Organisationer förändras ständigt och måste anpassa sig till sin omgivning. Orsakerna till förändringar beror delvis på organisationernas egna frivilliga beslut men även externa påtryckningar, till exempel på grund av lagar och direktiv. Hur anställda uppfattar och reagerar på förändringar påverkar hur effektivt förändringarna implementeras. Därför är det nödvändigt för företaget att göra vad de kan för att anställda ska acceptera förändringen.Denna studie undersöker hur anställda reagerar vid organisationsförändringar. Syftet är att redogöra för hur och varför anställda reagerar i olika typer av organisationsförändringar.

Syftet med den här uppsatsen är att göra en studie av hur människor reagerar känslomässigt på olika typer av musik, vilka musikaliska preferenser de har i olika humör- och känslotillstånd, samt hur människor själva uppfattar sina känslomässiga reaktioner på musik. Jag har använt mig av ett frågeformulär som ligger till grund för den här uppsatsen. Undersökningen gick ut på att se hur respondenterna själva uppfattar sina musikaliska preferenser vid olika känslotillstånd genom att använda adjektiv för att beskriva dem. De fick även lyssna till ett antal lyssningsexempel med olika typer av musik och med hjälp av adjektiv beskriva vilka känslor musiken väcker hos dem. I sin komplexitet tycks människor ändå fungera relativt lika när det gäller vissa saker.

I en föränderlig omvärld är det nödvändigt för organisationer att utvecklas och förändras för att delta i samhällets utveckling. Vid en förändring är det viktigt för ledningen att använda sig av kommunikation som ett redskap för att öka möjligheten att uppnå en framgångsrik förändring.Syfte: Studiens syfte är att med utgångspunkt i en empirisk studie, avseende anställdas uppfattning av kommunikation mellan ledning och anställda vid ett förändringsarbete, vidareutveckla en analysmodell för organisationsförändring.Metod: Den metod som använts i studien är av kvalitativ karaktär och består av intervjuer av anställda som har varit med om olika förändringar inom olika organisationer.Resultat: Genom den empiriska undersökningen tillsammans med teorigenomgången visar resultaten att en organisationsförändring medför olika reaktioner, både positiva och negativa, hos de anställda. Studiens resultat visar även att det är viktigt att använda sig av en kommunikationsstrategi genom hela förändringsprocessen. Med hjälp av denna strategi kan de anställdas negativa reaktioner reduceras och de positiva förstärkas. Vidare framgår det i resultatet att individen i en organisation har en avgörande roll för hur effektiv förändringsarbetet blir.

Studiens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares uppfattning om sva?ra samtal utifra?n ett maktperspektiv. Studien har genomfo?rts med en kvalitativ forskningsansats da?r empirin erha?llits genom intervjuer. Studien har totalt nio respondenter, varav tre stycken chefer, fem stycken medarbetare och en person fra?n Fo?retagsha?lsova?rden.

Uppsatsens syfte är att undersöka intranätets förutsättningar att som informationssystem effektivisera arbetet och skapa delaktighet för medarbetare inom arbetsorganisationer. Fokus ligger på medarbetares upplevelser och meningsskapande av intranätet och varför arbetsorganisationers förväntningar på intranätet inte alltid blir förverkligade.Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod och materialet består av innehållet från tio intervjuer gjorda med medarbetare inom verksamheter där intranätet används. Materialet har tematiserats och analyserats utifrån ett makt- och meningsskapande perspektiv.Resultatet visar att meningsskapande av intranätet skiljer sig åt inom organisationer, både mellan medarbetare och mellan olika verksamhetsnivåer inom organisationen. Intranätet upplevs som ett arbetsverktyg och som sådant svårt att forma och anpassa efter medarbetarnas behov. Intranätet är även ett informationsverktyg och där både möjligheter och hinder finns vad gäller utveckling.

Uppsatsens syfte är att undersöka medarbetare och cheferssubjektiva syn på för- och nackdelar med behovsarbetsrotation ochdet nuvarande arbetssättet på ett bildelslager.Uppsatsen utgår från en kvalitativ ansats där det empiriskaresultatet baseras på tio semistrukturerade intervjuer medmedarbetare och chefer på ett bildelslager om deras syn på för- ochnackdelar med sitt nuvarande sätt att organisera arbete samtarbetsrotation.Resultatet visar att medarbetare och chefers subjektivauppfattningar om de två arbetssätten ofta skiljer sig åt, men att enviss samstämmighet kan urskiljas inom flera områden. Det blevockså tydligt att medarbetares inställningar till förändring skiljdesig åt mellan och inom olika arbetsgrupperna. Intervjupersonernaser bland annat trygghet för medarbetaren och ensidighet i arbetetsom för- och nackdel med det nuvarande arbetssättet. En fördelrespektive nackdel med arbetsrotation är enligt chefer ochmedarbetare ökad flexibilitet och att medarbetare kan få rotera tillmer slitsamma uppgifter än tidigare.Utifrån teori och resultat kunde tendenser till att organisationenskulle gynnas av att införa behovsarbetsrotation urskönjas. Främstpå grund av att medarbetare då kan få bättre insikt ihelhetsprocessen, utöka sin kompetens och bli mer motiveradesamt för att organisationen kan lära sig mer om de anställda.

