Medarbetarskap har fått mer betydelse i det svenska arbetslivet under de senaste decennierna. Många organisationer strävar efter att förbättra samarbetet inom och över avdelningsgränserna samt chefens och medarbetarens relation. Arbetstagaren har till stor del övergått till att ta en mer aktiv roll i arbetet. Enkätundersökningen (N = 139) genomfördes i en statlig myndighet där medarbetarskap undersöktes utifrån F. Hällstén och S.

Titel: På andra sidan av medarbetarskap - En kvalitativ studie ur ett medarbetarperspektivDatum: 2014-06-03Nivå: Kandidatuppsats, företagsekonomiInstitution: EST ? Ekonomi, Samhälle & Teknik | Mälardalens HögskolaFörfattare: Linus Linder, Maria Vestin och Robin Karlsson-HolmHandledare: Angelina SundströmNyckelord: Medarbetarskap Frågeställning:-          Hur uppfattas implementeringen av medarbetarskap i Eskilstuna kommun?-          Vilka effekter har sättet att arbeta med medarbetarskap fått för medarbetaren?Syfte:Syftet med denna studie är att beskriva medarbetarskap samt att synliggöra de eventuella fördelar och brister som finns i det praktiska arbetet med medarbetarskap.Metod: Studien har insamlat data genom kvalitativa intervjuer för att den upplevda verkligheten, åsikter, erfarenheter och upplevelser om ämnet medarbetarskap ska synliggöras. Eftersom studien avser att beskriva och skapa förståelse för hur medarbetaren upplever processen av medarbetarskap intervjuades endast personer som deltagit i en-dagsutbildningen Modigt medarbetarskap på Eskilstuna kommun.Slutsats: Analysen pekar på att arbetsplatsträffarna behöver utvecklas vad gäller effektivitet och kvalitet då det är då samtalet om medarbetarskap sker. Analysen tyder också på att medarbetarskapet skapar värde för medarbetare, kollegor, arbetsgivare samt externa parter såsom kunder, besökare, medborgare eller samarbetspartners. En förutsättning för ett fungerande medarbetarskap har visat sig vara tydlighet från chef och ledning, närmaste chefens närvaro i verksamheten samt öppenhet medarbetare och arbetsgivare emellan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om hälsoarbete leder till ett ökat medarbetarskap. Detta gjordes genom både kvalitativ och kvantitativ metod i form av intervjuer, textanalys samt enkäter. På en organisation utfördes intervjuer och enkäter, för att undersöka hur medarbetarna förhöll sig till organisationens hälsoarbete och ett specifikt hälsoprojekt. Textanalysen gjordes på organisationens policydokument för att få djupare förståelse för eventuella bakomliggande värderingar. Enkäterna var representativa för alla medarbetare medan intervjuerna enbart avser informanternas egna utsagor.

Dagens organisationer möter ett samhälle som präglas av en accelererande förändringstakt. För att vara konkurrenskraftig i en alltmer föränderlig värld behöver företag bemästra konsten att genomföra framgångsrika förändringsprocesser.Studien ägde rum på ett globalt företag med åtta kontor etablerade i Sverige. Företaget säljer tjänster via telefon och mail. De senare åren har präglats av hård konkurrens, färre kunder och mindre resurser som tvingat företaget göra ytterligare besparingar. Förändringen 1 oktober innebär en effektivisering av medarbetarnas arbete.

Syftet är att pröva genomförbarheten av postmoderna ideèr som medarbetarskapstankarna i en maskinbyråkrati utifrån medarbetarskapsteorier. Jag syftar även bedöma möjligheterna att införa medarbetarskap med hänsyn till kontexten och ställa denna bedömning mot att istället införa ett traditionellt belöningssystem enligt teorier för empowerment vilket förväntas vara tillrättalagt i maskinbyråkratin.Undersökningen utgår från medarbetarskapsteorier som ett normativt begrepp om vad ett önskvärt och gott medarbetarskap är samt från begreppet empowerment. Tidigare forskning berör förutsättningar för medarbetarskap i postmoderna organisationer, utifrån medarbetarskapsteori.En kvalitativ forskningsansats har använts i form av semi-strukturerade intervjuer med nio medarbetare och tre chefer. Resultatet har sedan analysertas med hjälp av analytiska verktyg hämtade från medarbetarskapsteori, samt utifrån teorier som berör empowerment och belöningssystem.Empirin påvisade fyra utmärkande särdrag för maskinbyråkratin som bromsar upp medarbetarskap i den studerade kontexten. Dessa är uttalad avhållsamhet att delge medarbetarna ekonomisk information, vältrimmad arbetsspecialisering, styrda arbetsuppgifter och kontroll av hur det operativa arbetet utförs.

