I denna uppsats har jag undersökt metoder för förvaltande av kunskap samt lärande på arbetsplatsen genom att utgå ifrån personalens expertkunskaper inom sitt arbete och hur företag kan ta tillvara dessa. Den samlade kunskapen som finns på företag är ett värdefullt verktyg. Om den skulle varit möjligt att ta tillvara den på ett effektivt sätt skulle både Medarbetare och företagets utveckling kunna dra stor nytta av det. Jag har undersökt hur denna kunskap skulle kunna förvaltas för att de anställda ska kunna få mer ansvar och möjlighet att förbättra sin arbetsplats med hjälp av olika metoder. Detta har jag gjort i samarbete med företaget Jidoka Innovation och deras metoder under samlingsnamnet HelpMe.

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan Medarbetare och till nyanställda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med ämnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen påvisar bland annat att muntlig kommunikation är en viktig framgångsfaktor i en kunskapsprocess..

BakgrundMånga patienter i vården drabbas av vårdskador till följd av avvikelser i vården. Ett antal studier pekar på faktorer som påverkar patientsäkerheten, bland annat att hög arbetsbelastning, otillräcklig bemanning och långa arbetstider inverkar negativt. Inom intensivvård är uppmärksamhet och vaksamhet viktigt för att identifiera förändringar hos patienten. Flera studier visar att längre arbetspass och veckoarbetstid förknippas med ökad fysisk och psykisk trötthet och risk för minskad vaksamhet vilket medför ökad risk för att avvikelser inträffar.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur införandet av behovsanpassad bemanning relaterar till medarbetarnas upplevelse av stress, tid för återhämtning och arbetstillfredsställelse samt till kostnader och aspekter på patientsäkerhet.MetodStudien har genomförts med hjälp av en kombination av metoder. Enkäter lämnades ut före och ett år efter införandet av bemanningsmodellen.

Den här studien utgår från en fenomenografisk ansats. Vi avser att fånga skilda uppfattningar om arbetsplatslärande och studera hur uppfattningarna påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Vi utgick från två frågeställningar: vilka uppfattningar har Medarbetare av hur de lär på sin arbetsplats, och finns det skillnader i medarbetarnas uppfattningar av vad de lär? Resultatet visar att deltagarnas uppfattningar om fenomenet skiljer sig åt. Tolkningen av resultatet visar att deltagarna lär på olika sätt och använder kunskapen olika i deras yrkesutförande.

Syftet med undersökningen var att undersöka vilken betydelse ledarskap (transformatoriskt och transaktionsorienterat) och personlighets-variabler såsom tilltron till egna förmågan, kontrollokus, optimism (LOT-R), PANAS, hade beträffande människors inställning till förändringar i organisationer. I en enkätstudie deltog 311 Medarbetare och chefer i ett medelstort företag. Resultatet visade att positiv inställning till förändringar kunde statistiskt förklaras av tilltron till den egna förmågan, positiv affekt och intern kontrollokus (regressionsanalys). Transformativt och transaktionsorienterat ledarskap inverkade endast i en liten omfattning inställningen till förändringar. En slutsats var att personlighetsvariabler som tilltron till den egna förmågan, positiv affekt och intern kontrollokus hade större inverkan på inställningen till förändringar än ledarskap.

SAMMANFATTNINGTitel:Autentiskt Ledarskap - För engagemang och arbetstillfredsställelse?Nivå:C -uppsats i ämnet företagsekonomi.Författare:Mindy von Berlepsch & Marcus Blomgren.Handledare:Pär Vilhelmsson, Kristina Mickelsson, Elena Ahmadi & MariaFregidou-Malama.Datum:2015 ? Maj.Syfte:Syftet med denna studie är att förklara om ett autentiskt ledarskap har enkoppling till ett positivt arbetsklimat i form av engagemang ocharbetstillfredsställelse hos medarbetarna.Metod:Denna studie har genomförts med deduktiv ansats där den teoretiskareferensramen mynnade ut i studiens fem hypoteser. Dessa hypoteser testades medhjälp av en enkät som skickades ut till ett urval av 227 respondenter med ensvarsfrekvens på 67 %, vilket motsvarar 152 användbara enkätsvar. Med hjälp avden statistiska mjukvaran SPSS analyserades primärdatan med hjälp avkorrelations, faktor- och klusteranalys. Hypotesernas signifikansnivå testadesdärefter med hjälp av T-tester.

Denna uppsats grundar sig pa? vetskapen om att stora internationella fo?retag har uttryckta strategier fo?r att flytta Medarbetare internationellt. Uppsatsen grundar sig ocksa? pa? ett uppdrag av IKEA. Syftet a?r att utveckla en prototyp fo?r ett gemensamt centralt datoriserat informationssystem som kan sto?dja internationella medarbetarmobilitetsprocesser.

Den kollektiva   tanken om ?lika lön för lika arbete? var länge mottot i svensk lönepolitik. Denna tanke har övergått i allt högre grad till att belöna varje enskild   individ efter dennes egna prestationer och personliga egenskaper. Samhället   har gått mot ett individfokus och likaså har även tankarna kring   lönesättning. De senaste tjugo åren har den individuella lönesättningen varit   dominerande på den svenska arbetsmarknaden.

