Syftet med studien var att undersöka och analysera löneprocessen vid LKAB. Detta med fokus pÄ de moment som rör interaktionen mellan chef och medarbetare. För att uppnÄ syftet har tolv kvalitativa intervjuer gjorts med chefer och fackligt förtroendevalda. Intervjuerna med de fackligt förtroendevalda Àr frÀmst för att skapa en bild av dagslÀget samt för att fÄ en ökad förstÄelse för löneprocessen sett ur deras synvinkel. Resultatet visar pÄ att det finns en tvetydighet i direktiven vilket skapar en osÀkerhet bland bÄde chefer och medarbetare.

Arbetsplatsernas stÀndiga utveckling och förÀndring har lett fram till ökade psykosociala krav frÄn de anstÀllda som företaget mÄste bemöta. Ska man bedriva ett hÀlsofrÀmjande arbete bör hÀnsyn tas till hur kulturen ser ut pÄ arbetsplatsen. Samlade vÀrderingar och verklighetsuppfattningar kring hÀlsa skapas nÀr individer samverkar med varandra och omvÀrlden, detta kallar vi ?hÀlsokultur?. Syftet med studien Àr att beskriva hur hÀlsokulturen ser ut pÄ ett företag och vilka möjligheter och resurser som finns pÄ företaget för att utveckla denna.

I dagens samhÀlle, med förÀndringar i organisation och arbetsÀtt, verkar de sociala behoven hos personalen fÄ ökande utrymme. PÄ allt fler stÀllen, till exempel i tidningsartiklar, platsannonser och pÄ hemsidor ser man att företag erbjuder sin personal sociala aktiviteter utanför arbetet. I denna rapport redovisas en undersökning dÀr syftet med de sociala aktiviteterna har undersökts. Dessutom beskrivs den sociala arbetsmiljön och den upplevda effekten av aktiviteterna, ur bÄde personalens och ledningens perspektiv. För att kunna undersöka syftet med dessa har hjÀlp tagits av tidigare forskning som bland annat organisationsteorier, gruppteorier samt systemteorier.

Syftet med vÄr studie var att problematisera Susano AB:s tjÀnst Rehablinjen med hjÀlp av KASAM-teorins livsfrÄgeformulÀr som verktyg för att nÄ insikt om tjÀnsten hade potential för att i framtiden anvÀndas vid upprepad korttidsfrÄnvaro samt vid konflikter pÄ arbetsplatsen. Syftet med tjÀnsten Rehablinjen Àmnar identifiera bakomliggande faktorer till den upprepade korttidsfrÄnvaron eller konflikterna och pÄ sÄ sÀtt förebygga risk för lÄngtidssjukskrivningar, vilket vi anser Àr en av dagens gedigna samhÀllsproblem. Studien hade tvÄ mÀtpunkter med fyra veckors mellanrum och genom dessa Àmnade vi författare utlÀsa om Susano AB:s medarbetarenkÀt fÄngade upp de potentiella förÀndringarna som skett hos medarbetarna mellan mÀtpunkt ett och tvÄ, samt om minskningen eller ökningen av enkÀtens riskfaktorer lÄg i linje med den förÀndring som skett utifrÄn medarbetarens KASAM-vÀrde. Vi Àmnade Àven ta reda pÄ medarbetarnas egen uppfattning om insatsens pÄverkan och om den upplevdes ha pÄverkat det fysiska och/eller psykiska vÀlmÄendet. Vi blev tilldelade en grupputredning av Susano AB som var för tiden av vÄr C-uppsats deras aktuella uppdragsgivare.

Fallstudien undersöker och beskriver vad som motiverar medarbetarna i företag med kunskapsintensiv verksamhet. Studien behandlar ocksÄ medarbetarnas syn pÄ en eventuell expansion. Studien Àr uppbyggd pÄ ett deduktivt sÀtt och empirin bygger pÄ intervjuer med ledare och medarbetare frÄn tvÄ fallföretag..

