Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett specifikt samhällsproblem då det påverkar den privata tryggheten och rätten att bestämma över den egna kroppen och det egna livet, som är en mänsklig rättighet. Kvinnor och män lever på grund av våldet under olika villkor och våldet möjliggörs av den ojämställdhet som finns i samhället i övrigt, den genusordning som råder, vilket utgör ett demokratiproblem. Kvinnor som har en funktionsnedsättning och som utsätts för våld är så kallat dubbelt utsatta på grund av funktionsnedsättningen och på grund av att de är kvinnor. Våldet kan även ta sig andra uttryck och riktas mot funktionsnedsättningen. Våld i nära relationer är ofta dolt för omvärlden och våldet osynliggörs ofta genom att bortförklaras.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och påverkar både det fysiska och psykiska välbefinnandet. Kirurgi är en vanlig behandling för att avlägsna tumören i bröstet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva livskvaliteten och den psykosociala hälsan hos kvinnor från olika kulturer som genomgått en bröstcancerkirurgi med eller utan en rekonstruktion. Metoden som användes var litteraturstudie där 15 artiklar från databasen PubMed inkluderades. Resultatet fann att kvinnor som väljer att genomgå rekonstruktion har sämre självkänsla och kroppsbild före operationen än kvinnor som avstår från rekonstruktion.

Våld mot kvinnor är ett vanligt problem där minst 20 procent av världens alla kvinnor är drabbade. De kvinnor som lever i ett våldsutsatt förhållande har sämre hälsa och söker vård oftare än den övriga kvinnliga befolkningen. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors föreställningar om att stödja våldsutsatta kvinnor. Data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor som analyserades med tematisk kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde svårigheter med att få kvinnan att berätta och att våga ställa frågan om våld.

Syftet med denna studie är att utifrån ett upplevelseperspektiv undersöka hur musik och ljudlandskap kan användas som medel för lärande möten. Forskning visar att vi i västvärlden lever i den så kallade upplevelseekonomin idag, vilket innebär att vi strävar efter upplevelser och självförverkligande. Mötesindustrin är en relativt ny industri där upplevelser fått en allt viktigare roll. Nya former för möten börjar därför utvecklas och alltfler inser att möten kan vara ett effektivt verktyg för att kommunicera, engagera och påverka lärande och affärsresultat. Lärande möten och edutainment, en kombination av lärande och underhållning, börjar bli en trend.

Sjöminan har sänkt och skadat mer tonnage än alla andra vapensystem till sjöss. Då medel föder motmedel har sjöminan och minröjningen följt varandra i en lång duell.Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur de svenska minröjningsförbanden utvecklas inom taktik och teknik och hur dessa komponenter förhåller sig till varandra. Uppsatsen söker även svaret på hur utvecklingen från minröjningsklass Landsort till minröjningsklass Koster skett.Med hjälp av deskriptiv metod kommer Militärstrategisk doktrin, Doktrin för marina operationer samt Försvarsmaktens läroböcker i Mineringstjänst, Minmotmedelstjänst och Minröjningstjänst att användas för att redogöra hur den marina taktiken och tekniken utvecklas som ett medel i duellen mot sjöminan.De svenska minröjningsfartygens taktiska och tekniska utveckling grundar sig på de militära basfunktionerna, ledning, verkan, skydd, rörelse, underrättelse samt uthållighet. Samtidigt utvecklas minröjningsförbanden i Försvarsmakten mot ett, både för personal och materiel, säkrare och effektivare förband..

Sammanfattning:Bröstcancer är vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år drabbas ca 6300 kvinnor i Sverige. Statistiskt sett innebär det att var tionde kvinna kommer att utveckla bröstcancer i Sverige. Sjuksköterskor kommer med stor säkerhet möta kvinnor som drabbats av bröstcancer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva bröstcanceropererade kvinnors upplevelser av bemötande från sjukvårdspersonal. Fem olika databaser användes för att hitta vetenskapliga artiklar: Cinahl, Pubmed, PsycINFO, Swemed och Cochrane.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefär fem till sju år senare i livet än män. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom på bröstsmärtor och väntar ofta för länge med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad på artiklar från 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stämde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Syftet med studien var att undersöka förekomst av gravida kvinnors upplevelse av förlossningsrädsla i relation till deras sociodemografiska, psykiatriska och obstetriska bakgrund samt önskat förlossningssätt. Metod. Förstföderskor och omföderskor som skrevs in på barnmorskemottagning tillfrågades om deltagande i studien och fick besvara två frågeformulär under graviditeten. Resultat. Totalt 776 kvinnor svarade på båda frågeformulären och svarsfrekvensen för de flesta frågor som användes till studien var över 92 %.

