This quantitative survey aims to highlight the impact of the meeting with the grief for customer advisers and representatives of funeral homes connected to the SBF (Sveriges Begravningsbyråers förbund). It also aims to demonstrate any differences between the sexes on this subject. Issues include: How does the person experience expectations and requirements in relation to their professional role? Does the person experience a personal impact due to the encounter with grief and death in their profession, in what way and to what extent? What consequences does the expectations, reactions and the possible impact result in for that person? What conditions does the person have to help cope with the professional role? Is there a gender difference in this experience? The theory base, which consists of theories taken from The Managed Heart: The commercialization of Human Feeling by Arlie Hochschild (2003) and descriptions taken from Yrke: begravningsentreprenör. Om utanförskap, döda kroppar, riter och professionalisering by Anna Davidsson Bremborg (2002), has been fundamental in both the preparatory work and the analysis.

Denna undersökning utfördes på Halmstads kommuns hemvårdsförvaltning och fokuserade på hur olika yrkesgrupper arbetade genom samverkan med varandra. Vi fann av intresse att ta reda på hur sjuksköterskorna upplever att samverkan fungerar tillsammans med hemtjänstpersonalen och vilken påverkan den egna professionen och tillit har i samverkan.Syftet med undersökningen var att genom sjuksköterskornas berättelser skildra deras upplevelser av samverkan med övrig personal inom hemtjänsten. Med hjälp av organisatoriska teorier och centrala begrepp som profession, makt och tillit har vi analyserat och tolkat deras upplevelser och därmed skapat en förståelse av samverkan mellan hemsjukvården och hemtjänsten. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod där data samlades in genom observationer och semistrukturerade personliga intervjuer med åtta kommunalt anställda sjuksköterskor. Resultatet visade att de kommunala sjuksköterskorna har en delad uppfattning kring samverkan och hur samverkan figurerar på olika nivåer.

1997 infördes en ny chefsfunktion inom sjukvården, nämligen verksamhetschefens ochkraven på denne var att ha ledaregenskaper och att, om denne inte var läkare i botten, att ha enmedicinskt ansvarig med delegation som rådgivare i medicinska frågor. Antalet verksamhetschefer med annan bakgrund än som doktor växer i snabb och ökande takt inom vissa organisationer. Medicinsk kompetens behövs fortsatt för att leda sjukvården. Målet med denna uppsats har varit att, utifrån lagförändringens betoning av manageriell kompetens, belysa faktorer som påverkar läkares förutsättningar att axla chefspositioner även i framtiden. Målet har alltså inte varit att diskutera om verksamhetschefer skall vara läkare eller inte.

Bakgrund:Många länder möter en demografisk förändring där antalet äldre människor ökar. Parallellt med denna utveckling ökar behov av hemsjukvård där antal äldre människor som vill vårdas i sina egna hem ökar. Vård i hemmet beskrivs ofta som det bästa alternativet för många äldre människor. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor har både positiva och negativa erfarenheter av det dagliga arbetet hemmet.Syfte:Syfte med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda i hemmet.Metod:Intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvård. Analys genomfördes med innehållsanalysmetod inspirerad av Graneheim and Lundman (2004).Resultat:I resultatet framkom att de sjuksköterskor som deltog i studien beskrev att de strävar efter att göra sitt yttersta för patienter trots att de ibland kan bli hindrade.

Studien har undersökt Findus och dess samband mellan koncernstrategin, organisationen och ekonomistyrningen. Detta resulterade i att författarna fann att det finns starka samband mellan delarna och att dessa är starkt integrerade. Tre starka samband påvisades: toppstyrd budget är det starkaste styrmedlet, finansiellt fokus präglar företaget och produktfokus i termer av utveckling och lönsamhet..

Syftet med studien är att undersöka hur ett tillväxtföretag kan fortsätta att växa och samtidigt vara en lärande organisation. Hur kan konkurrensutsatta tillväxtföretag hitta former för lärande för att finna bestående konkurrensfördelar, och vilka uttrycksformer tar sig detta i organisationer? Kan man hitta ett lämpligt verktyg för att strukturera lärandet i organisationen samt vilka fördelar kan åtnjutas av att vara en lärande organisation? Undersökningen utgår från en kvalitativ metod och utgörs av en fallstudie av Gina Tricot som uppfyller kriterierna för studien genom att de befinner sig i en tillväxtfas samt att de verkar i en konkurrensutsatt bransch. Den teoretiska referensramen har byggts upp kring olika teorier och synsätt som behandlar den lärande organisationen och empirin består i huvudsak av fyra intervjuer med medarbetare på Gina Tricot. Vad som framkommit i studien är att lärande är viktigt i ett tillväxtföretag eftersom det medför fördelar som underlättar utveckling, och minskar risken att man tappar kontrollen över den växande verksamheten.