Syftet med denna studie Ă€r att analysera en kommuns chefsutbildnings innehĂ„ll och vad det sĂ€ger om relationen mellan chef och medarbetare, samt beskriva kursdeltagarnas upplevelse och förstĂ„else av utbildningen. För att genomföra detta har följande forskningsfrĂ„gor utformats: Vad kĂ€nnetecknar utbildningens innehĂ„ll och vad sĂ€ger det om relationen mellan chef och medarbetare? Och vilka effekter har utbildningen haft för dess deltagare? Chefsutveckling Ă€r idag ett högaktuellt Ă€mne. Personalchefer runt om i Sverige framhĂ€ver chefsutvecklingens relevans för framtiden och det ses Ă€ven som lösningen för mĂ„nga organisatoriska problem. Även inom den kommunala sektorn anses arbetsgivarens utveckling vara av vikt dĂ„ det Ă€r cirka 20 procent av Sveriges befolkning som Ă€r anstĂ€llda inom kommunen och kommunchefernas kompetens Ă€r direkt avgörande för en rad olika samhĂ€llsfunktioner som exempelvis skola och Ă€ldreomsorg.

Uppsatsen beskriver hur man arbetar med kommentarfÀlt som informationsbÀrare och kollaborativplattform i ett stort företag med en global samverkan kring inköp och transport. I studien behandlasfyra frÄgor; Hur arbetar man med och i kommentarfÀltet, vilken betydelse och vikt har data ikommentarfÀltet för inköpsprocessen, lagras och ÄteranvÀnds data till de övriga systemen för attfölja upp hÀndelser skrivna i kommentarfÀlten, ÄteranvÀnds besluten som tas och informationen somskapas i kommentarfÀlten/systemet för att stödja andra beslut.Studien har genomförts genom en kvalitativstudie med en fallstudie av dokumentation samt intervjumed uppföljning av verksamhetens CIO samt litteraturstudier i Àmnet. Resultatet visade attarbetsmetoden var ett sÀtt för medarbetare och externa aktörer att uppdatera och dela informationrörande ett objekt för produktion och inköp pÄ ett samlat stÀlle. Informationen som samlas ikommentarfÀlten Àr mycket viktig för verksamheten, flertalet medarbetare och externa aktörer medsystemtillgÄng uppdaterar sig med information och andra via kommentarfÀlten. FörmÄgan attÄterföra information frÄn kommentarfÀlten till systemen Àr nÄgot begrÀnsad och medför ett ökatarbetsmoment.

Medarbetarsamtal i grupp Àr ett relativt nytt och outforskat Àmne. Den hÀr uppsatsen undersöker fenomenet medarbetarsamtal i grupp, och bygger pÄ en fallstudie gjord pÄ Pilkington i Halmstad. Syftet var att med utgÄngspunkt i medarbetarnas upplevelser analysera vilka förutsÀttningar för individens utveckling som skapas i medarbetarsamtal i grupp. För att uppnÄ syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med sex medarbetare som alla hade haft medarbetarsamtal i grupp.Resultaten pekar mot att de förutsÀttningar som ges för individens utveckling i medarbetarsamtal i grupp pÄ Pilkington i mÄnga avseenden inte lever upp till förvÀntningarna. Det visade sig att feedback, reflektion, mÄlsÀttning, attityder och uppriktighet pÄ olika sÀtt bildar förutsÀttningar för individens utveckling i medarbetarsamtal i grupp.

ProblemomrÄde: Vi kan idag se en tydlig tendens att mÄnga företag gÄr samman i nÀra samarbete eller fusioneras. Det Àr ocksÄ mÄnga av dessa fusioner som misslyckas. Ett vanligt argument för att förklara ett misslyckande Àr den integrationsproblematik som uppstÄr efter en fusion. Vi har intresserat oss för vad som döljer sig bakom denna problematik och hur man pÄ ett bÀttre sÀtt ska kunna förstÄ integrationen mellan tvÄ kunskapsföretag. Syfte: Hur tar sig identitetsskapande hos medarbetarna i CBAH i uttryck vid integrationsprocessen med BAH? Metod: Vi har utgÄtt frÄn ett uttolkande paradigm dÀr forskningsdesignen varit kvalitativ med ett aktörs- och förstÄelseinriktat synsÀtt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som kÀnnetecknar en attraktiv arbetsplats utifrÄn chefers perspektiv och att ta reda pÄ vad de gör för att skapa en framgÄngsrik arbetsplatskultur. Med en attraktiv arbetsplats avses en arbetsplats dÀr medarbetare vill arbeta, stanna kvar och engagera sig. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna, uppfylla syftet och gÄ pÄ djupet genomförs en kvalitativ studie dÀr tre chefer pÄ olika arbetsplatser som enligt medarbetarna anses som attraktiva intervjuas. Resultatet visar vad cheferna anser vara betydelsefulla faktorer och fyra teman presenteras - vÀrdegrund, ledarskap, utvecklingsmöjligheter samt arbetsmiljö och hÀlsa. Dessa villkor behöver vara uppfyllda för att medarbetare ska uppfatta sin arbetsplats som tilltalande och för att fÄ igÄng utvecklande och lÀrande processer inom organisationen som leder till attraktivare arbetsplatser med trivsel och en vÀl förankrad kultur.

