Syfte Syftet med rapporten Àr att undersöka hur förestÀllningen att omsorg Àr nÄgonting kvinnligt tar sig uttryck bland medarbetarna i hemtjÀnsten i det direkta arbetet med omsorgstagarna. Syftet Àr Àven att försöka förstÄ den rÄdande kvinnodominansen inom hemtjÀnstyrket. FrÄgestÀllningar Hur ser förestÀllningen kring att omsorg Àr nÄgonting kvinnligt ut bland medarbetare i det direkta omsorgsarbetet i hemtjÀnsten?Hur reproduceras och/eller omformas förestÀllningen omsorg Àr nÄgonting kvinnligt i det direkta omsorgsarbetet i hemtjÀnsten?Hur kan den rÄdande könssegregeringen inom hemtjÀnstyrket förstÄs?Metod Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod och utfört Ätta semistrukturerade djupintervjuer. VÄra informanter utgörs av medarbetare inom hemtjÀnsten och urvalet har gjorts med tanke pÄ att fÄ variation gÀllande kön, Älder samt erfarenhet inom yrket.

Ingen marknadsföring Àr vÀl sÄ god och trovÀrdig som medarbetare som pratar gott om och föresprÄkar den egna organisationen? Dessa medarbetare kan ses som ambassadörer för organisationen. Ambassadörskap Àr nÄgot som naturligt vÀxer fram dÄ en individ inom en organisation trivs med organisationens krav och behov och vidare kan sammanflÀta dessa med sina egna krav och behov.Skatteverket Àr en organisation som i mÄngas öron inte lÄter speciellt inspirerande, kanske delvis ett resultat av det skattesystem som finns i Sverige, men kanske Àven pÄ grund av de förhÄllandevis krÄngliga regler och processer som mÄnga anser dem anvÀnda sig av. Med detta i Ätanke Àmnar vi undersöka hur ambassadörskapet pÄ Skattekontoret i Jönköping ter sig.VÀgledande för uppsatsen Àr frÄgan: Hur ser ambassadörskapet ut pÄ Skattekontoret i Jönköping i enlighet med de tvÄ dimensionerna; individens behov i organisationen i relation till organisationens behov?Vi lyfter fram teorier i tvÄ centrala dimensioner som berör organisationens behov samt behoven hos individerna inom denna.

SammanfattningI dagens samhÀlle har kunskap blivit alltmer anvÀndbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en vÀrdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter mÄnga utmaningar och dÀrmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istÀllet för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring Àr avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lÀrande och resultat.

Organisationskultur har lÀnge varit föremÄl för en mÀngd studier dÄ den anses ha en stor pÄverkan pÄ organisationerna. En organisations vÀrderingar Àr en del av dess kultur och vÀrderingarna sÀgs ha mÄnga positiva effekter pÄ organisationen. OrganisationsvÀrderingar hjÀlper organisationens medarbetare i deras handlande och det Àr dÀrför möjligt att styra organisationen och dess agerande genom vÀrderingarna. OrganisationsvÀrderingarna kan ocksÄ bidra till att göra organisationen mer effektiv pÄ sÄ sÀtt att de gör att alla i organisationen fokuserar pÄ rÀtt saker, vilket i sin tur leder till goda resultat. En förutsÀttning för att detta ska ske Àr att organisationens medarbetare kÀnner till vÀrderingarna och för att de ska göra det sÄ mÄste vÀrderingarna kommuniceras till dem.

VÀrlden Àr i stÀndig förÀndring, ny teknik utvecklas, industrin globaliseras, konkurrensen ökar och kunder stÀller nya och allt högre krav. Enligt Charles Darwin beror en arts överlevnad pÄ förmÄgan att förÀndras. Att pÄ ett effektivt sÀtt hantera förÀndringar Àr av avgörande betydelse för organisationers fortsatta existens. Ett sÀtt att hantera förÀndringar Àr genom att fokusera pÄ processer (Ljungberg och Larsson, 2001). Saab Linköping (affÀrsenheterna Saab Aerosystems [T], Saab Aerostructures [D] samt Saab Support [S]) arbetar i processer.

Dagens företag befinner sig i komplexa nÀtverk av interagerande företag, dÄ de tillsammans kan nÄ ett högre vÀrde. Varje interaktion innebÀr att företagen delger information, detta kan ske elektroniskt via Electronic Data Interchange, EDI, (Johansson, 1994). SÀttet att styra och leda EDI har blivit en nyckelfaktor hos de flesta IS (Informations System) chefer. EDI-prestationer skiljer sig ofta företag emellan och dÀrför Àr det viktigt att förstÄ vilka faktorer som pÄverkar EDI-utförandet (Lee & Lim, 2003). Syftet med denna studie Àr att beskriva hur EDI-prestation pÄverkas vid en fusion av tvÄ företag och hur företag kan arbeta proaktivt för att EDI-prestationen skall utvecklas. Studien Àr en kvalitativ fallstudie, pÄ företaget X som befinner sig i stundande fusionsarbete, en deduktiv ansats har tillÀmpats.