Bakgrund: Sverige står inför stora förändringar i arbetslivet i allmänhet och i sjukvården i synnerhet. Detta med hänsyn till stora pensionsavgångar de närmaste åren som innebär att allt färre skall försörja allt fler och en åldersstruktur som i ökad utsträckning kommer att efterfråga sjukvård i större omfattning. Med detta för ögonen står vi inför utmaningar inom arbetslivsforskningen för att hitta faktorer till hållbar arbetsförmåga högt upp i åren.Syfte: Denna pilotstudie har haft som syfte att inventera attityder och upplevda förutsättningar hos sjukhusanställda läkare och undersköterskor och deras arbetsgivare, som skulle kunna möjliggöra en hållbar arbetsförmåga hos äldre arbetstagare. Undersökt grupp och metod: Strategiskt valdes 14 representanter äldre än 50 år från arbetsgivarsidan (n=6) och arbetstagarsidan (n=8), män (n=6) och kvinnor (n=8) samt från grupperna undersköterskor (n=4) och läkare (n=4). Från arbetsgivarsidan ingick både verksamhetschef (n=2), avdelningschef (n=2) och sjukhusledningen (n=2).

In this study we aim to investigate what employees at a callcenter see as prospects, opportunities and barriers of learning within a company. To answer the purpose of this essay, two questions were formulated; "What opportunities for learning does employees experience in the company?" and "How can learning in the workplace improve for the sellers?". First, we present what previous research has highlighted regarding workplace learning and learning within the callcenter industry. Afterwards we present ten semi-structured interviews with leaders and sellers within a telecom company in Stockholm.

Det råder delade meningar om konsekvenserna av att arbeta i öppnakontorslandskap. Kommunikation och en bra laganda anses vara ettgrundläggande element i framgångsrika organisationer. Då användandet avöppna kontorslandskap ökat finns ett behov av forskning inom området.Syftet är att utifrån ett arbetspsykologiskt perspektiv undersökamedarbetarnas upplevelse av kontorslandskap med fokus på den verbalakommunikationen och lagandan mellan medarbetarna, detta genom åttadeltagare i Downs & Hazens (1977) Communication SatisfactionQuestionnaire samt semistrukturerade intervjuer. Respondenterna uppleveren öppen och positiv verbal kommunikation dock upplevs den även som ettstörningsmoment. Lagandan upplevs som stark och främjande av denindividuella och organisatoriska prestationen.

Sett utifrån ett historiskt perspektiv kan utvärderingar spåras tillbaka till husförhören som ägde rum i Sverige under 1600-talet. Under denna tid utövade även staten kontroll på det övriga samhället genom präster samt inspektörer. I modern tid har USA kommit att bli en förebild för den sorts bedömning utvärdering innebär. Något som i USA benämns "evaluation", och har kommit att slå igenom och ligga till grund för den pedagogiska utvärderingen. Utifrån ett samhällsutvecklingsperspektiv har utvärdering blivit ett allt mer utbrett fenomen som övergått till att bli populärt under främst de senaste decennierna.

Personer som arbetar med Human Resources (HR) hanterar processer av olika slag och agerar som stöd för chefer och Medarbetare. HR-personer kan i sin tur också behöva stöd i sitt arbete. Arbetet är brett och ett sätt att utbyta erfarenhet är att använda sig av sina nätverk. Denna studie är en beskrivning av hur HR-personer upplever nätverk samt tunga arbetssituationer. Resultatet baserades på sex semistrukturerade djupintervjuer med fem personer.

?Vad hände med personlighetstesten??En kartläggning av vilka urvalsmetoder rekryterare lägger vikt påMartina GustavssonAtt finna rätt man till rätt plats innebär att hantera mänskliga resurser med bra metoder för att identifiera rätt Medarbetare. För att undersöka vilka urvalsmetoder rekryterare lägger vikt på genomfördes en enkätundersökning med 43 rekryterare. Resultatet visade att rekryterarna lade mest vikt på intervju som användes av en stor andel rekryterare i deras bedömning av arbetssökande medan minst vikt lades på test som användes av en måttlig andel. Resultatet visade en diskrepans mellan hur viktiga rekryterarna sade att personliga egenskaper var och vilken vikt de lade vid test.

För att ett företag ska kunna överleva på lång sikt och drivas effektivt har de alltmer blivit beroende av Medarbetare. Bland annat av deras kompetens, ansvar och motivation som driver dem till att uppnå verksamhetens mål. För att företag ska kunna motivera sina anställda så används styrmedlet belöningssystem. Syftet med denna uppsats är att göra en fördjupad analys av vilken uppfattning butikssäljare inom klädbranschen har kring motivation, samt beskriva företagsledningens syn på belöningssystemets utformning och tillämpning.Inför datainsamlingen till uppsatsen använde författarna sig utav en kvalitativ och en kvantitativ ansats i form av intervjuer samt enkäter. Som underlag för analysen ansåg författarna dessa teorier vara relevanta för studiens syfte; Herzbergs teori, Kognitiva teorier (förväntningsteorin och attributionsteorin) samt Teori Z.Slutsatsen för denna studie lyder att varken den inre eller den yttre är en starkare motivationsfaktor än den andra..