Syfte: Studiens syfte var att ta del av teamets samlade erfarenheter av deras uppfattningar om vilka känslor, existentiella tankar och reaktioner döende patienter kan ge uttryck för, hur team-medlemmarna bemöter dessa samt deras uppfattning om teamets betydelse. Urval: Tio deltagare ur vårdteamet på hospice, nio kvinnor och en man, deltog i studien. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Analysresultat: Analysarbetet resulterade i tre teman. Dessa teman var Döende patienters existentiella tankar och reaktioner, Personalens bemötande samt Teamets betydelse.

Vid händelse att en närstående plötsligt och oväntat förlorar en anhörig startar vanligen en lång sorgeprocess. Processen utlöser ofta en mängd olika reaktioner hos de närstående och som varierar från person till person. Dessa reaktioner ställs intensivvårdssjuksköterskorna inför och ett gott bemötande är av stor betydelse. För att intensivvårdssjuksköterskorna skall kunna utveckla sin kunskap i bemötande behöver vi söka förståelse i hur det är att möta närstående i dessa utsatta situationer. Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter i bemötande av närstående som plötsligt och oväntat förlorat en anhörig.

I dagens samhälle är bröstcancer en folksjukdom och allt fler yngre kvinnor får diagnosen. Kvinnor reagerar känslomässigt starkt när sjukdomen hotar deras liv. Det är därför naturligt att kvinnan vid diagnosbeskedet kommer in i en chockfas vilket kan göra att viktig information om cancern blockeras. Syftet med denna studie är att belysa yngre kvinnors psykiska påverkan vid diagnosen bröstcancer. Metoden som användes var en litteraturstudie där resultatet var baserad på åtta kvalitativa artiklar vars innehåll granskades, tolkades och analyserades.

Barn kommer till Sverige av olika anledningar. Det kan bland annat vara att de har upplevt något traumatiskt och tvingats fly. Vi kan aldrig sätta oss in i deras situation, det enda vi kan göra är att försöka förstå. Det är barn med traumatiska erfarenheter som vi valt att belysa i studien.Denna kvalitativa intervjustudie är en undersökning som berör barn som upplevt trauma innan de kom till Sverige. Syftet med studien är att undersöka vilka reaktioner och beteenden barnen kan uppvisa efter traumatiska upplevelser, samt hur de vuxna i skolan förhåller sig tillbarn med traumatiska erfarenheter.I litteraturgenomgången tar vi upp de reaktioner och beteenden som kan uppstå efter trauma.

Krantz, M & Nilsson, V. Den stickrädda personen. Påverkande faktorer och rädslans uttryck ? en empirisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng.

Uppsatsens syfte är att undersöka intranätets förutsättningar att som informationssystem effektivisera arbetet och skapa delaktighet för medarbetare inom arbetsorganisationer. Fokus ligger på medarbetares upplevelser och meningsskapande av intranätet och varför arbetsorganisationers förväntningar på intranätet inte alltid blir förverkligade.Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod och materialet består av innehållet från tio intervjuer gjorda med medarbetare inom verksamheter där intranätet används. Materialet har tematiserats och analyserats utifrån ett makt- och meningsskapande perspektiv.Resultatet visar att meningsskapande av intranätet skiljer sig åt inom organisationer, både mellan medarbetare och mellan olika verksamhetsnivåer inom organisationen. Intranätet upplevs som ett arbetsverktyg och som sådant svårt att forma och anpassa efter medarbetarnas behov. Intranätet är även ett informationsverktyg och där både möjligheter och hinder finns vad gäller utveckling.

Studien undersöker känslomässiga reaktioner vid kooperativt spelande, vilka som är gemensamma för båda spelarna och hur de påverkas av hur svårt spelet är. Arbetet utgick från studier av spelares emotionella reaktioner på spel och teorierna om Flow. Spelet Sanctum användes i en serie tester där mätningar utfördes på två spelare med hjälp av rapportformulär, pulsmätare och hjärna-till-datorgränssnittet Emotiv EPOC. Studien fann att spelarna ibland upplevde samma känslor när de spelade tillsammans och att den ökade svårighetsgradens huvudsakliga effekt var att förändringarna i känslorna blev skarpare och större. Det tycktes huvudsakligen vara motgångar som splittrade spelarnas upplevelser.

Bakgrund: Kontrastmedelsinducerade allergiska reaktioner inom radiologin ?r s?llsynta men kan orsaka allvarlig v?rdskada. D? allvarliga allergiska reaktioner (AAR) ?r ovanliga har r?ntgenpersonal inom radiologin begr?nsad erfarenhet av att hantera dessa situationer. Syfte: Syftet var att identifiera kompetensh?jande insatser och hj?lpmedel samt vilken inverkan de har p? r?ntgenpersonalens beredskap inom radiologin att hantera AAR i samband med administrering av kontrastmedel.

Purpose: This study examines pedagogues? thoughts about children?s understanding of death, and their reactions to the death of a relative. The aim is also to examine pedagogues? thoughts about their part in supporting bereaved children, and how they wish to do so. Method: Seven pedagogues, who work with six to nine year old children, were interviewed.