Vad det Àr som hÀnder inom hÀlso- och sjukvÄrdssektorn Àr ett frÄgetecken, dÄ vissa chefer blir ut- och inrullade i landstingens verksamheter. En vÄrdcentral har fÄtt anlita konsultbolag för att kunna rekrytera en ny chef till sin verksamhet, dÄ de misslyckat med rekryteringen sjÀlva. Idéer om New public management har börjat implementeras i landstingen, vilket betecknar den offentliga sektorns omvandling till att arbeta med företagiserade metoder gÀllande dess organisering och styrsÀtt. De nya arbetsmetoderna inom hÀlso- och sjukvÄrdssektorn har setts orsaka attitydproblem. Syftet med studien Àr att skapa en förstÄelse för hur ledningsarbetet inom offentliga hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationer har kommit att pÄverkas av idéer om New public management.

Varför har mÄnga företag och organisationer idag svÄrt att nÄ sina mÄl? Ledningar för organisationer har svÄrt att föra ut sina budskap och fÄ medarbetarna att följa fattade beslut. Den hÀr studien handlar om hur kommunicering av mÄl och ledningsbudskap tolkas och förstÄs av medarbetarna pÄ en svensk myndighet, Arbetsmiljöverket. Studien tar Àven upp komplexiteten med att skapa ett varumÀrke pÄ en myndighet. I studien anvÀnds en till stor del kvantitativ metod, genom en kvantitativ enkÀt som dock Àven innehöll kvalitativa öppna frÄgor.

Denna utvÀrdering Àmnar svara pÄ om arbetssÀttet Lean har minskat stressen, ökat stödet och ökat effektiviteten hos medarbetarna i en enhet hos FörsÀkringskassan. En webenkÀt har anvÀnts för att samla in den empiri som har analyserats. Slutsatserna visar pÄ att medarbetarna anser att Lean i begrÀnsad utstrÀckning har minskat stressen, delvis ökat stödet i deras arbete och i mindre utstrÀckning ökat deras effektivitet..

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur ledarskap kan pÄverka miljön för kreativitet i ett projekt. För att göra detta behandlas Àmnena ledarskap och kreativitet och hur de pÄverkar varandra. Det tar sin utgÄngspunkt i valda teorier sÄsom faktorer som pÄverkar kreativitet, ledarskapsdimensioner inom projektstyrning samt situationsanpassat ledarskap. Genom dessa teorier skapas ett ramverk som sedan analyseras och diskuteras av författarna.I slutet presenteras sedan slutsatserna kring hur författarna ser att ledarskap kan pÄverka miljön för kreativitet i projekt och hur man som ledare kan tÀnka för att skapa en kreativ miljö för sina medarbetare..

Titel: PÄ andra sidan av medarbetarskap - En kvalitativ studie ur ett medarbetarperspektivDatum: 2014-06-03NivÄ: Kandidatuppsats, företagsekonomiInstitution: EST ? Ekonomi, SamhÀlle & Teknik | MÀlardalens HögskolaFörfattare: Linus Linder, Maria Vestin och Robin Karlsson-HolmHandledare: Angelina SundströmNyckelord: Medarbetarskap FrÄgestÀllning:-          Hur uppfattas implementeringen av medarbetarskap i Eskilstuna kommun?-          Vilka effekter har sÀttet att arbeta med medarbetarskap fÄtt för medarbetaren?Syfte:Syftet med denna studie Àr att beskriva medarbetarskap samt att synliggöra de eventuella fördelar och brister som finns i det praktiska arbetet med medarbetarskap.Metod: Studien har insamlat data genom kvalitativa intervjuer för att den upplevda verkligheten, Äsikter, erfarenheter och upplevelser om Àmnet medarbetarskap ska synliggöras. Eftersom studien avser att beskriva och skapa förstÄelse för hur medarbetaren upplever processen av medarbetarskap intervjuades endast personer som deltagit i en-dagsutbildningen Modigt medarbetarskap pÄ Eskilstuna kommun.Slutsats: Analysen pekar pÄ att arbetsplatstrÀffarna behöver utvecklas vad gÀller effektivitet och kvalitet dÄ det Àr dÄ samtalet om medarbetarskap sker. Analysen tyder ocksÄ pÄ att medarbetarskapet skapar vÀrde för medarbetare, kollegor, arbetsgivare samt externa parter sÄsom kunder, besökare, medborgare eller samarbetspartners. En förutsÀttning för ett fungerande medarbetarskap har visat sig vara tydlighet frÄn chef och ledning, nÀrmaste chefens nÀrvaro i verksamheten samt öppenhet medarbetare och arbetsgivare emellan.

Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur nya enhetschefer formar sitt chefskap i en offentlig organisation. Genom chefernas berÀttelser vill vi utveckla vÄr förstÄelse för hur chefskap formas och visa pÄ vilka aspeketer som upplevs som betydelsefulla för stödjandet av chefernas identitetsarbete. Teori: För att beskriva formandet av chefskapet har vi valt identitet som teoretiskt analysverktyg. Vi har frÀmst valt att anvÀnda forskningsinriktningen kring identitetsarbete som berör formandet, underhÄllandet, förstÀrkandet och reviderandet i det pÄgÄende konstruerandet av svaren pÄ bland annat "Vem Àr jag?", "Vad gör jag?" och "Vad stÄr jag för?".

För att ett företag ska kunna nÄ sina externa kunder krÀvs det först att de interna relationerna mellan företagets personalgrupper prioriteras och fungerar effektivt. Ett av huvudsyftena med den interna marknadsföringen inom ett företag Àr att utveckla samtliga i personalens serviceinriktning, attityder och intresse för marknadsföring. Genom att skapa en attraktiv intern miljö och marknadsföring blir företaget inte bara attraktivt ut mot kunderna, utan Àven som arbetsgivare dÀr de kan locka till sig samt behÄlla duktiga medarbetare. En effektiv intern marknadsföring kan ge företaget stora möjligheter och framgÄngar, men Àven vara problematiskt dÄ ledning och personal kan ha olika uppfattningar och synsÀtt betrÀffande dess funktion. Med denna studie syftar vi till att synliggöra avsaknader samt glapp i Norra VÀsterbottens dagliga arbete för att de vidare ska kunna förbÀttra den interna marknadsföringen för företagets bÀsta. UtifrÄn detta syfte skapade vi problemformuleringen:Hur skiljer sig uppfattningen om den interna marknadsföringen mellan personal och ledning pÄ Norra VÀsterbotten? Vi har i denna studie haft ett deduktivt förhÄllningssÀtt, dÀr vi fördjupat vÄra teoretiska kunskaper, genom en fallstudie pÄ Norra VÀsterbotten.

Enligt Arbetsskyddsstyrelsens föreskrift AFS 1997:8 skall nattarbetande erbjudas att genomgÄ en medicinsk kontroll. Forskningen har visat att nattarbete Àr förenat med en rad effekter pÄ hÀlsa och sÀkerhet. Risken för sömnstörningar ökar med Äldern och blir ofta mÀrkbart sÀrskilt efter 45-50 Ärs Älder. Nattarbetarna Àr en sÀrskilt utsatt grupp. PÄ Arbetsmiljöenheten prövas för nÀrvarande ArbetsförmÄgeindex som utvecklats vid Institutet för Arbetshygien i Helsingfors.

Huvudsyftet med studien Àr att skapa förstÄelse för huromstÀllningsÄtgÀrder bidrar till medarbetares möjligheter att fÄ ettnytt arbete. Genom en nulÀgesanalys av omstÀllningsarbetet pÄ ArlaFalkenberg vill vi beskriva hur medarbetare uppfattaromstÀllningsÄtgÀrder och analysera hur detta pÄverkar derasmöjligheter att hitta ett nytt arbete samt deras instÀllning till att arbetakvar pÄ arbetsplatsen under nedlÀggningen.HÀsÀnen, Hellgren och Hansson (2011) menar att större delen avforskningen om fabriksnedlÀggning har fokuserat pÄ produktivitet.Denna studie fokuserar dÀremot pÄ omstÀllning vidfabriksnedlÀggning. Dessutom har denna studie formen av ennulÀgesanalys för att inte likt till exempel Edström ochAronescu (2004) i efterhand utvÀrdera ett omstÀllningsprogram.För att analysera det empiriska materialet anvÀndes teorier kringanstÀllningsbarhet, system- och driftsÄngest, information och kravkontrollmodellen.Studien genomfördes med en kvalitativ metod dÀr semistruktureradeintervjuer anvÀndes som tillvÀgagÄngssÀtt för att samla in empirisktmaterial. 17 intervjuer med medarbetare genomfördes samt treinformantintervjuer för att klarlÀgga studiens bakgrund.Bland medarbetarna gÄr det att dela in deras reaktioner pÄomstÀllningsprogrammet i fyra olika grupper. En grupp medarbetareanvÀnder omstÀllningsprogrammet aktivt, ser det som en stormöjlighet att förbÀttra sin anstÀllningsbarhet och arbetar dÀrför vidarepÄ fabriken.