Bemanningsbranschen vÀxer och allt fler personer blir anstÀllda via bemanningsföretag. Bemanningsföretagens viktigaste uppgift Àr att öka flexibiliteten pÄ arbetsmarknaden. De gör det lÀttare för företagen att snabbt anpassa arbetsstyrkan till efterfrÄgan. Samtidigt finns problem och risker med att hyra in personal. Flertalet studier kring dessa problem tangerar Àmnena motivation och/eller inhyrda medarbetare, men forskningen Àr begrÀnsad vad gÀller inhyrda medarbetares motivation.

Den genomförda studien avsÄg att undersöka om det förelÄg likheter eller skillnader i synen pÄ konflikter mellan medarbetare och chefer pÄ ett företag, samt vilka diskurser som kunde utrönas. För det syftet utfördes intervjuer med personer inom bÄda dessa grupper, intervjuerna stÀlldes sedan samman, analyserades och jÀmfördes med varandra. Analysmetoden som anvÀndes var diskursanalys och resultaten av intervjuerna visade att det fanns bÄde likheter och skillnader mellan medarbetare och chefer i uppfattningen av konflikter och konflikthantering. Vissa mönster pÄtrÀffades Àven i uttalandena, dÀr dessa passade ihop och kompletterade varandra utifrÄn diskursanalytisk synvinkel. Konflikter Àr ett bÄde viktigt och intressant omrÄde för ett företags utveckling och vÀlbefinnande.

Enligt tidigare forskning har tidiga insatser och chefens agerande betydelse för ett framgÄngsrikt rehabiliteringsarbete av lÄngtidssjukskrivna. Enligt lag har arbetsgivare och chefer skyldighet att organisera en lÀmplig rehabiliteringsverksamhet, för att strukturera detta arbete uppförs dÀrför dokument och handlingsplaner. Men hur arbetar chefer med det hÀr i praktiken, vilken roll antar de och vilka förestÀllningar finns om sjukskrivna medarbetare? Vilka hinder och möjligheter finns för att bedriva detta arbete? För att ta reda pÄ detta utfördes en fallstudie dÀr nio chefer deltog i semi-strukturerade intervjuer. Det framkommer att cheferna arbetar efter de processer som finns, dock med vissa undantag.

Organisationer idag anvÀnder ofta flera olika kommunikationskanaler vilket underlÀttar kommunikationen, eller gör det verkligen det? Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur personal pÄ olika nivÄer i en organisation upplever kommunikationen i den egna organisationen samt att identifiera möjliga förbÀttringar av denna kommunikation.  Följande frÄgestÀllningar stÀlldes för att kunna besvara studiens syfte; Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att e-post och intranÀt som kommunikationskanal inom organisationen fungerar idag? Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att den muntliga och direkta kommunikationen inom organisationen fungerar idag? Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att kommunikationskanalerna e-post, intranÀt samt muntlig och direkt kommunikation kan förbÀttras inom organisationen? Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av Ätta intervjuer med en personalchef, tre mellanchefer och fyra medarbetare i en facklig organisation. Den hÀr studien visar flera likvÀrdiga resultat som vid tidigare forskning. Personalen upplever att kommunikationen genom kommunikationskanalerna e-post, intranÀt samt muntlig och direkt kommunikation fungerar ganska bra/bra inom organisationen. I studien framkom att det Àr den muntliga och direkta kommunikationen som fungerar bÀst inom organisationen.

Syftet med studien Àr att utöka förstÄelsen för vad som pÄverkar förtroendefulltledarskap, genom en fallstudie av ledarnas och de leddas upplevelser pÄ enarbetsplats.TeoriTeorier kring vad bra ledarskap Àr har varierat, men de senaste Ären har relationenmellan ledare och medarbetare betonats mer och mer. UtifrÄn begreppen ledarskap, tillit och förtroende beskrivs teorier bakom det som i den hÀr studien sammanfattas som förtroendefullt ledarskap.MetodEn kvalitativ fallstudie med abduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med medarbetare, enhetschefer och avdelningschef pÄ sÀljavdelningen pÄ ett IKEA- varuhus. Analys av empiriskt material utifrÄn teoretiskt ramverk. Studien följer vetenskapsrÄdets forskningsetiska riktlinjer, och strÀvar i sin metod efter sÄ hög transparens som möjligt.ResultatFörtroendefullt ledarskap pÄverkas av relationer.

En generell uppfattning om mellanchefspositionen Àr att den Àr svÄr att hantera i och med de krav som stÀlls bÄde frÄn överordnade chefer och underordnade medarbetare. VÄrt syfte med uppsatsen har dÀrför varit att öka kunskap och förstÄelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svÄra och problematiska.Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde dÀrför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att mÄnga av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi pÄ visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekvÀm position, men att det ibland kan uppstÄ situationer dÄ motstridiga förvÀntningar stÀlls frÄn överordnade chefer och understÀllda chefer eller understÀllda medarbetare..