Titel: På andra sidan av medarbetarskap - En kvalitativ studie ur ett medarbetarperspektivDatum: 2014-06-03Nivå: Kandidatuppsats, företagsekonomiInstitution: EST ? Ekonomi, Samhälle & Teknik | Mälardalens HögskolaFörfattare: Linus Linder, Maria Vestin och Robin Karlsson-HolmHandledare: Angelina SundströmNyckelord: Medarbetarskap Frågeställning:-          Hur uppfattas implementeringen av medarbetarskap i Eskilstuna kommun?-          Vilka effekter har sättet att arbeta med medarbetarskap fått för medarbetaren?Syfte:Syftet med denna studie är att beskriva medarbetarskap samt att synliggöra de eventuella fördelar och brister som finns i det praktiska arbetet med medarbetarskap.Metod: Studien har insamlat data genom kvalitativa intervjuer för att den upplevda verkligheten, åsikter, erfarenheter och upplevelser om ämnet medarbetarskap ska synliggöras. Eftersom studien avser att beskriva och skapa förståelse för hur medarbetaren upplever processen av medarbetarskap intervjuades endast personer som deltagit i en-dagsutbildningen Modigt medarbetarskap på Eskilstuna kommun.Slutsats: Analysen pekar på att arbetsplatsträffarna behöver utvecklas vad gäller effektivitet och kvalitet då det är då samtalet om medarbetarskap sker. Analysen tyder också på att medarbetarskapet skapar värde för medarbetare, kollegor, arbetsgivare samt externa parter såsom kunder, besökare, medborgare eller samarbetspartners. En förutsättning för ett fungerande medarbetarskap har visat sig vara tydlighet från chef och ledning, närmaste chefens närvaro i verksamheten samt öppenhet medarbetare och arbetsgivare emellan.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om hur chefer, medarbetare och samordnare ser på ledarskap och medarbetarskap. Syftet är att undersöka chefers, medarbetares och samordnares syn på ledarskap och medarbetarskap på ett äldreboende samt att ge en förståelse för hur ledarskap kan se ut i praktiken. Studien svarar på tre frågeställningar vilka är: Vad har chefer, medarbetare och samordnare för syn på ledarskap? Vad har chefer, medarbetare och samordnare för syn på medarbetarskap? Påverkas ledarskapet av yttre omständigheter och i så fall på vilket sätt?. Frågeställningarna besvarades genom att vi genomförde individuella semistrukturerade intervjuer.

Abstract: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en grupp äldrepeagogstudenter upplever sin kommande yrkesroll och hur professionsutvecklingen för äldrepedagoger ser ut. Vi har undersökt hur professionsutveckling ser ut utifrån den vetenskapliga litteraturens uppställda professionskriterier och hur dessa professionskriterier bedöms ha betydelse för formandet av en profession. För att komma åt våra grundläggande frågeställningar och för att förstå äldrepedagogers utveckling består det empiriska materialet dels av en litteraturstudie och dels av kvalitativt öppna intervjuer. För att tolka och förstå empirin är teorier kring profession, professionsutveckling och socialkonstruktivism centrala i studien. De kriterier vi utgått från är följande: professionell kunskap bör vara förankrad i en systematisk teori, den professionellt utbildade har auktoritet, de professionella ska inneha etiska regler och yrkeskåren ska ha bildat en egen organisation.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt medarbetare upplever och lär av sitt medarbetarskap samt hur de upplever medarbetarskapets betydelse för den lärande organisationen. En kvalitativ intervjustudie med 11 medarbetare på två olika lärosäten i Sverige har genomförts med hjälp av intervjutekniken @ography, vilket innebär intervjuer gjorda via e-post. Resultatet visar att gemenskap, samarbete, ansvar och jämställdhet upplevs som betydelsefullt. Det är även viktigt att medarbetare är delaktiga i processen, att kompetensen tas tillvara på samt att det finns utrymme för utveckling och lärande. Att utbyta samt besitta kunskap om mer än sina egna arbetsuppgifter upplevs även som betydelsefullt.

