SAMMANFATTNINGDet finns flera exempel på företag som är framgångsrika och som karaktäriseras av att de har en stark företagskultur. En god företagskultur framhålls vara betydelsefull för ett företags anseende och framgång såväl som för medarbetares förbindelse till företaget. Forskning om ämnet företagskultur har gjorts och presenterats inom ramarna för akademin såväl som för företagsledningar. Synsättet på företagskultur som ett effektivt men subtilt styrverktyg utgör ett gemensamt drag i mycket av den tidigare forskningen. Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur företag arbetar med att skapa och upprätthålla en företagskultur samt hur medarbetare förhåller sig den.

Studien handlar om anhörigas reaktioner och tankar kring att få ett dödsbud levererat till sig. Syftet med studien är att ge kunskap om sorgeprocessen, polisens stöttning och anhörigas erfarenheter så poliser i tjänst kan få ett underlag för att hitta ett bra sätt att arbeta på vid levererandet av dödsbud. Studien förklarar hur sorgeprocessen hos de anhöriga är beroende av bemötande ifrån andra. Den redogör också för vilken stöttning poliser erbjuds för att hantera underrättelsen av dödsbud. Det har visat sig att uppgiften saknar riktlinjer därför har präst, polis och anhöriga delat med sig av sina erfarenheter kring ämnet dödsbud till dem som saknar sådana och vill ha mer kunskap i att leverera ett dödsbud.

Det är väl känt att bröstcancer innebär betydande psykiska påfrestningar för kvinnor som drabbas. Dessa påfrestningar kan inkludera ångest och depression, ilska och fientlighet, känslor av skam och att inte var något värd. Kvinnornas upplevelser av bemötande och interaktion med vårdpersonalen varierar. Här ingår tankar om hur positivt bemötande och uppmuntran har påverkat kvinnornas känsla av kontroll över sjukdomen. Syftet med studien var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors känslor och reaktioner i mötet med vårdpersonal under vårdförloppet.

När ett barn brännskadas upplever föräldrarna kaos och som sjukvårdspersonal måste omvårdnaden fokuseras på två patienter, barnet och föräldrarna. Bemötandet av föräldrar i kris är avgörande för hur den traumatiska händelsen bearbetas. Litteraturstudiens syfte är att beskriva föräldrars reaktioner när deras barn utsatts för en traumatisk händelse, i form av brännskada. Resultatet visar att när ett barn brännskadas utsätts föräldrarna för akuta stressreaktioner och ett flertal psykiska påfrestningar. Oavsett om föräldrarna varit närvarande vid traumat upplever de skuldkänslor gentemot sitt barn.

Studien undersöker känslomässiga reaktioner vid kooperativt spelande, vilka som är gemensamma för båda spelarna och hur de påverkas av hur svårt spelet är. Arbetet utgick från studier av spelares emotionella reaktioner på spel och teorierna om Flow. Spelet Sanctum användes i en serie tester där mätningar utfördes på två spelare med hjälp av rapportformulär, pulsmätare och hjärna-till-datorgränssnittet Emotiv EPOC. Studien fann att spelarna ibland upplevde samma känslor när de spelade tillsammans och att den ökade svårighetsgradens huvudsakliga effekt var att förändringarna i känslorna blev skarpare och större. Det tycktes huvudsakligen vara motgångar som splittrade spelarnas upplevelser.

Att låta spelaren fatta moraliska beslut är något som blivit allt vanligare inom spelmediet och det dyker upp allt fler spel på marknaden som ger spelaren denna möjlighet. Men hur reagerar egentligen spelare på moraliska val i spel? Påverkas denna reaktion av den roll som spelaren stigit in i? Tar spelaren oftast den väg som denne finner mest rättfärdig? I denna rapport beskrivs utvecklingen av ett spel som skapats med hjälp av Freemans (2004) emotioneering-tekniker. En metod baserad på Self-assessment Manikin (Bradley & Lang, 1994) har sedan använts för att undersöka reaktioner på moraliska val i spelet. Resultaten från undersökningen visar att den roll spelaren tar på sig har liten om någon effekt på upplevelsen av moraliska val och att en majoritet av spelare helst väljer det mest rättfärdiga alternativet. .

Ett kommunikativt ledarskap kännetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlättar arbetet, har tydliga förväntningar, är tillgänglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras på en enkätundersökning med deltagare från 16 olika yrkeskategorier där de flesta arbetar inom administration, hälsa och sjukvård, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militären. Med hjälp av enkäten har två grupper gjorts, en grupp som anger över medelvärdet på frågor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare är kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare även upplever högre inre motivation.

I London har en grupp kring psykoanalytikern och anknytningsforskaren Peter Fonagy utformat en mentaliseringsteori. Denna uppsats är en studie av denna teori. Mentaliserings- teorin har beskrivits som ett nytt paradigm inom psykoanalysen - och är en vidareutveckling av objektrelationsteorin. Styrkan med Fonagy och medarbetares bidrag är ambitionen att hålla ihop olika forskningsfält och visa på ett rimligt sammanhängande mellan olika teorier: Anknytningsteori, ?theory of mind?, neurobiologiska-, kognitiva- och affektiva teorier.

