdom eller skada som hotar livet påverkas inte bara den sjuke utan också alla i den sjukes närhet. Att som närstående vara barn i denna situation kan vara oerhört traumatiskt. För att vi som vårdpersonal ska kunna hjälpa och stötta barnen och familjen behövs kunskap om hur barn upplever denna situation och vilka behov som finns hos dem. Syftet med studien är att beskriva barns upplevelse av att vara närstående till en svårt sjuk person. Med svår sjukdom/skada valdes i denna uppsats någon som vårdas på en intensivvårdsavdelning eller drabbats av cancersjukdom.