Vår studie syftar till hur pedagoger samtalar om likabehandlingsplaner och vilka erfarenheter de har av likabehandlingsplaner i förskolan. Vi har studerat två förskolor i två olika områden i Malmö och undersökt eventuella skillnader och likheter. Vår studie har utgått ifrån en kvalita- tiv metod och vi kommer samla in det empiriska materialet genom intervjuer på dessa två förskolorna. Intervjuerna är semi-strukturerade, då vi agerat moderatorer och enbart ställt frågor och inte deltagit i intervjuerna med informanterna. Vi transkriberade det empiriska materialet som sedan blev grunden till vår analys och vårt resultat.

Syftet med studien är att kartlägga hur kunskap, attityd och beteende samverkar kring begreppet jämställdhet. En enkätundersökning genomfördes till ett specifikt utvald organisation. Enkäten är både kvantitativ och kvalitativ. Resultatet visar att det inom denna organisation finns en kunskapsbrist av ett jämställdhetsarbete, det går även att se en koppling mellan attityder och den befintliga kunskapen. Kopplingen mellan attityd och beteende är dock svag.

Det senaste året har jag arbeta med analys av digital mediehantering, digital media som ett informationsverktyg samt tekniken bakom det. ?Hur kan man göra saker mer effektivt?, ?är webb-tv något för Försvarsmakten att använda sig av i syfte att göra sitt informationsflöde mer effektivt?, både internt och mot allmänheten. Föreliggande arbete tar upp tekniken bakom dessa områden, jag försöker även förklara hur relativt enkelt det kan vara att integrera dem i en existerande organisation utan att göra dyra omorganisationer. Jag har även inventerat AMF och FM media på deras utrustning, teknik och gjort en lista på vad som är användbart och på vad som bör tas bort inför en omstrukturering.

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

AbstractThis degree project is about having meetings in The Swedish Social Insurance Agency, which is awide organisation. This work will concentrate on one of the projects going on within theorganisation which is travel-free meetings, where they are building a video meeting system thatallows the employees in the organisation to be able to meet with each other through the use ofvideoconferencing instead of physical meetings.In this work we will show how Kaikaku (radical system changes) along with Kaizen (continuouschange) can support an organisation to become more efficient and reduce wastage. We have donethis work in an organisation that is present in over one hundred locations in Sweden.The Social Insurance Agency has over 13 000 employees at over one hundred locations inSweden.The organisation has to be close to their customers and provide the best service aspossible. To be able to work in a uniform way, the employees get together and have meetings.Some meetings are just progress meetings and takes perhaps no more than two hours to complete.However, if seven employees from seven different locations need to have meetings, in the worstcase, they all have to meet in a common place.This is expensive for the organisation in travel costs, time and absence from work, but thetravelling also contributes to environmental pollution if the employees are travelling by a fuelpoweredvehicle.A whole day could go lost for having a meeting in about two hours if all sevenemployees went from their own cities to e.g. Stockholm for the meeting.Muda (wastage) of travel created several different types of Muda, namely:? Wastage with anticipation when the employees had to wait for e.g.

Varje land har i grund och botten starka familjekulturer. Kulturen förföljer oss överallt. Dendefinieras som tankar, känslor, handlingar och produkter. Kulturen bygger på gamlatraditioner, seder, normer och värderingar. Chefer har mest inflytande i hur en företagskulturska se ut i ett företag.

Title: Crisis communication strategy and brand ? A case study of Swedish Red Crossthrough dialog analysisAuthor: Anneli SaarelaPresented: 01.06.2010Purpose: The study addresses the subjects of crisis communication and organisational brand, in relation to stakeholders and brand reputation. The purpose of this essay is to study the dialog regarding the crisis of remunerations with the Swedish Red Cross and how the organisation responds to the criticism. An identification and analysis of the discourse regarding the brand are also included in the study. Part of the empirical material will also be used in relation to Situational Crisis Communication Theory (SCCT).

Världen förändras och vi med den. I en snabbt föränderlig omvärld måste organisationer vara både flexibla och kreativa för att överleva. Företagets affärsidé, vision och strategi måste vara vägledande för hur det ska styras och ledas. Det kan vara svårt att definiera en klar strategi i ett stort företag. Att översätta strategin i verkligheten kan vara ännu svårare.

Landets kommuner har en stor utmaning i hur man ska organisera den alltmer komplexa verksamheten och samtidigt kunna dra nytta av anställdas kompetens på ett tillfredställande sätt. Ängelholms kommun har bland annat valt att arbeta med Lean som är en filosofi men främst en samling metoder och verktyg som handlar om att ha ett synsätt och arbetssätt i verksamheten som skapar värde för kunden. Man ska fokusera på det värdeskapande och optimera detta, medan det icke värdeskapande ska ifrågasättas och minimeras. Syftet med uppsatsen var att utveckla större kunskap om hur individer uppfattar att lärande och utveckling individuellt och i arbetsgruppen påverkas när Lean förbättringstavla används som hjälpmedel. Jag har utgått från Senges modell för förändring där fem discipliner, kunskapsområden, blir medarbetarens bästa guide på en framgångsrik väg.