Det finns många faktorer som påverkar medarbetarens arbetstillfredsställelse inom banksektorn, denna uppsats erbjuder en ny syn där faktorer som undersöks finns inom det nyutforskade ämnet medarbetarskap. Syftet är att undersöka arbetstillfredsställelsen i relation till två faktorer inom medarbetarskap; ledarskapsbeteende och det myndiga medarbetarskapet. Utifrån mellanchefens perspektiv kommer vi att beskriva och jämföra om och hur ledarskapsbeteenden och de fyra begreppsdelarna påverkar arbetstillfredsställelsen inom banksektorn. Genom en kvalitativ metod med en abduktiv ansats utfördes studien på tre banker; Handelsbanken, Swedbank och SEB, där sju mellanchefer intervjuades. Den teoretiska grunden omfattar teorier och modeller om medarbetarskap.

Syftet med studien var att kartlägga åsikter kring ett Gemensamt Konstruktivt Medarbetarskap (GKM) för att lägga grunden till en plattform att stå på inför kommande arbete kring medarbetarskap ute i organisationer. Studien är en kvalitativ undersökning med fallstudie som grundläggande design med en ansats av positiv psykologi, vilken genomfördes på en kemisk industri. Datainsamlingen gjordes genom fokusgruppsintervjuer där fyra-sex deltagare deltog/intervju. Vid intervjuerna diskuterades fyra fokusområden; gemensamt medarbetarskap, ledarskap, medledarskap och coaching. I studien har fem teman definierats vilka kan utgöra en plattform att stå på; ansvarstagande, förtroende, kommunikation, samarbete och engagemang.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt medarbetare upplever och lär av sitt medarbetarskap samt hur de upplever medarbetarskapets betydelse för den lärande organisationen. En kvalitativ intervjustudie med 11 medarbetare på två olika lärosäten i Sverige har genomförts med hjälp av intervjutekniken @ography, vilket innebär intervjuer gjorda via e-post. Resultatet visar att gemenskap, samarbete, ansvar och jämställdhet upplevs som betydelsefullt. Det är även viktigt att medarbetare är delaktiga i processen, att kompetensen tas tillvara på samt att det finns utrymme för utveckling och lärande. Att utbyta samt besitta kunskap om mer än sina egna arbetsuppgifter upplevs även som betydelsefullt.

SyfteSyftet med denna studie är att förklara hur auktoriserade revisorer upplever att de senaste förändringarna inom revisionsbranschen påverkat samhällsnyttan av revision.Metod En kvantitativ undersökning genomfördes via en elektronisk enkät som skickades ut till svenska auktoriserade revisorer, varpå en statistisk analys av 130 svar var möjlig.Resultat Resultatet visade att medlemmarna av den svenska revisorsprofessionen är enade. Revisorer identifierar sig både professionellt och organisatoriskt. Svenska revisorer upplever att rådgivning är positivt för samhällsnyttan, de upplever även att ISA har en positiv inverkan på samhällsnyttan. Äldre revisorer är dock negativa till internationella regelverk. En stark revisorsidentitet visade sig vara avgörande för uppfattningen om förändring ökar eller minskar samhällsnyttan.Praktiskt bidrag och sociala aspekter Studien har visat att professionell identitet och organisatorisk identitet kan mätas som ett samlat begrepp, kallat revisorsidentitet.

I dagens informationssamhälle fattas snabba och åtskilliga beslut. Ständiga förändringar äger rum och de företag som har en snabb reaktionsförmåga med medarbetare som tillåts fatta självständiga beslut lyckas konkurrera på marknaden. Uppsatsens syfte är att beskriva utvecklingen av medarbetarskap och urskilja vilka effekter som uppkommer för medarbetaren. Med hjälp av teorier från främst Hällsten, Tengblad, Ackerman, Kinlaw och Altén har empirin analyserats och medarbetarkspsutveckling har beskrivits och effekterna har urskiljts. Resultatet blev att medarbetarskapsutveckling inte är generell inom organisationen där medarbetarna arbetar utan skiftar från en avdelning till en annan. Det är således svårt att få några allmängiltiga svar på om hur medarbetarskapsutveckling bör se ut för hela organisationen.

This thesis investigates and emphasises on the way students at Växjö police academy describe their socialization into their profession as police officers and the creation of profession identity. The scientist?s main questions are: In what way do the students at Växjö police academy describe their socialization process into the police profession? What role does the organisation play in the socialization process of the police students? How do the students develop their police identity? Which qualities are encouraged? The study is based on qualitative interviews with nine police students, performed in groups of three. Group theory, role theory, and organization theory are applied to the material to provide an understanding through which it is possible to understand the process of socialization. The study shows that there seems to be patterns in the description of a professional identity.