Det är väl känt att bröstcancer innebär betydande psykiska påfrestningar för kvinnor som drabbas. Dessa påfrestningar kan inkludera ångest och depression, ilska och fientlighet, känslor av skam och att inte var något värd. Kvinnornas upplevelser av bemötande och interaktion med vårdpersonalen varierar. Här ingår tankar om hur positivt bemötande och uppmuntran har påverkat kvinnornas känsla av kontroll över sjukdomen. Syftet med studien var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors känslor och reaktioner i mötet med vårdpersonal under vårdförloppet.

Syftet med denna intervjustudie var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att omhänderta kritiskt skadade patienter som utsatts för trauma. Åtta ambulanssjuksköterskor intervjuades och en kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Analysen resulterade i sex kategorier; Känslomässiga reaktioner vid omhändertagandet,Yrkeserfarenhet och kunskap skapar trygghet, Det strukturerade arbetssättet och samarbetet, Inge trygghet genom att informera patienten, Svårigheter vid bemötande och kommunikation med närstående, Behov av återkoppling, reflektion och återhämtning. Deltagarna beskriver hur erfarenhet och kunskap skapar trygghet och motverkar stress, att samarbetet med kollegor och andra yrkesgrupper är av stor vikt för ett optimalt omhändertagande och att mötet med patient och närstående ställer krav på ambulanssjuksköterskans förmåga att kommunicera och skapa tillit. Efter larmet är ambulanssjuksköterskan i behov av återkoppling och kamratstöd för att återhämta sig och dra lärdom av omhändertagandet.

Ett kommunikativt ledarskap kännetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlättar arbetet, har tydliga förväntningar, är tillgänglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras på en enkätundersökning med deltagare från 16 olika yrkeskategorier där de flesta arbetar inom administration, hälsa och sjukvård, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militären. Med hjälp av enkäten har två grupper gjorts, en grupp som anger över medelvärdet på frågor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare är kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare även upplever högre inre motivation.

Studien behandlar intern employer branding, företags interna arbete i syfte att skapa ett attraktivt arbetsgivarvarumärke. Intern employer branding innebär hur företagets ledning genom kommunikation förmedlar innehållet i arbetsgivarvarumärket till de anställda för att utveckla en arbetsstyrka som är trogen organisationens värderingar och målsättningar. Syftet med studien var att bidra till en ökad kunskap för hur medarbetares förståelse av den egna organisationens varumärke formas inom ramen för organisationens interna kommunikation.  Resultatet samlades in genom en kvalitativ metod med sex intervjuer av medarbetare från två organisationer. Vidare tolkades resultatet utifrån ett analytiskt ramverk och behandlades bland annat utefter en teoretisk utgångspunkt som berör kommunikativt lärande. Studiens resultat visade att företagen kommunicerar arbetsgivarvarumärket till medarbetarna via olika kommunikationskanaler på ett flerdimensionellt och tydligt sätt.

I denna explorativa studie identifieras och beskrivs tillvägagångssätt som ledare kan använda för att främja medarbetares upplevda självständighet, kompetens och samhörighet. Bakgrunden till studien är att sådan behovstillfredsställelse leder till uthållig motivation enligt Self-Determination Theory(SDT). Inom SDT, som är en erkänd motivationsteori som också bevisats som arbetsmotivationsteori, anses ledare spela en stor roll för arbetsmotivation. Som arbetsmotivationsteori har SDT främst undersökts kvantitativt och experimentellt och kompletterande fältstudier som identifierar hur ledare kan gå till väga för att skapa upplevd självständighet, kompetens och samhörighet har vidare efterfrågats. Denna explorativa studie antar en kvalitativ ansats och undersöker, genom två delstudier, olika tillvägagångssätt som ledarna på ett konstruktionsföretag kan använda för att främja medarbetarnas upplevda självständighet, kompetens och samhörighet.

Denna studie undersöker hur investerare på NASDAQ OMX Stockholmsbörsen reagerar på olika typer av finansiella rapporter, närmare bestämt den andra delårsrapporten samt bokslutskommunikén för OMX30. Regler för hur olika finansiella rapporter skall framställas regleras bland annat genom årsredovisningslagen, Stockholmsbörsens noteringsavtal och IAS34. I framställandet av dessa rapporter varierar graden av revisionsinblandning och därmed tillförlitligheten för dessa rapporter. Studien finner inget signifikant resultat för att investerare reagerar olika på rapporter som har varierande grad av revisionsinblandning. Detta kan tolkas som att de regler som etablerats för finansiell delårsrapportering fungerar väl.

Anafylaxi som orsakats av insektsstick är ett akut tillstånd som i vissa fall kan ha en dödlig utgång om inte rätt behandling ges i tid. Störst risk att drabbas är under sommartid samt hösten. Syftet med följande studie var att visa vilken påverkan den anafylaktiska reaktionen har i patientens dagliga liv samt vilken betydelse immunterapin har för insektsallergiska personer. Litteraturstudien bygger på åtta kvantitativa och två kvalitativa studier och granskningsmetoden som använts är Goodman. Resultatet visade att det dagliga livet hos allergiska personer för¬ändras efter allvarliga eller upprepade allergiska reaktioner samt att immunterapi var en effektiv preventions¬åtgärd mot att drabbas flera gånger av liknande reaktioner efter insektsstick..