Bakgrund och problem: Eftersom kapitalmarknaden inte är perfekt, finns ett värde i att hålla likvida medel för att täcka kortfristiga skulder och som en snabb och billig finansieringsform vid uppkomna investeringsmöjligheter. Behov och nytta av likvida medel skiljer sig åt mellan företag av olika karaktär. Marknadsvärdet av en krona i företags likvida medel kan därför tänkas anta olika värden, beroende på företags karakteristika.Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning marknadens värdering av svenska företags likvida medel kan förklaras av företagens karakteristika.Avgränsningar: Studien avgränsas till att undersöka företag listade på NASDAQ OMX Stockholmsbörsens Large-, Medium- samt Small Cap. Vidare avgränsas studien till att undersöka om det föreligger skillnader i marknadens värdering av företags likvida medel beroende på företagens osäkerhet i investeringsprogrammet, volatilitet i kapitalinvesteringar samt volatilitet i kassaflöde.Metod: För att besvara den övergripande forskningsfrågan och pröva hypoteserna, används en kvantitativ metod där data inhämtas från Retriever Business. Studien undersöker hur marknadens värdering av företags likvida medel påverkas av företagens karakteristika, genom att dela in företag i grupper efter olika karaktärsdrag och i grupperna utföra en multipel linjär regressionsanalys.

När företagets ledning ska arbeta fram ?det nya lönesystemet? har vi kommit fram till att de anställda ska vara med och tycka till innan någon implementering sker. Vi anser att medarbetarna har en viktig roll vid framarbetandet av det nya lönesystemet då det ska verka för att motivera just medarbetarna. Vi säger vidare att under och efter implementeringsprocessens gång ska det finnas någon form av stöd och uppföljningssystem som är enkelt och lättåtkomligt för medarbetarna. Ett lyckat framtagande som resulterar i ett attraktivt lönesystem borde leda till att företaget vinner konkurrensfördelar under en längre framtid..

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

Sparbanker har en mycket speciell ställning på den svenska bankmarknaden då de i dess traditionella form saknar ägare. Målen för verksamheten skiljer sig därmed från affärsbankerna och en av de mer framträdande målen i dagens svenskasparbanker är att verka för en positiv utveckling för verksamhetsområdet. Huvudpoängen är att överskottsmedel i banken på ett eller annat sätt ska återgå till verksamhetsområdet, bland annat i form av medel till allmännyttiga ändamål. Målen med sparbankens verksamhet är dock inte entydiga bland sparbankens intressenter vilket gör att de metoder sparbankenväljer för att förmedla medel till verksamhetsområdet inte är självklara och därmed kan påverkas av olika intressenters och representanters inflytande..

Den o?kande urbaniseringen inneba?r att dagens avloppssystem blir mer invecklande och komplexa. Fo?r Stockholms stad har det under de senaste 20 a?ren uppra?ttats detaljerade datormodeller fo?r delar av avloppssystemet. Fo?r att ge en helhetsbild av situationen har det mellan a?ren 2003 till 2007 skapats en o?vergripande bera?kningsmodell o?ver Stockholms huvudavloppssystem.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda eventuella samband mellan företags ägarstruktur och beroendet av interna medel vid investeringar. Med ägarstruktur avses här ägarkoncentration samt typ av ägare. Vidare är syftet att med hjälp av relevanta teorier hitta möjliga förklaringar till de resultat vi får fram. Metod: Kvantitativ metod. Teori: Agentteorin, pecking order-teorin.

Forss, E & Westrin, M. Mo?tet med do?den. Hur sjuksko?terskor upplever na?r den yngre palliativa patienten tar upp samtalet om do?den ? en empirisk studie.

Arbetsterapeuter inom psykiatrin använder i stor utsträckning bild som terapeutiskt medel i behandlingen. Trots detta finns begränsat med forskning inom ämnet. Stftet med denna studie var att identifiera arbetsterapeuters erfarenheter av verksamma komponenter hos bild som terapeutiskt medel. Intervjuer har gjorts med arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet som använt bild inom behandlingen i minst ett år. Intervjuerna har byggt på att informanterna fått berätta om ett patientfall där bilden varit ett lyckat inslag i behandlingen.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet för eleverna under en skoldag i årskurserna F-3 och vilka pedagogiska vinster det kan föra med sig. Genom observationer, elevintervjuer och egna genomförda aktiviteter både inomhus och utomhus, kom vi fram till vårt resultat. Vårt resultat visar på att det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet dagligen i skolan, utan att det påverkar undervisningen och eleverna negativt. Vår slutsats är att det fungerar bra för en lärare att ta 10 minuter från lektionen till en organiserad lek eller att genomföra en lektion ute på skolgården med enkla medel. Detta för att eleverna ska få in sin dagliga fysiska aktivitet på schemat, väcka nyfikenhet och lust till att lära och även att elevernas koncentrationsförmåga ökar..