Syftet med studien är att undersöka vad som påverkar våldtagna kvinnor till att söka stöd alternativt inte söka stöd, samt att få en förståelse för hur stödet kan förbättras.Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och intervjuat personal från olika organisationer som arbetar med stöd för våldtagna kvinnor. Vi utförde fem intervjuer och använde oss sedan av kodning för att analysera materialet.Det framkommer i intervjuerna att det antas finnas ett stort antal våldtagna kvinnor som inte söker stöd, detta på grund av att de känner skuld och skam inför det de utsatts för. Även samhällets attityder kring våldtäkt tas upp som en av orsakerna till att många våldtagna kvinnor inte söker stöd. Om händelsen blir känd kan kvinnorna påverkas på så sätt att hon ses som en avvikare och kan hamna utanför, vilket gör det svårt för de våldtäktsdrabbade att våga prata det de varit med om. Trots detta söker en del våldtagna kvinnor stöd, ofta är det de, som flera år efter att våldtäkten ägt rum, känner att de nått botten.

Bakgrund: Våld i nära relationer var ett globalt folkhälsoproblem. Drygt fyra av fem kvinnor i Sverige har upplevt någon typ av våld. Dessa kvinnor upplevde ofta skam i kontakten med sjukvården där sjuksköterskor upplevts dömande och respektlösa. Sjuksköterskor har en viktig roll i mötet och identifieringen av våldsutsatta kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av omvårdnaden kring kvinnor utsatta för våld i nära relationer.

I detta arbete intresserar vi oss för mötet mellan unga kvinnor och talet om och från pornografin, i syfte att förstå hur detta tal upplevs av individerna. Studien bygger på utskrifter från två fokusgruppsintervjuer. Informanter var fem unga kvinnor. Diskursanalys användes som metod för bearbetningen av materialet och resultaten diskuterades utifrån för ämnet relevant litteratur, i huvudsak feministisk och psykoanalytisk sådan.Deltagarna upplevde sig som klämda mellan den pornografiska diskursen som föreskriver ett visst utseende och en viss sexrepertoar och det motstridiga talet om pornografi som betraktar den antingen som kvinnoförtryck, eller som enbart filmatiserade fantasier. En konvergenspunkt gemensam för diskursanalysens resultat och de teorier vi använt, verkar uppstå kring kontrollen av kvinnlig sexualitet..

Syfte Syftet med föreliggande studie var att studera korrelationen mellan EMG-respons och effektutveckling i samband med genomförande av knäböj.MetodFyra manliga testpersoner deltog genom att utföra både knäböj 90° och djupa knäböj i en Smith-maskin som är ansluten till en Linear Encoder som möjliggör beräkning av effektutveckling. Samtidigt registrerades elektromyografisk aktivitet i musklerna Vastus lateralis, Hamstrings och Gluteus maximus. De utförde knäböj på olika relativa belastningsnivåer; 20, 40, 60, 80, 100% av 1RM.ResultatResultaten visade inte en stark korrelation mellan medel-EMG och power, inte heller mellan medel-EMG och hastighet, dock indikerade resultaten mellan de sistnämnda en tendens till att en lägre EMG aktivitet uppstod vid de högre hastigheterna. En starkare korrelation kunde antydas mellan medel-EMG och belastning/kraft. Ingen tydlig skillnad mellan musklerna påträffades i förhållande till resultaten ovan.

Lojalisterna är protestanernas motsvarigheten för IRA för katolikerna. Den här uppsatsen syftar till att förklara varför de finns och hur de har agerat sedan från blodiga söndagen till långfredeavtalet. Vad de har haft för mål och medel med sin kamp..

Kvinnan har i alla tider drivit företag, men ändå inte varit lika accepterad som mannen när man talar om entreprenörskap. Syftet med den här studien är att undersöka hur rådande normer kring entreprenörskap påverkar meningsskapandet hos kvinnor som vill starta företag. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts; fyra med personer som arbetar inom området för entreprenörskap samt två med personer som idag är verksamma entreprenörer. Slutsatsen är att entreprenöriella sammanhang är till stor del uppbyggda på strukturer där mannen är norm, vilket leder till att kvinnor inte identifierar sig som entreprenörer i samma utsträckning som mannen gör. Därmed blir den meningsskapande processen negativt påverkad och kvinnor har på grund av detta ett längre steg till att starta företag..

Bakgrund: Hjärtinfarkt har tidigare ansetts vara en sjukdom som främst drabbar män. Forskning har på senare år indikerat att även kvinnor i stor utsträckning drabbas av akut hjärtinfarkt med symtom som ofta skiljer sig från de ?klassiska? symtom som många män uppvisar. Detta har fört med sig att kvinnor fått en felaktig diagnos eller inte tagits på allvar när de sökt sjukvård. Detta för även med sig att många kvinnor negligerar sina symtom.