VÄrt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vÄrt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hÀnsyn till vid en individuelllönesÀttning. Syftet har ocksÄ varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rÀttvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.VÄr undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVÀstra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att fÄ ett sÄ brettspektrum av Äsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjÀnst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rÀttvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hÀnsyn till vid individuell lönesÀttning Àr arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.

Problemformulering: Forskning visar att hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder bÄde kan förbÀttra medarbetares hÀlsa och utveckla verksamheten. DÄ man aktivt arbetar med att utveckla hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder Àr det vÀsentligt med en stÀndig utvÀrdering. Det finns mycket beskrivet i forskningen kring hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder pÄ arbetsplatsen dock finns det inte mycket kring personalansvarigas uppfattningar och förvÀntningar av dessa ÄtgÀrder. Syfte: Undersöka vad personalansvariga har för uppfattningar om och förvÀntningar av hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder för personalen. Metod: Studien valdes att göras med en kvalitativ ansats och med grundad teori som forskningsdesign.

Problemformulering: Forskning visar att hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder bÄde kan förbÀttra medarbetares hÀlsa och utveckla verksamheten. DÄ man aktivt arbetar med att utveckla hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder Àr det vÀsentligt med en stÀndig utvÀrdering. Det finns mycket beskrivet i forskningen kring hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder pÄ arbetsplatsen dock finns det inte mycket kring personalansvarigas uppfattningar och förvÀntningar av dessa ÄtgÀrder. Syfte: Undersöka vad personalansvariga har för uppfattningar om och förvÀntningar av hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder för personalen. Metod: Studien valdes att göras med en kvalitativ ansats och med grundad teori som forskningsdesign.

Bakgrunden till examensarbetet Àr den lÄga frisknÀrvaron pÄ ett flertal arbetsplatser i Sverige. PÄ sikt hotar en lÄg frisknÀrvaro den svenska vÀlfÀrden genom att kostnaderna för ohÀlsa blir vÀldigt höga, bÄde i monetÀra mÄtt och i lidande. Ledaren har, genom sitt formella ansvar och sina befogenheter, stor möjlighet att pÄverka organisationens utveckling. Vilket gör kopplingen mellan hÀlsa och ledarskap till ett intressant omrÄde. I detta examensarbete ges svar pÄ forskningsfrÄgorna: ? Hur kan ledare arbeta för att stödja utvecklingen för en hÄllbar hÀlsa? ? Vilka goda exempel pÄ arbetssÀtt kan identifieras? Som fallstudieorganisation har Roxtec International AB i Karlskrona valts.

Sammanfattning Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida, har genomgÄtt flera organisa­toriska förÀndringar under senare Är. Dessa pÄgÄr fortfarande. Uppsatsens syfte var att, med utgÄngspunkt i kommunikationsteorier, analysera och förstÄ hur kommunikationen i Sidas förÀndringsprocess 2010-2011 uppfattades av olika medarbetarkategorier samt vad man dÀrur kunde lÀra inför nuvarande och framtida fortsatta förÀndringar. Teorierna spÀnde över bas­teorier i kommunikationsvetenskap, förÀndringsteori och teorier om medarbetarskap.Det empiriska materialet till denna begrÀnsade kvalitativa undersökning samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fenomenologiskt förhÄllnings­sÀtt. Informanterna kom frÄn Sidas ledning, mellanchefer och andra medarbetare ur flera yrkeskategorier.