Syftet med studien var att beskriva hur skapande aktiviteter används som ett arbetsterapeutiskt medel för vuxna personer med psykisk ohälsa. För att besvara syftet valdes en litteraturbaserad studie. Litteratursökning genomfördes via ett flertal olika databaser, samt med sekudärsökning. Sökningen resulterade i nio utvalda artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys och manifest ansats. Analys av data resulterade i fyra kategorier: att främja kommunikation och uttryckande av tankar och känslor, att stärka klientens synsätt och identitet, att förändra och bli delaktig i sitt dagliga liv, inledande intervention med klienten.

SyfteSyftet med studien är att undersöka om, och i så fall hur, fysisk aktivitet, skattad motorisk kompetens och skattad hälsorelaterad livskvalitet förhåller sig till varandra hos barn i skolår 2 i Storstockholm. Vidare syftar studien till att undersöka huruvida resultaten skiljer sig mellan flickor och pojkar.MetodDen fysiska aktiviteten (FA) mättes med en accelerometer på barn i skolår 2 (n = 131) i Storstockholm. Den skattade motoriska kompetensen mättes med hjälp av enkätverktyget Prick- och Rutbarn och den skattade hälsorelaterade livskvaliteten (HRQOL) mättes med hjälp av PedsQL. Korrelation, enkel regressionsanalys och variansanalyser användes för att analysera data i SPSS 17.0. Signifikansnivån sattes till p<0,05.ResultatStudien visar på statistiskt signifikanta positiva korrelationer mellan FA och skattad HRQOL samt mellan skattad motorisk kompetens och skattad HRQOL.

SyfteSyftet med studien är att undersöka om, och i så fall hur, fysisk aktivitet, skattad motorisk kompetens och skattad hälsorelaterad livskvalitet förhåller sig till varandra hos barn i skolår 2 i Storstockholm. Vidare syftar studien till att undersöka huruvida resultaten skiljer sig mellan flickor och pojkar.MetodDen fysiska aktiviteten (FA) mättes med en accelerometer på barn i skolår 2 (n = 131) i Storstockholm. Den skattade motoriska kompetensen mättes med hjälp av enkätverktyget Prick- och Rutbarn och den skattade hälsorelaterade livskvaliteten (HRQOL) mättes med hjälp av PedsQL. Korrelation, enkel regressionsanalys och variansanalyser användes för att analysera data i SPSS 17.0. Signifikansnivån sattes till p<0,05.ResultatStudien visar på statistiskt signifikanta positiva korrelationer mellan FA och skattad HRQOL samt mellan skattad motorisk kompetens och skattad HRQOL.

SyfteSyftet med studien är att undersöka om, och i så fall hur, fysisk aktivitet, skattad motorisk kompetens och skattad hälsorelaterad livskvalitet förhåller sig till varandra hos barn i skolår 2 i Storstockholm. Vidare syftar studien till att undersöka huruvida resultaten skiljer sig mellan flickor och pojkar.MetodDen fysiska aktiviteten (FA) mättes med en accelerometer på barn i skolår 2 (n = 131) i Storstockholm. Den skattade motoriska kompetensen mättes med hjälp av enkätverktyget Prick- och Rutbarn och den skattade hälsorelaterade livskvaliteten (HRQOL) mättes med hjälp av PedsQL. Korrelation, enkel regressionsanalys och variansanalyser användes för att analysera data i SPSS 17.0. Signifikansnivån sattes till p<0,05.ResultatStudien visar på statistiskt signifikanta positiva korrelationer mellan FA och skattad HRQOL samt mellan skattad motorisk kompetens och skattad HRQOL.

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

Baserat på en rapport från e-hälsomyndigheten tillsammans med allmänt tillgänglig material från Statens Veterinärmedicinska Anstalt och Statens Jordbruksverk fastslås att expedieringen av antimikrobiella medel till hund och katt i Sverige har minskat med c:a 27 % mellan 2009 och 2014. Största delen av de antimikrobiellamedlen förskrivs till hund (70 %). Den mesta använda gruppen av antimikrobiella medel till båda djurslagenär penicilliner. Därefter vanligast använda grupper av antimikrobiella medel till hund är linkosamider,övriga antibakteriella betalaktamer och antibakteriella kinolonderivat. Till katt används näst penicillinerfrämst antibakteriella kinolonderivat och linkosamider.