Undersöka vilka olika motivationsfaktorer och belöningar Ă€r motiverande för medarbetare samt vilka belöningar Ă€r motiverande pĂ„ kort och lĂ„ngt sikt. Även undersöka hur medarbetare förhĂ„ller sig till belöningssystem Metod: Jag har anvĂ€nt kvantitativ metod bestĂ„ende av enkĂ€ter. Data jag samlat in, kodades om till siffror och sedan redogjordes med hjĂ€lp av olika typer av diagram och tabeller, vilket blev grunden för min analys. Slutsats: Att ha bra kontakt med sina medarbetare och chefer, att fĂ„ ta eget ansvar, utvecklingsmöjligheter/utbildningsmöjligheter, att fĂ„ feedback och beröm samt att fĂ„ högre lön Ă€r de mest motiverande belöningarna. Utvecklingsmöjligheter/utbildningsmöjligheter Ă€r mest motiverande pĂ„ lĂ„ngt sikt medan de övriga nĂ€mnda belöningarna Ă€r mest motiverande bĂ„de pĂ„ kort och lĂ„ngt sikt.

I denna C-uppsats studerar vi, utifrÄn ett sociologiskt perspektiv, vilka de organiserade ritualerna Àr, vilka funktioner dessa ritualer kan ha samt vilken betydelse ritualerna har för medarbetarens gemenskap och tillhörighet pÄ arbetsplatsen. Detta gör vi genom att undersöka medarbetares kÀnsloupplevelser i samband med ritualer pÄ arbetsplatser. UtifrÄn en kvalitativ forskningsansats har vi genomfört tio intervjuer med anstÀllda pÄ olika företag för att samla in det empiriska materialet. Trice och Beyers Ritual Taxonomi samt Collins teori om Interaktions ritualer och Emotionell energi har anvÀnds för att förklara och ge en djupare förstÄelse för ritualer och medarbetarnas kÀnsloupplevelser i samband med ritualer pÄ arbetsplatsen. I resultatet presenteras tre klassificeringar av ritualer som organisationer anordnar vilka i sin tur ger upphov till kÀnsloupplevelser som beskrivs av medarbetarna.

Mitt syfte med denna intervjustudie var att ta reda pĂ„ hur arbetsledningen motiverar deanstĂ€llda och hur de anstĂ€llda ser pĂ„ ledningens sĂ€tt att motivera. Studien har en kvalitativansats, dĂ€r intervjuer anvĂ€ndes som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att ledningenförsöker motivera sina anstĂ€llda men att det Ă€r svĂ„rt dĂ„ de av ekonomiska skĂ€l hindras. Detvisade sig Ă€ven att alla Ă€r överens om att det finns en god kommunikation mellan ledare ochmedarbetare. Övrigt visade resultatet att sĂ„vĂ€l ledare som medarbetare anser att bĂ„de lönenoch arbetsklimatet Ă€r viktigt för att man ska trivas pĂ„ arbetsplatsen.

Ett arbetgivarvarumÀrke syftar till att organisationen bygger upp ett varumÀrke som arbetsgivare för att lÀttare kunna attrahera och behÄlla rÀtt kompetens. Det Àr viktigt att organisationen anpassar sitt arbetsgivarvarumÀrke för att attrahera och behÄlla generation Y som medarbetare dÄ den yngre generationen kommer in pÄ arbetsmarknaden i allt större utstrÀckning de kommande Ären. Studien syftar till att öka förstÄelsen för hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn kan arbeta med arbetsgivarvarumÀrken gentemot generation Y för att bli attraktiv som arbetsgivare. UtifrÄn studiens teoretiska referensram, som utgÄr frÄn teori om generation Y och arbetsgivarmÀrken, har kvalitativa intervjuer genomförts. I studien diskuteras vilka strategier och utmaningar som finns inom den offentliga sektorn för att attrahera och behÄlla generation Y som medarbetare.

Att kÀnna motivation till sitt arbete Àr viktigt för medarbetare eftersom att det ökar graden av lust att arbeta och dÀrmed gör sÄ att dem kÀnner arbetstillfredsstÀllelse. Det Àr Àven viktigt för arbetsledare eftersom att medarbetarnas kompetens tas tillvara bÀttre vilket leder till en högre kvalitet och en bÀttre effektivitet i organisationen. Det som intresserade oss var att studera hur det ser ut pÄ gruppbostÀder inom handikappomsorgen. VÄrt syfte med denna studie var att se hur arbetsledare arbetar för att höja motivationen hos sina medarbetare och vad medarbetarna uppfattar som motivationshöjande. Det undersöktes genom intervju med tvÄ arbetsledare och fyra medarbetare.

Andelen svenskar som handlar online vÀxer vilket skapar en stor potential för företag att öka sina intÀkter pÄ internet. Konkurrensen Àr dock hÄrd vilket innebÀr att webbutiker mÄste arbeta med att fÄ konsumenter att handla frÄn just sin butik. Syftet med denna studie Àr att förklara vad kunder i Sverige efterfrÄgar för att de ska bli lojala gentemot webbutiker. Studien utgÄr frÄn ett konsumentperspektiv och en enkÀtstudie har anvÀnts för att tillfrÄga konsumenter med varierande bakgrunder. För att besvara syftet har olika faktorer inom de fyra lojalitetsattributen, e-upplevt vÀrde, e-kvalitet, e-tillfredsstÀllelse samt e-förtroende anvÀnts.

I denna kandidatuppsats kommer jag att försöka förstÄ hur medarbetare reflekterar kring sitt egenansvar.Fallstudien utgörs av ett kommunalÀgt bostadsföretag som förvaltar lÀgenheter och lokaler. Organisationen har nyligen genomfört en omorganisering som har medfört förÀndringar inom organisationsstrukturen samt medarbetarnas arbetsuppgifter.Jag vill förstÄ hur respondenterna reflekterar kringegenansvaret i samband med en omorganisering.I studien anvÀnder jag mig av Grundad Teori som forskningsmetod och den empiriska undersökningen har genomförts som en fallstudie.Resultatet reflekterar kring de kategorier som har uppkommit och presenterar en sammanstÀllning framkommen utifrÄn Grundad Teori..

I dagens samhÀlle anses det som vÀldigt viktigt att fokusera pÄ sina medarbetare. Detta kan bland annat bero pÄ att tjÀnstesektorn har vÀxt sig allt större och dÀr medarbetaren anses som en av företagens viktigaste resurser. Att hÄlla personalen motiverad och engagerad genererar generellt sÀtt en positiv effekt för företagen. Det kan till exempel handla om att företag vill ha en god image gentemot sin omgivning som man bland annat kan Ästadkomma genom att ha nöjda medarbetare.Ett stort svenskt industriföretag har studerats för att ta reda pÄ vad företaget har för personalpolitik med fokus pÄ motivation och engagemang, samt Àven för att identifiera eventuella komplikationer som kan uppstÄ nÀr man jobbar med detta. Det har gjorts tvÄ semistrukturerade intervjuer med personer pÄ ledningsnivÄ.

Bakgrund: År 2010 kom den nya skollagen, vilket stĂ€llde krav pĂ„ att alla skolor skulle ha en elevhĂ€lsa med tillgĂ„ng till skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolpsykolog och lĂ€kare. ElevhĂ€lsans uppgift Ă€r att tillsammans frĂ€mja hĂ€lsa samt att hjĂ€lpa eleven uppnĂ„ skolans mĂ„l. Skolsköterskans arbete upplevs mĂ„nga gĂ„nger vara ensamt och individuellt, men att ett samarbete med andra professioner inom skolan Ă€r viktig för att elevhĂ€lsan ska vara tillgĂ€nglig och pĂ„ sĂ„ vis upptĂ€cka ohĂ€lsa tidigt.Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att samarbeta med övriga medarbetare inom elevhĂ€lsan för att frĂ€mja hĂ€lsa.Metod: I denna studie anvĂ€ndes en kvalitativ metod med induktiv ansats dĂ€rdatamaterialet analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. Datamaterialet bygger pĂ„ intervjuer som genomfördes med Ă„tta skolsköterskor.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framtrĂ€dde tre kategorier; vĂ€letablerat teamwork, tillgĂ„ng till medarbetare, avsaknad av lĂ„ngsiktig planering med sju underkategorier.Konklusion: För att skolsköterskan tillsammans med övriga medarbetare inomelevhĂ€lsan ska uppnĂ„ ett framgĂ„ngsrikt samarbete dĂ€r de kan frĂ€mja hĂ€lsa krĂ€vs det ett vĂ€letablerat team-work, god tillgĂ„ng pĂ„ medarbetare och att gruppen fĂ„r den tid som krĂ€vs för att kunna utföra arbete. Det som behöver förbĂ€ttras i samarbetet inom elevhĂ€lsan Ă€r tydligare riktlinjer för att kunna arbeta mer lĂ„ngsiktigt för att frĂ€mja hĂ€lsa..